{"id":19762,"date":"2019-01-17T09:55:03","date_gmt":"2019-01-17T09:55:03","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/?p=19762"},"modified":"2019-01-17T09:55:03","modified_gmt":"2019-01-17T09:55:03","slug":"klimatforandringar-slar-hart-mot-mongoliets-befolkning","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2019\/01\/17\/klimatforandringar-slar-hart-mot-mongoliets-befolkning\/","title":{"rendered":"Klimatf\u00f6r\u00e4ndringar sl\u00e5r h\u00e5rt mot Mongoliets befolkning"},"content":{"rendered":"

New York, 190117 (IPS)\u00a0<\/strong>\u2013 N\u00e4stan h\u00e4lften av Mongoliets befolkning livn\u00e4r sig som boskapssk\u00f6tare \u2013 och \u00e4r beroende av landets naturtillg\u00e5ngar. Samtidigt har temperaturerna i landet stigit mer \u00e4n dubbelt s\u00e5 mycket som det globala genomsnittet, vilket i sin tur lett till \u00f6kade problem med v\u00e4derfenomenet \u201ddzud\u201d \u2013 som inneb\u00e4r torra somrar f\u00f6ljda av extremkalla vintrar.<\/strong><\/p>\n

<\/p>\n

\u2013 Klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna drabbar inte alla v\u00e4rldens befolkningar p\u00e5 samma s\u00e4tt. Ett exempel \u00e4r effekterna p\u00e5 sm\u00e5 \u00f6nationer och ett annat hur m\u00e4nniskor som bor i mer nordliga klimat som Mongoliet p\u00e5verkas, s\u00e4ger John Knox, som \u00e4r FN:s s\u00e4rskilda rapport\u00f6r f\u00f6r milj\u00f6fr\u00e5gor och m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter, till IPS.<\/p>\n

\u2013 F\u00f6r Mongoliet \u00e4r problemet att man n\u00e4stan inte alls bidrar till utsl\u00e4ppen av v\u00e4xthusgaser, men samtidigt m\u00e5ste genomf\u00f6ra anpassnings\u00e5tg\u00e4rder, s\u00e4ger han vidare.<\/p>\n

Enligt landets milj\u00f6departement steg den genomsnittliga temperaturen i Mongoliet med mer \u00e4n tv\u00e5 grader Celsius mellan 1940 och 2014. Det \u00e4r mer \u00e4n dubbelt s\u00e5 mycket som det globala genomsnittet.<\/p>\n

Detta har i sin tur \u00f6kat f\u00f6rekomsten av v\u00e4derfenomenet dzud, som f\u00f6rv\u00e4rrats p\u00e5 senare \u00e5r. I januari f\u00f6rra \u00e5ret sj\u00f6nk temperaturen i delar av landet ner till hela 50 minusgrader \u2013 n\u00e5got som slagit h\u00e5rt mot landets boskapssk\u00f6tare.<\/p>\n

Mongoliet \u00e4r till ytan tre g\u00e5nger s\u00e5 stort som Sverige men har endast tre miljoner inv\u00e5nare, varav n\u00e4stan h\u00e4lften arbetar med boskap. Fler \u00e4n var fj\u00e4rde inv\u00e5nare lever samtidigt under fattigdomsgr\u00e4nsen och \u00e4r beroende av djurh\u00e5llningen.<\/p>\n

Landets betesmarker \u00e4r samtidigt h\u00e5rt drabbade av \u00f6kenspridning och arealen p\u00e5 de omr\u00e5den som anses obrukbara tredubblades mellan 1992 och 2006.<\/p>\n

En orsak till problemen \u00e4r att markerna utnyttjas f\u00f6r h\u00e5rt som betesmark, men klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna har samtidigt f\u00f6rv\u00e4rrat situationen. Det har i sin tur lett till urbanisering d\u00e5 m\u00e5nga som blivit av med sina f\u00f6rs\u00f6rjningsm\u00f6jligheter valt att flytta in till bland annat huvudstaden Ulan Bator, d\u00e4r de ofta tvingas leva under mycket enkla omst\u00e4ndigheter och utan tillg\u00e5ng till rinnande vatten och toaletter.<\/p>\n

