{"id":19783,"date":"2019-01-22T10:40:12","date_gmt":"2019-01-22T10:40:12","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/?p=19783"},"modified":"2019-01-22T10:40:12","modified_gmt":"2019-01-22T10:40:12","slug":"minskad-skogsskovling-skulle-ge-stora-klimateffekter","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2019\/01\/22\/minskad-skogsskovling-skulle-ge-stora-klimateffekter\/","title":{"rendered":"Minskad skogssk\u00f6vling skulle ge stora klimateffekter"},"content":{"rendered":"

New York, 190122 (IPS)\u00a0<\/strong>\u2013 Jordens skogar forts\u00e4tter att f\u00e4llas i en alarmerande takt. Skogssk\u00f6vlingen utg\u00f6r ett stort hot mot klimatet men samtidigt skulle v\u00e4rldens skogar ocks\u00e5 kunna bidra till att l\u00f6sa klimatkrisen. Det s\u00e4ger FN:s milj\u00f6expert Tim Christophersen till IPS.<\/strong><\/p>\n

Under f\u00f6rra \u00e5ret publicerade FN:s milj\u00f6program Unep flera studier som visar hur stort behovet \u00e4r av internationella insatser f\u00f6r att minska utsl\u00e4ppen och skydda milj\u00f6n.<\/p>\n

F\u00f6rst\u00f6relsen av skogar ber\u00e4knas st\u00e5 bakom uppskattningsvis 17 procent av de globala utsl\u00e4ppen av v\u00e4xthusgaser \u2013 vilket \u00e4r mer \u00e4n hela v\u00e4rldens transporter och bara \u00f6vertr\u00e4ffas av energisektorn. F\u00e4llningen av tropiska skogar st\u00e5r ensamt bakom \u00e5tta procent av utsl\u00e4ppen av koldioxid. Om denna sektor var ett land skulle detta land vara v\u00e4rldens tredje st\u00f6rsta utsl\u00e4ppsnation, efter Kina och USA.<\/p>\n

FN-organet UNCCD ber\u00e4knar att nyttjandet av skogar och marker orsakar mellan 25 och 30 procent av de globala utsl\u00e4ppen.<\/p>\n

En fj\u00e4rdedel av alla de nationella utsl\u00e4ppsm\u00e5len kopplade till Parisavtalet handlar om skogar, men det kommer att kr\u00e4vas stora insatser f\u00f6r att dessa ska kunna infrias.<\/p>\n

Ett av de internationella organ som arbetar f\u00f6r att minska de utsl\u00e4pp som orsakas av skogsf\u00e4llning \u00e4r FN-programmet REDD, genom satsningen REDD+, som syftar till att skapa ett mer h\u00e5llbart skogsbruk.<\/p>\n

Tim Christophersen \u00e4r expert p\u00e5 klimatfr\u00e5gor vid FN:s milj\u00f6program Unep, och han lyfter fram det positiva f\u00f6rst \u2013 att avskogningen p\u00e5 global niv\u00e5 har minskat sedan millennieskiftet.<\/p>\n

\u2013 Det p\u00e5g\u00e5r fortfarande mycket avverkning men hastigheten har minskat, vilket delvis \u00e4r goda nyheter. Det positiva \u00e4r att det genomf\u00f6rs mycket \u00e5terplanteringar och att skogar \u00e5terkommer p\u00e5 marker som tidigare har sk\u00f6vlats. Men i m\u00e5nga fall kan dessa naturligtvis inte ers\u00e4tta den biologiska m\u00e5ngfald som tidigare fanns d\u00e4r.<\/p>\n

Samtidigt p\u00e5pekar han att utvecklingen g\u00e5r \u00e5t motsatt h\u00e5ll i vissa l\u00e4nder.<\/p>\n

\u2013 P\u00e5 senare tid oroar Brasilien d\u00e4r det f\u00f6r\u00e4ndrade politiska ledarskapet antagligen kommer att f\u00f6rsvaga skyddet av Amazonas regnskogar. Vi f\u00f6rv\u00e4ntar oss att de inte kommer att h\u00e5lla den positiva trenden fr\u00e5n i synnerhet \u00e5ren 2007\u20132012 d\u00e5 avskogningen i Amazonas minskade med 70 procent.<\/p>\n

Tim Christophersen understryker att nyttjandet av skogar och marker h\u00e4nger samman med en stor del av de globala klimatproblemen \u2013 men att skogarna samtidigt skulle kunna absorbera s\u00e5 mycket som en tredjedel av utsl\u00e4ppen av v\u00e4xthusgaser.<\/p>\n

