Paris, 031028 (IPS) – Tv\u00e5 flickor har st\u00e4ngts av fr\u00e5n en skola i Frankrike f\u00f6r att de insisterat p\u00e5 att b\u00e4ra huvuddukar i skolan. I Tyskland har striden mellan en muslimsk l\u00e4rarinna och myndigheterna om r\u00e4tten att b\u00e4ra huvudduk i klassrummet tagits upp i en f\u00f6rfattningsdomstol. <\/p>\n
<\/p>\n
Debatten om sl\u00f6jan splittrar l\u00e4nderna i EU. Att b\u00e4ra en huvudduk som t\u00e4cker h\u00e5r och \u00f6ron utg\u00f6r inte ett problem i de flesta l\u00e4nder i Europa. Skolorna i Nederl\u00e4nderna, de skandinaviska l\u00e4nderna, Storbritannien och Spanien till\u00e5ter eleverna att b\u00e4ra huvudduk. I Belgien och Italien finns det ingen lagstiftning som reglerar fr\u00e5gan utan det \u00e4r upp till skolmyndigheterna att fatta beslut.<\/p>\n
I Sverige har debatten de senaste veckorna g\u00e4llt om skolflickor ocks\u00e5 ska ha r\u00e4tt att b\u00e4ra niqab eller burka – det vill s\u00e4ga sl\u00f6jor som t\u00e4cker hela ansiktet med antingen ett smalt h\u00e5l f\u00f6r \u00f6gonen eller d\u00e4r \u00f6gonen t\u00e4cks av ett n\u00e4t. Skolverket har best\u00e4mt att ge svenska skolor r\u00e4tt att f\u00f6rbjuda s\u00e5dana helt\u00e4ckande sl\u00f6jor.<\/p>\n
I Frankrike och Tyskland g\u00e4ller debatten dock huvuddukar. 18-\u00e5riga Alma L\u00e9vy och hennes 15-\u00e5riga syster Lila L\u00e9vy st\u00e4ngdes nyligen av fr\u00e5n sin skola i byn Aubervilliers, 15 kilometer norr om Paris, eftersom de bar scarves som t\u00e4ckte deras h\u00e5r, \u00f6ron och nackar. I Tyskland har l\u00e4rarinnan Fereshta Ludin insisterat p\u00e5 r\u00e4tten att undervisa i en liknande huvudduk.<\/p>\n
De franska skolflickornas rektor Lucien Nedelec s\u00e4ger att han f\u00f6rst uppmanade eleverna att b\u00e4ra huvuddukarna mera diskret.<\/p>\n
– Jag har alltid f\u00f6rs\u00f6kt hitta flexibla s\u00e4tt s\u00e5 att flickorna kan kl\u00e4 sig i \u00f6verensst\u00e4mmelse med sin religi\u00f6sa \u00f6vertygelse utan att det strider mot sekularismen i v\u00e5rt skolsystem, s\u00e4ger Nedelec.<\/p>\n
Men eleverna anser att de har kompromissat s\u00e5 l\u00e5ngt det var m\u00f6jligt.<\/p>\n
– Vi har gjort eftergifter. Vi gick med p\u00e5 att b\u00e4ra f\u00e4rgglada huvuddukar och tunikor. Men vi kan inte g\u00e5 med p\u00e5 att l\u00e4mna h\u00e5r, \u00f6ron och nacke bara, s\u00e4ger Alma L\u00e9vy.<\/p>\n
I Frankrike finns ingen lag som stadgar hur man ska vara kl\u00e4dd i skolan.<\/p>\n
Bara rekommendationer fr\u00e5n skoldepartementet som uppmanar till f\u00f6rbud mot religi\u00f6sa symboler som har syftet att konvertera andra elever eller som har syftet att v\u00e4cka uppm\u00e4rksamhet.<\/p>\n
Stat och religion \u00e4r separerade i Frankrike. Majoriteten av landets 61 miljoner inv\u00e5nare \u00e4r katoliker, men med cirka fem miljoner muslimer, 700 000 judar och m\u00e5nga protestanter och grekisk-ortodoxa \u00e4r landet en religi\u00f6s mosaik.<\/p>\n
