{"id":19799,"date":"2019-01-25T03:01:07","date_gmt":"2019-01-25T03:01:07","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/?p=19799"},"modified":"2019-01-25T03:01:08","modified_gmt":"2019-01-25T03:01:08","slug":"klimatforandringar-slar-mot-mexikos-jordbruk","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2019\/01\/25\/klimatforandringar-slar-mot-mexikos-jordbruk\/","title":{"rendered":"Klimatf\u00f6r\u00e4ndringar sl\u00e5r mot Mexikos jordbruk"},"content":{"rendered":"

Felipe Carrillo Puerto, 190125 (IPS) \u2013 Klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna sl\u00e5r h\u00e5rt mot samh\u00e4llen l\u00e4ngs Mexikos Atlantkust. Lokala jordbrukare ber\u00e4ttar att de inte l\u00e4ngre kan f\u00f6rs\u00f6rja sig p\u00e5 sina gr\u00f6dor.<\/strong><\/p>\n

\u2013 Jag kunde inte plantera majs i maj f\u00f6r regnen kom alldeles f\u00f6r tidigt. Jag f\u00f6rlorade allt, s\u00e4ger Marcos Cant\u00e9, som tillh\u00f6r landets ursprungsbefolkning och har ett eget jordbruk.<\/p>\n

Klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna inneb\u00e4r att ursprungsbefolkningen inte l\u00e4ngre kan forts\u00e4tta p\u00e5 samma s\u00e4tt med ett gammalt odlingssystem kallat \u201dmilpa\u201d som utformats efter regn- och torrperioderna och d\u00e4r pumpor, b\u00f6nor, majs och chili v\u00e4xer tillsammans f\u00f6r att hj\u00e4lpa och gynna varandra. Det f\u00f6r\u00e4ndrade klimatet har ocks\u00e5 p\u00e5verkat anv\u00e4ndningen av svedjebruk, som inneb\u00e4r att skog br\u00e4nns innan den nyttjas f\u00f6r odling.<\/p>\n

\u2013 Klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna p\u00e5verkar mycket. Klimatet f\u00f6r\u00e4ndras f\u00f6r mycket. Det \u00e4r inte l\u00e4ngre m\u00f6jligt f\u00f6r oss att livn\u00e4ra oss p\u00e5 jordbruket, s\u00e4ger Marcos Cant\u00e9 som tillh\u00f6r Xvaat, ett ekoturism-kooperativ.<\/p>\n

Han h\u00e5ller p\u00e5 med f\u00f6rberedelser inf\u00f6r odlingss\u00e4songen och hoppas att regnen kommer att falla och vattna f\u00e5rorna.<\/p>\n

Marcos Cant\u00e9 bor i orten Felipe Carrillo Puerto i Quintana Roo, den av Mexikos delstater som ligger l\u00e4ngst \u00f6sterut. I omr\u00e5det d\u00e4r han bor finns 450 \u201dejidatarios\u201d, medlemmar av en jordbrukssamf\u00e4llighet som k\u00e4nnetecknas av kollektivt \u00e4gande och individuellt brukande.<\/p>\n

Mar\u00eda Eugenia Yam, som ocks\u00e5 bor i orten Felipe Carrillo Puerto, som har 81\u00a0000 inv\u00e5nare, \u00e4r ocks\u00e5 orolig \u00f6ver utvecklingen.<\/p>\n

\u2013 Regnen \u00e4r inte som f\u00f6rr och det \u00e4r inte l\u00e4ngre m\u00f6jligt att livn\u00e4ra sig p\u00e5 v\u00e5r \u201dmilpa\u201d.<\/p>\n

Mar\u00eda Eugenia Yam s\u00e4ger att jordbruksproduktionen minskar i omr\u00e5det, till nackdel f\u00f6r jordbrukare i omr\u00e5det som \u00e4ven odlar kassava och producerar honung.<\/p>\n

\u2013 Vi m\u00e5ste verka f\u00f6r en h\u00e5llbar utveckling och det m\u00e5ste g\u00f6ras lokala insatser. Om beslutsfattare hade b\u00e4ttre kunskap om detta skulle det vara m\u00f6jligt, s\u00e4ger Marcos Cant\u00e9.<\/p>\n

Mar\u00eda Eugenia Yam menar att det \u00e4r viktigt att \u00e5terplantera skog, minska m\u00e4ngden avfall, bevara den biologiska m\u00e5ngfalden och utbilda unga om vikten av att ta h\u00e4nsyn till milj\u00f6n.<\/p>\n

\u2013 Att bevara skogen \u00e4r ett bra s\u00e4tt att g\u00f6ra en anpassning till ett f\u00f6r\u00e4ndrat klimat. Men kommunerna borde har klimatprogram och ocks\u00e5 tills\u00e4tta personer som har kunskap i fr\u00e5gan.<\/p>\n