{"id":19768,"date":"2019-01-18T06:43:39","date_gmt":"2019-01-18T06:43:39","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/?p=19768"},"modified":"2019-01-18T06:43:39","modified_gmt":"2019-01-18T06:43:39","slug":"hon-saknar-ratt-till-sin-mark","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2019\/01\/18\/hon-saknar-ratt-till-sin-mark\/","title":{"rendered":"Hon saknar r\u00e4tt till sin mark"},"content":{"rendered":"

Tartagal, Argentina, 190118 (IPS) \u2013 Nancy L\u00f3pez bor p\u00e5 privat\u00e4gd jordbruksmark. I likhet med m\u00e5nga andra som tillh\u00f6r landets ursprungsbefolkning saknar hon laglig r\u00e4tt till den mark hon brukar och bor p\u00e5. Hon lever under st\u00e4ndigt hot om tv\u00e5ngsf\u00f6rflyttning.<\/strong><\/p>\n

<\/p>\n

Hon har h\u00f6rt historier om g\u00e5ngna tider n\u00e4r situationen var b\u00e4ttre.<\/p>\n

\u2013 Min far ber\u00e4ttade f\u00f6r mig att innan kunde de komma och g\u00e5, och stanna var de ville. Det var inget tal om privat\u00e4gd mark, sojaodlingar och taggtr\u00e5d. Alla var fria. I dag kallar de oss inkr\u00e4ktare, s\u00e4ger hon till IPS.<\/p>\n

Nancy L\u00f3pez tillh\u00f6r wichifolket, en av 31 officiellt erk\u00e4nda ursprungsfolk i Argentina. Enligt officiella uppgifter utg\u00f6r ursprungsfolken 2,4 procent av befolkningen p\u00e5 44 miljoner. Experter och representanter f\u00f6r ursprungsfolk menar dock att den verkliga siffran \u00e4r h\u00f6gre \u00e4n s\u00e5.<\/p>\n

Nancy L\u00f3pez, som \u00e4r en av de lokala ledarna, s\u00e4ger att barnen inte l\u00e4ngre vill tala wichi, eftersom n\u00e4r de g\u00f6r det s\u00e5 behandlas de illa i skolan.<\/p>\n

Enligt en lag fr\u00e5n 2006 s\u00e5 m\u00e5ste skolorna tillhandah\u00e5lla tv\u00e5spr\u00e5kiga l\u00e4rarassistenter.<\/p>\n

\u2013 Den tv\u00e5spr\u00e5kiga assistenten f\u00e5r uppgifter som att kopiera papper eller g\u00f6ra olika \u00e4renden. Han \u00f6vers\u00e4tter knappt f\u00f6r barnen vad l\u00e4xan inneb\u00e4r. Det finns mycket rasism, s\u00e4ger Nancy L\u00f3pez.<\/p>\n

Hon bor i samh\u00e4llet El Quebracho i n\u00e4rheten av staden Tartagal i provinsen Salta, l\u00e4ngs en grusv\u00e4g som str\u00e4cker sig mot gr\u00e4nsen till Paraguay.<\/p>\n

Nancy L\u00f3pez f\u00f6rklarar att familjerna slog sig ned h\u00e4r f\u00f6r sex \u00e5r sedan, utan att ha n\u00e5got tillst\u00e5nd.<\/p>\n

Wichifolket och andra grupper som kommer fr\u00e5n omr\u00e5det har under historien varit beroende av skogen som f\u00f6rsett dem med mat, medicin och timmer till bost\u00e4der.<\/p>\n

Men varje \u00e5r minskar antalet skogar. Tillsammans med n\u00e4rliggande Santiago del Estero \u00e4r Salta den provins som har drabbats v\u00e4rst av avskogningen under de senaste \u00e5ren, genom att jordbruken breder ut sig. Fr\u00e4mst g\u00e4ller det odling av genetiskt modifierad soja som nu upptar mer \u00e4n h\u00e4lften av den odlingsbara marken i landet.<\/p>\n

\u2013 N\u00e4r staden Tartagal v\u00e4xte s\u00e5 tr\u00e4ngde den bort ursprungsfolkens samh\u00e4llen, s\u00e5 vi ger oss av dit vi har m\u00f6jlighet, f\u00f6rklarar Nancy L\u00f3pez.<\/p>\n

Hon ber\u00e4ttar att familjerna blev tv\u00e5ngsf\u00f6rflyttade f\u00f6r n\u00e5gra \u00e5r sedan av omkring 200 poliser.<\/p>\n

\u2013 Vi bodde l\u00e4ngs v\u00e4gen i omkring tv\u00e5 m\u00e5nader, tills polisen hade gett sig av. Sedan \u00e5terv\u00e4nde vi. Vi har ingen annanstans att ta v\u00e4gen. Det h\u00e4r omr\u00e5det var f\u00f6rr en skog. I dag \u00e4r vi omringade av sojaodlingar, s\u00e4ger hon.<\/p>\n