I n\u00e5got mindre grad g\u00e4ller det \u00e4ven f\u00f6r Tyskland. Av landets 82 miljoner inv\u00e5nare \u00e4r omkring 3,2 miljoner muslimer. Tyskland \u00e4r en federal stat utan enhetligt skolsystem. De tyska delstatsparlamenten best\u00e4mmer sj\u00e4lva reglerna f\u00f6r sina skolsystem. Principen f\u00f6r hela landet \u00e4r dock att statliga skolor skall vara konfessionsl\u00f6sa och att eleverna inte ska uts\u00e4ttas f\u00f6r religi\u00f6s p\u00e5verkan.<\/p>\n
Fereshta Ludin arbetar som l\u00e4rare i delstaten Baden-W\u00fcrtemberg. Hon f\u00f6rbj\u00f6ds att b\u00e4ra huvudduk n\u00e4r hon undervisade men v\u00e4grade acceptera beslutet och f\u00f6rde fr\u00e5gan till en f\u00f6rfattningsdomstol. I slutet av september beslutade f\u00f6rfattningsdomstolen att det inte \u00e4r f\u00f6renligt med den tyska f\u00f6rfattningen f\u00f6r skolor att f\u00f6rbjuda l\u00e4rare att b\u00e4ra huvudduk om inte en federal lag stiftas.<\/p>\n
Juridiska experter anser att en lag som f\u00f6rbjuder huvuddukar men som inte samtidigt f\u00f6rbjuder kristna symboler skulle strida mot landets konstitution.<\/p>\n
– Antingen f\u00f6rbjuder vi huvuddukar och alla andra religi\u00f6sa symboler fr\u00e5n skolorna eller s\u00e5 l\u00e5ter vill alla vara till\u00e5tna, s\u00e4ger justitieministern i Baden-W\u00fcrtemberg, Corinna Werwigk-Herntneck.<\/p>\n
Och Christine Langenfeld, juridikprofessor vid universitetet i G\u00f6ttingen s\u00e4ger att en lag som f\u00f6rbjuder huvuddukar men som till\u00e5ter kristna symboler – som krucifix – aldrig skulle till\u00e5tas.<\/p>\n
Sl\u00f6jdebatterna i b\u00e5de Frankrike och Tyskland har skapat en bred debatt om vad sekularism inneb\u00e4r. F\u00f6r systrarna Alma and Lila, vars f\u00f6r\u00e4ndrar \u00e4r ateister, handlar skolans sekularism om att skolan inte ska p\u00e5tvinga sina elever n\u00e5gon religion.<\/p>\n
– Men studenterna ska vara fria att uttrycka sin religi\u00f6sa \u00f6vertygelse, s\u00e4ger Alma. Vi vill inte \u00f6vertala n\u00e5gon annan att bli muslim.<\/p>\n
Flera franska politiker fr\u00e5n skilda politiska l\u00e4ger vill inf\u00f6ra f\u00f6rbud mot alla religi\u00f6sa symboler i skolor. Men skolv\u00e4rlden \u00e4r splittrad.<\/p>\n
– Jag \u00e4r motst\u00e5ndare till inf\u00f6rande av en lag som f\u00f6rbjuder huvuddukar, kippas, eller krucifix, s\u00e4ger Guy Bruit, en av cheferna p\u00e5 utbildningstankesmedjan Rationalist Union.<\/p>\n
– Vi m\u00e5ste ist\u00e4llet se skolorna som laboratorier i demokrati, d\u00e4r vi respektfullt ut\u00f6var moralisk och intellektuell auktoritet med syftet att l\u00f6sa problem med en demokratisk debatt, s\u00e4ger Bruit.<\/p>\n
\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Paris, 031028 (IPS) – Tv\u00e5 flickor har st\u00e4ngts av fr\u00e5n en skola i Frankrike f\u00f6r att de insisterat p\u00e5 att b\u00e4ra huvuddukar i skolan. I Tyskland har striden mellan en muslimsk l\u00e4rarinna och myndigheterna om r\u00e4tten att b\u00e4ra huvudduk i… Continue Reading