\u2013 Samtidigt g\u00e5r bara runt tre procent av klimatfinansieringen till detta, s\u00e5 det finns en stor brist p\u00e5 \u00f6verensst\u00e4mmelse mellan de naturbaserade l\u00f6sningarna och de investeringar som g\u00f6rs.<\/p>\n

Tim Christophersen beskriver naturbaserade l\u00f6sningar som satsningar d\u00e4r naturens egna krafter bidrar till att f\u00f6rb\u00e4ttra eller \u00e5teruppbygga tj\u00e4nster inom ekosystem.<\/p>\n

\u2013 Ett exempel \u00e4r att skogar kan nyttjas f\u00f6r att f\u00f6rhindra \u00f6versv\u00e4mningar eller f\u00f6r att filtrera dricksvatten f\u00f6r st\u00e4der. N\u00e4stan en tredjedel av alla stora st\u00e4der i utvecklingsl\u00e4nder f\u00e5r sitt dricksvatten genom vattenk\u00e4llor som finns i skogen. Om dessa skogar g\u00e5r f\u00f6rlorade skulle det p\u00e5verka m\u00e5nga m\u00e4nniskors tillg\u00e5ng till dricksvatten. I m\u00e5nga fall skulle det vara mer kostnadseffektivt f\u00f6r st\u00e4der, provinser eller hela l\u00e4nder att satsa p\u00e5 skogsskydd i st\u00e4llet f\u00f6r andra l\u00f6sningar f\u00f6r att s\u00e4kra tillg\u00e5ngen p\u00e5 dricksvatten.<\/p>\n

Ett annat exempel \u00e4r de mangrovetr\u00e4d som fungerar som skydd mot stormar i kustomr\u00e5den \u2013 och \u00e4ven d\u00e4r kan satsningar p\u00e5 mangroveskogar visa sig vara mer kostnadseffektiva.<\/p>\n

Runt om i v\u00e4rlden planteras tr\u00e4d f\u00f6r att motverka klimatf\u00f6r\u00e4ndringar och jordf\u00f6rst\u00f6relse. Men Tim Christophersen betonar att det beh\u00f6vs mer \u00e4n s\u00e5.<\/p>\n

\u2013 Det \u00e4r aldrig tillr\u00e4ckligt att bara plantera tr\u00e4d, f\u00f6r de \u00e4r lite som barn \u2013 det r\u00e4cker inte att de kommer till v\u00e4rlden, man m\u00e5ste ocks\u00e5 se till att de v\u00e4xer upp ordentligt. I m\u00e5nga fall har landskap f\u00f6r\u00e4ndrats p\u00e5 grund av att mark i f\u00f6r h\u00f6g utstr\u00e4ckning anv\u00e4nts som betesmark, och i dessa fall riskerar alla nya tr\u00e4d att snabbt f\u00f6rsvinna. D\u00e5 handlar om att skapa en mer l\u00e5ngsiktig och f\u00f6rb\u00e4ttrad naturhush\u00e5llning.<\/p>\n

\u2013 Samtidigt kommer skogar och tr\u00e4d att spela en mycket viktig roll kommande \u00e5rtionde. Jag \u00e4r \u00f6vertygad om att det kommer allt fler investeringar inom den sektorn, eftersom om tr\u00e4d planteras och sk\u00f6ts p\u00e5 r\u00e4tt s\u00e4tt s\u00e5 inneb\u00e4r detta en enorm m\u00f6jlighet f\u00f6r oss att uppfylla m\u00e5ls\u00e4ttningen om ett tv\u00e5gradersm\u00e5l, i enlighet med Parisavtalet.<\/p>\n

Tim Christophersen menar att rika l\u00e4nder och f\u00f6retag har ett ansvar f\u00f6r att bidra till att \u00e5terst\u00e4lla f\u00f6rst\u00f6rda marker.<\/p>\n

\u2013 Absolut. Jag skulle till och med s\u00e4ga att restaurerade marker i stor skala \u00e4r v\u00e5rt enda alternativ n\u00e4r det g\u00e4ller att m\u00f6ta behovet av en \u00f6kad matproduktion och \u00f6vriga h\u00e5llbara utvecklingsm\u00e5l. Utan detta kommer vi antagligen inte att uppn\u00e5 Parisavtalet. Satsningar p\u00e5 naturbaserade l\u00f6sningar genom massiva investeringar i \u00e5terst\u00e4llandet av ekosystem \u00e4r av absolut st\u00f6rsta vikt och vi ser hur allt fler f\u00f6retag har b\u00f6rjat inse detta.<\/p>\n