{"id":19827,"date":"2019-01-31T08:19:14","date_gmt":"2019-01-31T08:19:14","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/?p=19827"},"modified":"2019-01-31T08:23:16","modified_gmt":"2019-01-31T08:23:16","slug":"mexiko-valkomnar-centralamerikanska-migranter","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2019\/01\/31\/mexiko-valkomnar-centralamerikanska-migranter\/","title":{"rendered":"Mexiko v\u00e4lkomnar centralamerikanska migranter"},"content":{"rendered":"

Mexico City\/Tapachula, 190131 (IPS) \u2013 Migranter fr\u00e5n Centralamerika har nu m\u00f6jlighet att ta sig in i Mexiko p\u00e5 laglig v\u00e4g. Landets nya president Andr\u00e9s Manuel L\u00f3pez Obrador har lovat en humanit\u00e4r behandling av migranter, men f\u00f6rs\u00f6ker samtidigt minska antalet som tar sig vidare till USA:s gr\u00e4ns f\u00f6r att h\u00e5lla sig p\u00e5 god fot med president Donald Trump.<\/strong><\/p>\n

<\/p>\n

F\u00f6r n\u00e5gra m\u00e5nader sedan n\u00e5dde Candelario de Jes\u00fasChiquillo Cruz Mexikos s\u00f6dra gr\u00e4ns och m\u00f6tte ett st\u00e4ngsel f\u00f6rst\u00e4rkt med taggtr\u00e5d medan polisen anv\u00e4nde t\u00e5rgas mot honom. Men i dag kan han fritt passera gr\u00e4nsen mellan Guatemala och Mexiko.<\/p>\n

50-\u00e5ringen som kommer fr\u00e5n El Salvador d\u00f6ljer inte sin gl\u00e4dje \u00f6ver det v\u00e4lkomnande han fick andra g\u00e5ngen som han f\u00f6rs\u00f6kte ta sig in i Mexiko.<\/p>\n

\u2013 Det \u00e4r en m\u00f6jlighet jag har str\u00e4vat efter l\u00e4nge, s\u00e4ger han n\u00e4r han m\u00f6ter IPS och visar de dokument han har f\u00e5tt fr\u00e5n myndigheten i staden Tapachula, som ligger i delstaten Chiapas p\u00e5 gr\u00e4nsen till Guatemala.<\/p>\n

Dokumenten kommer inom n\u00e5gra dagar att omvandlas till ett humanit\u00e4rt visum som ger honom r\u00e4tten att bo och arbeta i Mexiko i ett \u00e5r.<\/p>\n

\u2013 Jag tackar Mexiko f\u00f6r m\u00f6jligheten att kunna ta mig in i landet p\u00e5 laglig v\u00e4g utan att uts\u00e4ttas f\u00f6r f\u00f6rf\u00f6ljelse. Det vi s\u00f6ker \u00e4r m\u00f6jlighet att arbeta, s\u00e4ger han.<\/p>\n

Det har skett en helomv\u00e4ndning i Mexikos migrationspolitik sedan president Andr\u00e9s Manuel L\u00f3pez Obrador tilltr\u00e4dde den 1 december.<\/p>\n

Den 17 januari beslutade regeringen att \u00f6ppna gr\u00e4nsen f\u00f6r tusentals m\u00e4nniskor fr\u00e5n San Pedro Sula i Honduras som f\u00e4rdats till fots i den s\u00e5 kallade migrantkaravanen p\u00e5 flykt undan v\u00e5ld, fattigdom och f\u00f6rtryck. Mexiko meddelade att de skulle utf\u00e4rda humanit\u00e4ra visum till de centralamerikanska migranterna.<\/p>\n

Regeringen har ocks\u00e5 presenterat en ny plan som ger m\u00f6jlighet f\u00f6r centralamerikaner att delta i utvecklingsprojekt i den syd\u00f6stra delen av landet. Detta g\u00e5r p\u00e5 tv\u00e4rs med den h\u00e5llning som fanns tidigare och som handlade om f\u00f6rst\u00e4rkt gr\u00e4nss\u00e4kerhet och en militarisering av gr\u00e4nsen f\u00f6r att h\u00e5lla migranter borta. Under den konservative presidenten Enrique Pe\u00f1a Nieto blev tusentals m\u00e4nniskor utvisade och dussintals dog efter att ha gett sig av l\u00e4ngs farliga rutter i f\u00f6rs\u00f6k att komma undan polisen.<\/p>\n

Samtidigt som den nya regeringen har tilltr\u00e4tt i Mexiko har fler \u00e4n 15\u00a0000 centralamerikaner gett sig av i olika karavaner f\u00f6r att n\u00e5 USA och de korsar n\u00e4stan 390 mil i Mexiko p\u00e5 v\u00e4gen.<\/p>\n

Tonatiuh Guill\u00e9n L\u00f3pez, vid Mexikos migrationsmyndighet, s\u00e4ger att den nya inriktningen syftar till att skapa ett paradigmskifte n\u00e4r det g\u00e4ller hur migranter behandlas.<\/p>\n

