{"id":19794,"date":"2019-01-24T06:11:03","date_gmt":"2019-01-24T06:11:03","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/?p=19794"},"modified":"2019-01-24T06:14:51","modified_gmt":"2019-01-24T06:14:51","slug":"den-humanitara-journalistiken-ar-i-kris","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2019\/01\/24\/den-humanitara-journalistiken-ar-i-kris\/","title":{"rendered":"\u201dDen humanit\u00e4ra journalistiken \u00e4r i kris\u201d"},"content":{"rendered":"

Norwich, Storbritannien, 190124 (IPS)\u00a0<\/strong>\u2013 Flera av v\u00e4rldens st\u00f6rsta humanit\u00e4ra kriser \u00e4r underrapporterade i medierna \u2013 vilket i sin tur p\u00e5verkar m\u00f6jligheterna att f\u00e5 fram den internationella finansiering som beh\u00f6vs f\u00f6r att hj\u00e4lpa de drabbade. Det skriver medieforskaren Martin Scott i denna kommentar.<\/strong><\/p>\n

Nyligen genomf\u00f6rde Thomson Reuters Foundation en unders\u00f6kning<\/a> bland bist\u00e5ndsorganisationer om vilka kriser de anser var mest bortgl\u00f6mda av medierna under f\u00f6rra \u00e5ret. H\u00f6gst p\u00e5 listan hamnade konflikten i Kongo-Kinshasa.<\/p>\n

Jan Egeland, generalsekreterare f\u00f6r Norska flyktingr\u00e5det, sade i en kommentar att \u201dbrutaliteten i konflikten \u00e4r chockerande och det nationella och internationella f\u00f6rsummelserna uppr\u00f6rande. Jag har s\u00e4llan upplevt en s\u00e5 stor klyfta mellan behov och hj\u00e4lpinsatser\u201d.<\/p>\n

Andra gl\u00f6mda kriser som lyfts fram av bist\u00e5ndsorganisationerna \u00e4r de som p\u00e5g\u00e5r i Centralafrikanska republiken, runt Tchadsj\u00f6n, i Jemen, Afghanistan, Sydsudan, Burundi, Nigeria och i Venezuela.<\/p>\n

Det finns ett behov av att lyfta fram bristen p\u00e5 rapportering kring de stora humanit\u00e4ra kriserna eftersom uppm\u00e4rksamhet fr\u00e5n internationella nyhetsmedier har en mycket viktig roll i arbetet f\u00f6r att finansiera hj\u00e4lpinsatser. I fallet Kongo-Kinshasa fick FN under f\u00f6rra \u00e5ret in mindre \u00e4n h\u00e4lften<\/a> av de pengar som v\u00e4rldsorganisationen v\u00e4djat om. Detta samtidigt som en f\u00e4rsk opinionsunders\u00f6kning i Storbritannien visat att tv\u00e5 tredjedelar av de vuxna inte h\u00f6rt om de senaste v\u00e5ldsamheterna i Kongo-Kinshasa.<\/p>\n

F\u00f6rra \u00e5ret skrev jag tillsammans med tv\u00e5 andra forskare en rapport<\/a> med fokus p\u00e5 journalistik som \u00e4r inriktad p\u00e5 humanit\u00e4ra fr\u00e5gor. Vi anser inte att det r\u00e4cker att kr\u00e4va att internationella nyhetsorganisationer g\u00f6r mer, utan f\u00f6rs\u00f6ker \u00e4ven utr\u00f6na vilka de fr\u00e4msta orsakerna \u00e4r till att m\u00e5nga stora kriser f\u00f6rblir underrapporterade.<\/p>\n

Rapporten ing\u00e5r i ett p\u00e5g\u00e5ende forskningsprojekt om \u201dhumanit\u00e4r journalistik\u201d, som visar att det \u00e4r uppenbart att denna journalistik i sig sj\u00e4lv befinner sig i en kris.<\/p>\n

