{"id":19817,"date":"2019-01-30T09:47:24","date_gmt":"2019-01-30T09:47:24","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/?p=19817"},"modified":"2019-01-30T09:48:29","modified_gmt":"2019-01-30T09:48:29","slug":"forstord-mark-leder-till-att-fler-ger-sig-av","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2019\/01\/30\/forstord-mark-leder-till-att-fler-ger-sig-av\/","title":{"rendered":"F\u00f6rst\u00f6rd mark leder till att fler ger sig av"},"content":{"rendered":"

New York, 190130 (IPS) \u2013 Klimatf\u00f6r\u00e4ndringar, milj\u00f6f\u00f6rst\u00f6ring och markf\u00f6rst\u00f6relse \u00e4r n\u00e5gra orsaker till att m\u00e4nniskor drivs p\u00e5 flykt. Men insatser f\u00f6r att v\u00e4nda utvecklingen i vissa byar har f\u00e5tt fler att stanna i st\u00e4llet f\u00f6r att ge sig av.<\/strong><\/p>\n

<\/p>\n

I december kom 160 l\u00e4nder \u00f6verens om en migrations\u00f6verenskommelse<\/a> som bland annat sl\u00e5r fast att milj\u00f6f\u00f6rst\u00f6ring och klimatf\u00f6r\u00e4ndringar driver p\u00e5 migration. Det \u00e4r f\u00f6rsta g\u00e5ngen en stor internationell \u00f6verenskommelse om migration klarg\u00f6r kopplingen.<\/p>\n

\u2013 Nu n\u00e4r fr\u00e5gan har f\u00e5tt ett erk\u00e4nnande i den globala \u00f6verenskommelsen beh\u00f6ver vi g\u00e5 fr\u00e5n ord till handling. M\u00e4nniskor ger sig av och vi kan inte l\u00e5tsas som att det inte h\u00e4nder, s\u00e4ger Nina Birkeland vid Norska flyktinghj\u00e4lpen, NRC.<\/p>\n

Enligt Global Humanitarian Forum<\/a>, en organisation som den tidigare FN-chefen Kofi Annan tagit initiativ till, kan omkring 135 miljoner m\u00e4nniskor vara p\u00e5 flykt 2045 som ett resultat av markf\u00f6rst\u00f6relse och \u00f6kenspridning.<\/p>\n

En studie<\/a> genomf\u00f6rd vid Oxfords universitet visar att upp\u00e5t 200 miljoner m\u00e4nniskor kan ha drivits p\u00e5 flykt till f\u00f6ljd av klimatf\u00f6r\u00e4ndringar 2050. Men det h\u00e4r \u00e4r inte enbart n\u00e5got som h\u00f6r framtiden till \u2013 det h\u00e4nder redan. Variationer i klimatet i l\u00e4nder i den s\u00e5 kallade \u201dtorra korridoren\u201d \u2013 El Salvador, Honduras och Guatemala \u2013 sl\u00e5r redan h\u00e5rt mot regionens b\u00f6nder. Den s\u00e5 kallade migrantkaravanen som gav sig av mot USA kan ses som ett exempel p\u00e5 hur klimatf\u00f6r\u00e4ndringar driver p\u00e5 migrationen. Mindre k\u00e4nt \u00e4r dock hur skogsavverkning och markf\u00f6rst\u00f6relse ocks\u00e5 driver p\u00e5 folkf\u00f6rflyttningar.<\/p>\n

Mellan 1990 och 2005 h\u00f6ggs n\u00e4stan en femtedel av Guatemalas regnskog ned f\u00f6r att ge plats f\u00f6r palmolja och boskap. Det har sedan dess lett till markf\u00f6rst\u00f6ring och eroderad mark i ett land d\u00e4r en tredjedel av befolkningen arbetar inom jordbruket.<\/p>\n

P\u00e5 den afrikanska kontinenten st\u00e5r jordbruket f\u00f6r 80 procent av syssels\u00e4ttningen men n\u00e4r mark f\u00f6rst\u00f6rs st\u00e4lls familjer utan mat och inkomsttrygghet och fler l\u00e4mnar sina hem f\u00f6r att s\u00f6ka nya m\u00f6jligheter p\u00e5 andra platser. Att inte vidta n\u00e5gra \u00e5tg\u00e4rder alls f\u00f6r att komma tillr\u00e4tta med markf\u00f6rst\u00f6relse i Afrika kostar kontinenten 286 miljarder dollar \u00e5rligen, eftersom det leder till f\u00f6rlorade sk\u00f6rdar p\u00e5 motsvarande 280 miljoner ton spannm\u00e5l varje \u00e5r, enligt FN:s milj\u00f6program Unep.<\/p>\n

\u2013 Den generella l\u00e4rdomen \u00e4r: bek\u00e4mpa markf\u00f6rst\u00f6relse, f\u00f6rb\u00e4ttra levnadsvillkor och fler unga kommer att stanna i st\u00e4llet f\u00f6r att ge sig av, s\u00e4ger Chris Reij vid World Resources Institute, ett forskningsinstitut p\u00e5 milj\u00f6- och jordbruksomr\u00e5det.<\/p>\n

Enligt FN:s organ mot \u00f6kenspridning, UNCCD<\/a>, skulle \u00e5terst\u00e4llande av s\u00e5 lite som 12 procent av den f\u00f6rst\u00f6rda jordbruksmarken kunna \u00f6ka sm\u00e5jordbrukens inkomster med 35-40 miljarder dollar per \u00e5r.<\/p>\n

I en studie genomf\u00f6rd av Chris Reij och hans arbetsgrupp ledde sjunkande produktivitet till att n\u00e4stan en fj\u00e4rdedel av befolkningen i byn Ranawa i Burkina Faso gav sig av mellan 1975 och 1985. Men s\u00e5 snart byn b\u00f6rjade anv\u00e4nda h\u00e5llbara metoder och p\u00e5 det s\u00e4ttet f\u00f6rb\u00e4ttra marken och bevara tillg\u00e5ngen p\u00e5 vatten s\u00e5 var det inte l\u00e4ngre n\u00e5gon som gav sig av fr\u00e5n byn. Det var till och med familjer som \u00e5terv\u00e4nde till f\u00f6ljd av insatserna. Forskarna kunde se att fattigdomen minskade med s\u00e5 mycket som h\u00e4lften till f\u00f6ljd av arbetet.<\/p>\n