Den 18 januari, n\u00e4r de f\u00f6rsta humanit\u00e4ra visumen utf\u00e4rdades, f\u00f6rklarade Tonatiuh Guill\u00e9n L\u00f3pez att syftet \u00e4r att stimulera r\u00f6rlighet och utveckling i regionen. Det handlar bland annat om att f\u00f6rl\u00e4nga arbetstillst\u00e5nd f\u00f6r m\u00e4nniskor fr\u00e5n Honduras och El Salvador, likt de som Mexiko redan beviljat migranter fr\u00e5n Belize och Guatemala.<\/p>\n

Anst\u00e4llda vid FN:s flyktingorgan, UNHCR, och Internationella migrationsorganisationen, IOM, arbetar med att se till att migranterna f\u00e5r humanit\u00e4ra visum.<\/p>\n

\u2013 IOM arbetar i n\u00e4ra samarbete med myndigheterna f\u00f6r att f\u00f6rb\u00e4ttra f\u00f6rh\u00e5llandena f\u00f6r migranter som anl\u00e4nder, s\u00e4ger Christopher Gasc\u00f3n, IOM:s representant i Mexiko.<\/p>\n

Men det \u00e4r ingen l\u00e4tt uppgift.<\/p>\n

Enligt uppgifter fr\u00e5n det mexikanska flyktingorganet Comar<\/a> har antalet asylans\u00f6kningar fr\u00e5n centralamerikaner \u00f6kat fr\u00e5n drygt 3\u00a0400 \u00e5r 2015 till n\u00e4ra 26\u00a0600 under f\u00f6rra \u00e5ret.<\/p>\n

Sedan de nya reglerna inf\u00f6rdes den 17 januari har drygt 7\u00a0800 migranter \u2013 omkring 6\u00a0400 vuxna och n\u00e4ra 1\u00a0400 barn \u2013 ans\u00f6kt om skydd i Mexiko. De har ans\u00f6kt om det humanit\u00e4ra visum som g\u00e4ller ett \u00e5r men som kan f\u00f6rl\u00e4ngas tre g\u00e5nger, efter vilket de har m\u00f6jlighet att beviljas permanent uppeh\u00e5llstillst\u00e5nd i Mexiko.<\/p>\n

Den stora majoriteten – drygt 6\u00a0000 personer – kommer fr\u00e5n Honduras men det finns ocks\u00e5 s\u00f6kande fr\u00e5n El Salvador, Guatemala, Nicaragua och ett f\u00e5tal fr\u00e5n Haiti, Brasilien och Kuba.<\/p>\n

I december f\u00f6rklarade inrikesminister Olga S\u00e1nchez Cordero, i samband med att den nationella migrationsplanen presenterades, att Mexiko \u00e4r det f\u00f6rsta landet i v\u00e4rlden som anpassat sin migrationspolitik efter FN:s globala ramverk f\u00f6r migration<\/a> som undertecknades i New York den 19 december f\u00f6rra \u00e5ret.<\/p>\n

Den mexikanska regeringen skickar dock tvetydiga signaler n\u00e4r det g\u00e4ller vissa delar. Enligt vissa kritiker \u00e4r mottagandet av migranter ett slags godk\u00e4nnande av att l\u00e5ta Mexiko bli ett \u201ds\u00e4kert tredjeland\u201d, och stoppa migrationen till USA \u2013 vilket \u00e4r ett krav fr\u00e5n president Donald Trump.<\/p>\n

En del av migrationsprogrammet som g\u00e4ller arbete \u00e4r ocks\u00e5 kopplat till ett amerikanskt investeringsprojekt som syftar till att fr\u00e4mja den ekonomiska utvecklingen i s\u00f6dra Mexiko och l\u00e4nderna i den s\u00e5 kallade norra triangeln, El Salvador, Guatemala och Honduras.<\/p>\n

Mexikos utrikesminister Marcelo Ebrard Casaub\u00f3n meddelade den 19 december att den amerikanska regeringen kommer att investera 5,8 miljarder dollar f\u00f6r att skapa ekonomisk utveckling i den centralamerikanska regionen under de kommande fem \u00e5ren, plus ytterligare 4,8 miljarder dollar i syd\u00f6stra Mexiko.<\/p>\n

Den mexikanska regeringen talar om det som en slags Marshallplan (ett initiativ som handlade om att ekonomiskt bidra till att \u00e5teruppbygga Europa efter andra v\u00e4rldskriget). Skeptiker ser det mer som en upprepning av tidigare misslyckade investeringsprojekt i megaformat, som n\u00e4r h\u00f6gerregeringen under Vicente Fox ville skapa en kontroversiell frihandelszon och utveckla turismen i ett omr\u00e5de d\u00e4r en stor andel av landets ursprungsbefolkning bor.<\/p>\n

Det finns ocks\u00e5 fr\u00e5gor kring hur den mexikanska regeringen kommer anv\u00e4nda de uppgifter som samlas in fr\u00e5n migranter \u2013 som id-handlingar, foton, uppgifter om namn, \u00e5lder, bostadsort, samt information fr\u00e5n fingeravtryck och \u00f6gonscanning. Vissa migrationsexperter ser insamlingen av uppgifter som en forts\u00e4ttning p\u00e5 M\u00e9ridainitiativet som var ett s\u00e4kerhetssamarbete mellan USA, Mexiko och Centralamerika med syfte att bek\u00e4mpa drogsmugglingen.<\/p>\n

Den amerikanska kongressen har bidragit med 1,6 miljarder dollar som ska anv\u00e4ndas till bland annat olika typer av utrustning.<\/p>\n