{"id":19853,"date":"2019-02-07T05:30:14","date_gmt":"2019-02-07T05:30:14","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/?p=19853"},"modified":"2019-02-07T05:30:14","modified_gmt":"2019-02-07T05:30:14","slug":"valdet-vardag-for-kvinnor-i-latinamerika","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2019\/02\/07\/valdet-vardag-for-kvinnor-i-latinamerika\/","title":{"rendered":"V\u00e5ldet vardag f\u00f6r kvinnor i Latinamerika"},"content":{"rendered":"

Lima, 190207 (IPS) <\/strong>\u2013 M\u00e5nga kvinnor faller offer f\u00f6r k\u00f6nsbaserat v\u00e5ld i Latinamerika. I Peru har elva s\u00e5 kallade femicides, mord p\u00e5 kvinnor, rapporterats bara under \u00e5rets f\u00f6rsta m\u00e5nad.<\/strong><\/p>\n

Situationen \u00e4r likadan i m\u00e5nga andra l\u00e4nder i Latinamerika, trots massdemonstrationer f\u00f6r att uppm\u00e4rksamma fr\u00e5gan och trots att nya lagar inf\u00f6rts f\u00f6r att bek\u00e4mpa v\u00e5ldet mot kvinnor.<\/p>\n

Gladys Acosta, som \u00e4r en av 23 experter i en kommitt\u00e9 som granskar staters efterlevande av FN:s kvinnokonvention, Cedaw, ser kritiskt p\u00e5 hur v\u00e5ldet mot kvinnor exponeras i medier.<\/p>\n

\u2013 V\u00e5ldsamma bilder visas i tv-s\u00e4ndningar. Det blir som en uppvisning, utan att saker f\u00f6rklaras. Det har skett en kraftig f\u00f6rs\u00e4mring n\u00e4r det g\u00e4ller v\u00e4rderingar och respekten f\u00f6r kvinnor, f\u00f6r deras kroppar, eller vilka de \u00e4r, s\u00e4ger Gladys Acosta, som under m\u00e5nga \u00e5r k\u00e4mpat f\u00f6r kvinnors r\u00e4ttigheter i Latinamerika.<\/p>\n

Hon s\u00e4ger att medierna m\u00e5ste ta ett ansvar f\u00f6r rapporteringen och bidra med analyser i st\u00e4llet f\u00f6r sensationsjournalistisk som s\u00e4ljer l\u00f6snummer.<\/p>\n

Hon framh\u00e5ller ocks\u00e5 att en generell \u00f6kning av v\u00e5ldet inneb\u00e4r att v\u00e5ldet mot kvinnor \u00f6kar. Den \u00f6kade f\u00f6rekomsten av vapen leder ocks\u00e5 till en f\u00f6rst\u00e4rkt uppfattning att problem l\u00f6ses genom v\u00e5ld snarare \u00e4n dialog.<\/p>\n

\u2013 Det h\u00e4r bidrar till att relationerna mellan kvinnor och m\u00e4n blir maktkamper i st\u00e4llet f\u00f6r att baseras p\u00e5 k\u00e4rlek: Om du inte g\u00f6r det jag vill, s\u00e5 kommer du att f\u00e5 k\u00e4nna av konsekvenserna, s\u00e4ger hon.<\/p>\n

Enligt Observatorio de Igualdad de G\u00e9nero<\/a>, OIG, vid FN-organet Eclac<\/a> m\u00f6rdades minst 2 795 kvinnor under 2017 i Latinamerika p\u00e5 grund av sitt k\u00f6n eller p\u00e5 grund av de kulturella normer som f\u00e5r m\u00e4n som lever n\u00e4ra offret att tycka att de har makt \u00f6ver dem.<\/p>\n

Flest femicide, mord p\u00e5 kvinnor, begicks i Brasilien 2017 – d\u00e4r 1 133 kvinnor ber\u00f6vades livet. I El Salvador var andelen mord per kvinna h\u00f6gst i Latinamerika. Fler \u00e4n 10 kvinnor per 100 000 m\u00f6rdades 2017 i landet.<\/p>\n