Inom projektet har vi genomf\u00f6rt en unders\u00f6kning bland 1\u00a0500 personer som \u00e4r verksamma inom bist\u00e5ndssektorn, vilken visar ett omfattande missn\u00f6je med b\u00e5de m\u00e4ngden och kvalit\u00e9n p\u00e5 de stora mediernas bevakning. N\u00e4stan tre fj\u00e4rdedelar av de tillfr\u00e5gade menar att nyhetsmedierna rapporterar f\u00f6r lite om humanit\u00e4ra fr\u00e5gor. Bevakningen kritiseras ocks\u00e5 f\u00f6r att vara allt f\u00f6r selektiv, tillf\u00e4llig, f\u00f6renklad och partisk.<\/p>\n

Vi har \u00e4ven granskat \u00f6ver 20\u00a0000 nyhetsf\u00f6rmedlare f\u00f6r att ta reda p\u00e5 hur m\u00e5nga av dem som \u00e5terkommande rapporterar om humanit\u00e4ra \u00e4mnen, genom att v\u00e4lja ut fyra s\u00e5dana. Endast tolv av de granskade medierna hade rapporterat om samtliga de fyra utvalda fr\u00e5gorna \u2013 krisen i Sydsudan, jordb\u00e4vningen i Aceh 2016, det humanit\u00e4ra toppm\u00f6tet 2016, och FN:s v\u00e4djan om humanit\u00e4rt bist\u00e5nd 2017.<\/p>\n

Ett av de fr\u00e4msta sk\u00e4len till att s\u00e5 f\u00e5 nyhetsorganisationer \u2013 i synnerhet de kommersiella \u2013 \u00e5terkommande rapporterar om humanit\u00e4ra fr\u00e5gor \u00e4r att det handlar om en mycket dyr form av journalistik. Det kostar mycket pengar att skicka ut reportrar p\u00e5 f\u00e4ltet, och handlar ofta ocks\u00e5 om en tidskr\u00e4vande typ av bevakning.<\/p>\n

V\u00e5r forskning visar ocks\u00e5 att n\u00e4stan alla nyhetsorganisationer som \u00e5terkommande bevakar dessa fr\u00e5gor \u00e4r beroende av statligt st\u00f6d eller st\u00f6d fr\u00e5n privata stiftelser.<\/p>\n

Med tanke p\u00e5 de h\u00f6ga kostnader och utmaningar som omg\u00e4rdar bevakningen av humanit\u00e4ra nyheter finns det inga enkla svar p\u00e5 hur bevakningen av underrapporterade kriser ska kunna f\u00f6rb\u00e4ttras.<\/p>\n

Samtidigt finns det kanske sk\u00e4l till en viss optimism. En stor unders\u00f6kning, Aid Attitudes Tracker, som genomf\u00f6rts bland allm\u00e4nheten i Storbritannien, Frankrike, Tyskland och USA visade n\u00e4mligen att en bred majoritet av de tillfr\u00e5gade f\u00f6ljer nyhetsbevakning av \u201dhumanit\u00e4ra kriser\u201d mer noggrant \u00e4n andra typer av utrikesnyheter.<\/p>\n

Kanske \u00e4r det s\u00e5 att fler \u00e4r intresserade av humanit\u00e4r journalistisk \u00e4n m\u00e5nga journalister sj\u00e4lva tror och att en del av dem till och med \u00e4r beredda att betala f\u00f6r en b\u00e4ttre bevakning.<\/p>\n

*Martin Scott \u00e4r universitetslektor i medier och internationell utveckling vid East Anglia-universitetet i Storbritannien.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Norwich, Storbritannien, 190124 (IPS)\u00a0\u2013 Flera av v\u00e4rldens st\u00f6rsta humanit\u00e4ra kriser \u00e4r underrapporterade i medierna \u2013 vilket i sin tur p\u00e5verkar m\u00f6jligheterna att f\u00e5 fram den internationella finansiering som beh\u00f6vs f\u00f6r att hj\u00e4lpa de drabbade. Det skriver medieforskaren Martin Scott i… Continue Reading →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1831,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[6,9,13],"tags":[],"class_list":["post-19794","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-ekonomi","category-global-fragor","category-kultur"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/19794","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1831"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=19794"}],"version-history":[{"count":1,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/19794\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":19795,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/19794\/revisions\/19795"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=19794"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=19794"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=19794"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}