F\u00f6r att klara de l\u00e5nga och bistra vintrarna anv\u00e4nder sig m\u00e5nga familjer av koleldade spisar, vilket i sin tur bidrar till \u00f6kade problem med luftf\u00f6roreningar. Luftkvaliteten i storstaden Ulan Bator \u00e4r bland den s\u00e4msta i v\u00e4rlden och inneb\u00e4r en stor h\u00e4lsorisk f\u00f6r dess inv\u00e5nare. Enligt FN:s barnfond Unicef \u00e4r flera av de sjukdomar som leder till att m\u00e4nniskor d\u00f6r i f\u00f6rtid i \u00d6stasien relaterade till luftf\u00f6roreningarna.<\/p>\n

Samtidigt har Mongoliets regering inf\u00f6rt \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att f\u00f6rs\u00f6ka v\u00e4nda utvecklingen. \u00c5r 2017 inleddes en satsning som syftar till att en se till att en fj\u00e4rdedel av all energi som produceras i landet ska komma fr\u00e5n f\u00f6rnybara k\u00e4llor till 2025, och d\u00e4refter stiga ytterligare. En strategi handlar om att utveckla utvinningen av vindenergi. Landets f\u00f6rsta vindkraftsanl\u00e4ggning etablerades 2013.<\/p>\n

F\u00f6r n\u00e4rvarande kommer dock endast sju procent av Mongoliets energiproduktion fr\u00e5n f\u00f6rnybara k\u00e4llor, vilket betyder att landet \u00e4r i behov av snabba \u00e5tg\u00e4rder om m\u00e5ls\u00e4ttningarna ska kunna uppn\u00e5s.<\/p>\n

Romain Brillie \u00e4r Mongoliet-representant f\u00f6r den mellanstatliga organisationen Global Green Growth Institute, GGGI, som arbetar med att st\u00f6tta den mongoliska regeringen i dess arbete f\u00f6r att utveckla strategier som ska \u00f6ka anv\u00e4ndningen av f\u00f6rnybara energik\u00e4llor och andra ekonomiskt gynnsamma satsningar. Han p\u00e5pekar att f\u00f6r\u00e4ndringar av klimatet utg\u00f6r ett hot mot landets boskapssk\u00f6tare \u2013 och p\u00e5 sikt \u00e4ven produktionen av mat.<\/p>\n

\u2013 Det klimathot som Mongoliet st\u00e5r inf\u00f6r kan bara bem\u00f6tas genom gemensamma \u00e5tg\u00e4rder fr\u00e5n v\u00e4rldens stora utsl\u00e4ppsnationer. De som undertecknat Parisavtalet m\u00e5ste f\u00f6lja upp sina \u00e5taganden s\u00e5 snabbt som m\u00f6jligt genom mer effektiva \u00e5tg\u00e4rder, s\u00e4ger Romain Brillie till IPS.<\/p>\n

Han understryker samtidigt den viktiga roll de unga i Mongoliet har i arbetet f\u00f6r en mer h\u00e5llbar och gr\u00f6n framtid f\u00f6r landet \u2013 och organisationen han f\u00f6retr\u00e4der arbetar tillsammans med landets utbildningsmyndigheter f\u00f6r att f\u00f6ra ut sitt budskap.<\/p>\n

\u2013 V\u00e4rlden \u00f6ver \u00e4r det de unga som driver p\u00e5 f\u00f6r\u00e4ndringarna. Vi m\u00e5ste erbjuda dem de kunskaper de beh\u00f6ver f\u00f6r att kunna skapa en ny och h\u00e5llbar livsstil, s\u00e4ger han.<\/p>\n