Det d\u00f6dliga v\u00e5ldet bara forts\u00e4tter och under januari i \u00e5r rapporterade r\u00f6relsen Ni Una Menos (inte en till m\u00f6rdad kvinna) att antalet mord p\u00e5 kvinnor \u00f6kat i Argentina, Brasilien, Mexiko och Chile.<\/p>\n

Detta trots att det finns lagar om hur det k\u00f6nsbaserade v\u00e5ldet ska f\u00f6rebyggas, uppm\u00e4rksammas och straffas och trots att staters skyldigheter fastst\u00e4lls i Interamerikanska konventionen Bel\u00e9m do Par\u00e1<\/a> om f\u00f6rebyggande, bestraffande och utrotande av v\u00e5ld mot kvinnor.<\/p>\n

R\u00f6relsen Ni Una Menos har de senaste \u00e5ren ocks\u00e5 samlat m\u00e4nniskor till massdemonstrationer i Argentina, Peru och Mexiko mot det d\u00f6dliga v\u00e5ldet som drabbar kvinnor.<\/p>\n

Gladys Acosta, som var regionchef f\u00f6r FN:s utvecklingsfond f\u00f6r kvinnor, Unifem, mellan 2008 och 2011, som senare blev UN Women<\/a>, framh\u00e5ller att lagar, avtal och konventioner \u00e4r viktiga men att lagstiftning inte \u00e4r tillr\u00e4ckligt.<\/p>\n

\u2013 Utbildning, arbete och m\u00f6jligheter i livet m\u00e5ste skapas f\u00f6r att kunna f\u00f6r\u00e4ndra v\u00e5ldsm\u00f6nstret mot kvinnor. Tyv\u00e4rr v\u00e4xer de bak\u00e5tstr\u00e4vande politiska str\u00f6mmarna i l\u00e4nderna h\u00e4r i regionen, med ett motst\u00e5nd mot sexualundervisning och j\u00e4mst\u00e4lldhetsfr\u00e5gor i skolorna, varnar hon.<\/p>\n

Roc\u00edo Silva, jurist, m\u00e4nniskor\u00e4ttsaktivist och universitetsprofessor i Peru, s\u00e4ger till IPS att lagar och f\u00f6rfattningar inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis leder till f\u00f6r\u00e4ndringar i verkligheten och att \u00e4ven om det har skett framsteg i fr\u00e5ga om r\u00e4ttigheter, har v\u00e5ldet mot kvinnor inte minskat.<\/p>\n

\u2013 Det finns en kraftfull kulturell komponent, en patriarkal uppfattning att m\u00e4n \u00e4ger kvinnors kroppar. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det viktigt att arbeta f\u00f6r en f\u00f6r\u00e4ndrad syn hos m\u00e4nnen, utan att gl\u00f6mma offren. Annars kommer v\u00e5ldet inte kunna stoppas, s\u00e4ger hon.<\/p>\n

I Peru rapporterades 149 mord p\u00e5 kvinnor och flickor f\u00f6rra \u00e5ret, enligt uppgifter fr\u00e5n landets departement f\u00f6r kvinnofr\u00e5gor. D\u00e4r ingick fall d\u00e4r flickor v\u00e5ldtagits och m\u00f6rdats av sina f\u00e4der.<\/p>\n

Roc\u00edo Silva s\u00e4ger att det \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndigt att uppm\u00e4rksamma sexismen och machokulturen.<\/p>\n

\u2013 Alla v\u00e5ldt\u00e4kter handlar om makt. Det finns ingen medvetenhet om konsekvenserna av v\u00e5ldt\u00e4kter, och det beror p\u00e5 sexismen och pornografin, s\u00e4ger hon.<\/p>\n

Hon s\u00e4ger att staten \u00e4n s\u00e5 l\u00e4nge inte satsat p\u00e5 att utbilda pojkar och m\u00e4n om fr\u00e5gorna.<\/p>\n

\u2013 Det handlar om utbilda dem i att m\u00e4n och kvinnor \u00e4r j\u00e4mlikar.<\/p>\n

Hon menar att det kan leda till beteendef\u00f6r\u00e4ndringar.<\/p>\n

\u2013 S\u00e5 att problem l\u00f6ses genom att prata om dem i st\u00e4llet f\u00f6r att sl\u00e5.<\/p>\n