{"id":19790,"date":"2019-01-23T10:13:19","date_gmt":"2019-01-23T10:13:19","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/?p=19790"},"modified":"2019-01-23T10:14:17","modified_gmt":"2019-01-23T10:14:17","slug":"varlden-behover-snabb-omstallning-till-klimatsmart-ma","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2019\/01\/23\/varlden-behover-snabb-omstallning-till-klimatsmart-ma\/","title":{"rendered":"V\u00e4rlden beh\u00f6ver snabb omst\u00e4llning till klimatsmart mat"},"content":{"rendered":"

New York, 190123 (IPS) \u2013 Hela livsmedelssystemet m\u00e5ste st\u00e4llas om f\u00f6r att konsumtion och produktion av mat inte ska utg\u00f6ra ett hot mot framtida generationers h\u00e4lsa och livsmedelsf\u00f6rs\u00f6rjning. Det visar nya forskningsrapporter.<\/strong><\/p>\n

<\/p>\n

V\u00e4rldens befolkning v\u00e4ntas uppg\u00e5 till 10 miljarder 2050 \u2013 att s\u00e4kra en tryggad livsmedelsf\u00f6rs\u00f6rjning \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r viktigare \u00e4n n\u00e5gonsin. Den globala matproduktionen och konsumtionen ger dock upphov till stor milj\u00f6p\u00e5verkan runt om i v\u00e4rlden. Om produktionen och konsumtionen forts\u00e4tter p\u00e5 samma s\u00e4tt som nu kommer vi snart \u00f6verskrida vetenskapligt identifierade gr\u00e4nser f\u00f6r vad planeten t\u00e5l.<\/p>\n

\u2013 Det var ganska dramatiskt att se hur kraftigt vi skulle \u00f6verskrida planetens gr\u00e4nser om vi inte g\u00f6r n\u00e5gon f\u00f6r\u00e4ndring, s\u00e4ger Marco Springmann vid Oxfords universitet, som \u00e4r en av f\u00f6rfattarna till en ny rapport<\/a> som unders\u00f6ker matkonsumtionens milj\u00f6p\u00e5verkan.<\/p>\n

\u2013 Matsystemet \u00f6kar trycket n\u00e4r det g\u00e4ller markanv\u00e4ndning och bidrar till att skog avverkas. Om du tar bort f\u00f6r mycket skog s\u00e5 f\u00f6rst\u00f6r du de reglerande ekosystemen eftersom skogar lagrar koldioxid samtidigt som de utg\u00f6r viktiga livsmilj\u00f6er f\u00f6r vilda arter och reservoarer av biologisk m\u00e5ngfald, till\u00e4gger han.<\/p>\n

\u00d6ver 40 procent av marken i v\u00e4rlden anv\u00e4nds f\u00f6r jordbruk eller har avsatts f\u00f6r jordbruk. Det har lett till att mer \u00e4n h\u00e4lften av v\u00e4rldens skogar f\u00f6rsvunnit. FN-organet UNCCD uppger att det fr\u00e4mst \u00e4r det kommersiella jordbruket som drivit fram den utvecklingen tillsammans med produktionen av n\u00f6tk\u00f6tt, sojab\u00f6nor och palmolja.<\/p>\n

I Amazonas har skog avverkats f\u00f6r att ge plats f\u00f6r boskap och odlingar av soja f\u00f6r att f\u00f6rse djur med foder. Faktum \u00e4r att h\u00e4lften av planetens anv\u00e4ndbara jordbruksmark anv\u00e4nds f\u00f6r boskap och produktion av foder till boskap. Det \u00e4r en yta lika stor som Nord- och Sydamerika sammantaget.<\/p>\n

Den intensiva anv\u00e4ndningen av konstg\u00f6dsel har lett till sjunkande produktivitet, markf\u00f6rst\u00f6relse och till och med \u00f6kenspridning. Det har \u00e4ven bidragit v\u00e4sentligt till \u00f6kade utsl\u00e4pp av v\u00e4xthusgaser.<\/p>\n

Enligt den nya rapporten, som publicerades i tidskriften Nature i oktober f\u00f6rra \u00e5ret, bidrog matsystemet till utsl\u00e4pp av 5 miljarder ton koldioxid enbart \u00e5r 2010. Samtidigt varnar rapportf\u00f6rfattarna f\u00f6r att livsmedelssystemets milj\u00f6p\u00e5verkan kan \u00f6ka med 50 till 90 procent om ingen f\u00f6r\u00e4ndring sker, vilket skulle \u00f6verskrida gr\u00e4nserna f\u00f6r det s\u00e4kra och r\u00e4ttvisa utrymmet f\u00f6r m\u00e4nskligheten.<\/p>\n

