{"id":19802,"date":"2019-01-25T03:07:07","date_gmt":"2019-01-25T03:07:07","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/?p=19802"},"modified":"2019-01-25T03:07:07","modified_gmt":"2019-01-25T03:07:07","slug":"manga-platser-i-mexiko-hotas-av-klimatforandringar","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2019\/01\/25\/manga-platser-i-mexiko-hotas-av-klimatforandringar\/","title":{"rendered":"M\u00e5nga platser i Mexiko hotas av klimatf\u00f6r\u00e4ndringar"},"content":{"rendered":"

Felipe Carrillo Puerto, 190125 (IPS) \u2013 Yucat\u00e1nhalv\u00f6n och Mexikos kust mot Atlanten \u00e4r s\u00e4rskilt s\u00e5rbara f\u00f6r klimatf\u00f6r\u00e4ndringar. Nu v\u00e4ntas stigande temperaturer, mer ofta f\u00f6rekommande och starkare orkaner och stormar, torka, f\u00f6rlust av biologisk m\u00e5ngfald samt stigande havsniv\u00e5er till f\u00f6ljd av sm\u00e4ltningen av Arktis isar.<\/strong><\/p>\n

Omkring 4,5 miljoner m\u00e4nniskor bor p\u00e5 Yucat\u00e1nhalv\u00f6n som har en yta p\u00e5 knappt 152\u00a0000 kvadratkilometer och en kuststr\u00e4cka p\u00e5 1\u00a0766 kvadratkilometer mot Karibiska havet. H\u00e4r \u00e4r avskogningstakten den h\u00f6gsta i landet och regeringens subventioner har inte lyckats v\u00e4nda utvecklingen. Det visar en rapport<\/a> som presenterades i december f\u00f6rra \u00e5ret av organisationen CCMSS<\/a> som arbetar f\u00f6r ett h\u00e5llbart jordbruk.<\/p>\n

I omr\u00e5det finns den st\u00f6rsta kvarvarande tropiska regnskogen utanf\u00f6r Amazonas och regionen har en nyckelroll n\u00e4r det g\u00e4ller bevarandet av naturrikedomar i Mexiko, som rankas som nummer tolv av de l\u00e4nder med st\u00f6rst m\u00e5ngfald i v\u00e4rlden.<\/p>\n

Delstaten Yucat\u00e1n har 17 kommuner som \u00e4r s\u00e4rskilt s\u00e5rbara f\u00f6r klimatf\u00f6r\u00e4ndringar, delstaten Campeche har 10 och delstaten Quintana Roo 3. Sammantaget uppges 480 av 2\u00a0457 mexikanska kommuner vara s\u00e4rskilt s\u00e5rbara f\u00f6r klimatf\u00f6r\u00e4ndringar, enligt en rapport fr\u00e5n statliga INECC<\/a>, Instituto Nacional de Ecologia y Cambio Climatico.<\/p>\n

I delstaten Campeches klimathandlingsprogram f\u00f6r 2030 f\u00f6rutsp\u00e5s en temperatur\u00f6kning p\u00e5 mellan 2,5 och 4 grader Celsius till 2099 j\u00e4mf\u00f6rt med 1961 \u00e5rs niv\u00e5er, vilket v\u00e4ntas p\u00e5verka samh\u00e4llen, n\u00e4ringsliv och naturresurser. En studie<\/a> fr\u00e5n 2012 gjord av V\u00e4rldsbanken och delstatsregeringen visar att stigande havsniv\u00e5er kan p\u00e5verka 440\u00a0000 m\u00e4nniskor i delstaten, mer \u00e4n h\u00e4lften av den lokala befolkningen.<\/p>\n

Klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna kommer att \u00f6ka risken f\u00f6r \u00f6versv\u00e4mningar, kusterosion och extrema stormar i framtiden enligt studien, som visar att havsniv\u00e5n kan stiga med mellan 10 och 50 centimeter till 2030 och mellan 34 centimeter och en meter till 2100.<\/p>\n

I delstaten Quintana Roo v\u00e4ntas den \u00e5rliga nederb\u00f6rden bli allt mer oregelbunden. Regnperioden v\u00e4ntas bli mellan 5 och 10 procent kortare till 2020. Temperaturen v\u00e4ntas \u00f6ka med mellan 0,8 och 1,2 grader Celsius till 2020 och med mellan 1,5 och 2,5 grader Celsius till 2080.<\/p>\n

Delstaten Yucat\u00e1n st\u00e5r inf\u00f6r en liknande situation med en temperatur\u00f6kning p\u00e5 mellan 0,5 och 0,8 grader Celsius mellan 2010 och 2039. Den \u00e5rliga nederb\u00f6rden kan minska med n\u00e4ra 15 procent eller \u00f6ka med en procent under perioden.<\/p>\n

De tre delstaterna Yucat\u00e1n, Campeche och Quintana Roo har tagit fram en strategi f\u00f6r anpassning till klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna f\u00f6r att minska utsl\u00e4ppen av v\u00e4xthusgaser fr\u00e5n avskogning och skogsf\u00f6rst\u00f6relse. De har ocks\u00e5 skapat en klimatfond. Planen \u00e4r att minska utsl\u00e4ppen av v\u00e4xthusgaser fr\u00e5n regionen med 40 procent till 2030 j\u00e4mf\u00f6rt med 2005 \u00e5rs niv\u00e5er.<\/p>\n

INECC kom med en rapport i november f\u00f6rra \u00e5ret efter att ha granskat arbetet i tre kommuner p\u00e5 Yucat\u00e1nhalv\u00f6n. Enligt dem har b\u00e5de statliga och kommunala myndigheter inf\u00f6rt anpassnings\u00e5tg\u00e4rder, men utan att f\u00f6rklara hur regionen ska hantera den s\u00e4rskilda s\u00e5rbarheten f\u00f6r klimatf\u00f6r\u00e4ndringar.<\/p>\n