Marco Springmann p\u00e5pekar att det kr\u00e4vs tekniska f\u00f6rb\u00e4ttringar f\u00f6r att kunna skapa en h\u00e5llbar livsmedelsproduktion och minska efterfr\u00e5gan p\u00e5 mer jordbruksmark. En annan \u00e5tg\u00e4rd \u00e4r en \u00f6verg\u00e5ng till en vegetarisk kost.<\/p>\n

\u2013 En mer v\u00e4xtbaserad kost skulle vara \u00e4nnu b\u00e4ttre med tanke p\u00e5 utsl\u00e4ppen av v\u00e4xthusgaser, och det ger ocks\u00e5 en mer v\u00e4lbalanserad och h\u00e4lsosam kost. Ber\u00e4kningar visar att vi kan minska trycket p\u00e5 jordbruksmarken om vi f\u00f6r\u00e4ndrar v\u00e5r kost, s\u00e4ger Marco Springmann till IPS.<\/p>\n

F\u00f6r\u00e4ndrade och mer h\u00e4lsosamma matvanor kan minska utsl\u00e4ppen av v\u00e4xthusgaser och \u00e4ven minska annan negativ milj\u00f6p\u00e5verkan med n\u00e4stan 30 procent, enligt rapporten i Nature.<\/p>\n

En annan rapport<\/a>, som bland annat milj\u00f6forskare vid Stockholm Resilience Centre arbetat med, publicerades i den medicinska tidskriften The Lancet den 17 januari. Den visar att en snabb omst\u00e4llning i hela livsmedelssystemet kr\u00e4vs f\u00f6r att alla ska kunna \u00e4ta god, nyttig och milj\u00f6v\u00e4nlig mat, och f\u00f6r att det ska vara m\u00f6jligt att f\u00f6rb\u00e4ttra den globala folkh\u00e4lsan, stabilisera klimatet och bevara en h\u00e5llbar planet.<\/p>\n

\u2013 Den mat vi \u00e4ter och hur vi producerar den \u00e4r avg\u00f6rande f\u00f6r m\u00e4nniskors h\u00e4lsa och f\u00f6r planeten, och i nul\u00e4get ser det riktigt illa ut, s\u00e4ger en av rapportens f\u00f6rfattare, Tim Lang.<\/p>\n

\u2013 Vi beh\u00f6ver en kraftig omst\u00e4llning d\u00e4r det globala matsystemet struktureras om i en skala som aldrig tidigare sk\u00e5dats. \u00c4ven om detta inte \u00e4r l\u00e4tt att g\u00f6ra s\u00e5 \u00e4r det inom r\u00e4ckh\u00e5ll. De vetenskapligt definierade m\u00e5l som vi har tagit fram f\u00f6r en h\u00e4lsosam och h\u00e5llbar kost \u00e4r en viktig grund som kan st\u00f6dja och driva denna f\u00f6r\u00e4ndring, till\u00e4gger han.<\/p>\n

Enligt rapporten i The Lancet m\u00e5ste konsumtionen av r\u00f6tt k\u00f6tt halveras, medan konsumtionen av gr\u00f6nsaker, frukt och n\u00f6tter m\u00e5ste f\u00f6rdubblas.<\/p>\n

Marco Springmann s\u00e4ger att enbart information inte \u00e4r tillr\u00e4ckligt f\u00f6r att skapa f\u00f6r\u00e4ndrade kostvanor. Han menar att priset p\u00e5 mat m\u00e5ste anpassas efter klimatp\u00e5verkan och h\u00e4lsoeffekter. N\u00f6tk\u00f6tt skulle beh\u00f6va kosta 40 procent mer i genomsnitt till f\u00f6ljd av de utsl\u00e4pp av v\u00e4xthusgaser som det bidrar till. Dessa pengar skulle kunna anv\u00e4ndas f\u00f6r att subventionera h\u00e4lsosammare produkter.<\/p>\n

F\u00f6rutom en mer v\u00e4xtbaserad kost framh\u00e5lls att det \u00e4r viktigt med mer resurseffektiva metoder f\u00f6r att \u00e5stadkomma effektivare vattenanv\u00e4ndning, mindre n\u00e4ringsl\u00e4ckage och f\u00f6r att s\u00e4kra biologisk m\u00e5ngfald.<\/p>\n