{"id":19734,"date":"2019-01-11T08:08:12","date_gmt":"2019-01-11T08:08:12","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/?p=19734"},"modified":"2019-01-11T08:08:12","modified_gmt":"2019-01-11T08:08:12","slug":"bybor-planterade-sex-miljoner-trad-pa-fyra-ar","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2019\/01\/11\/bybor-planterade-sex-miljoner-trad-pa-fyra-ar\/","title":{"rendered":"Bybor planterade sex miljoner tr\u00e4d p\u00e5 fyra \u00e5r"},"content":{"rendered":"

Shwe Thaung Yan, Myanmar, 190111 (IPS) \u2012 Myanmar f\u00f6rlorar omkring 21 kvadratkilometer av sina mangroveskogar varje \u00e5r, enligt en ny studie. Men i Shwe Thaung Yan i Irrawaddy-omr\u00e5det har befolkningen lyckats v\u00e4nda utvecklingen.<\/strong><\/p>\n

\u2012 Vi avsatte tre \u00e5rs h\u00e5rt arbete f\u00f6r att plantera dessa tr\u00e4d. Nu \u00e4r de h\u00f6ga. Snart kommer detta vara v\u00e5rt folks st\u00f6rsta tillg\u00e5ng, s\u00e4ger den pensionerade professorn i marinvetenskap, Htay Aung \u00a0och ser ut \u00f6ver ett omr\u00e5de som \u00e4r k\u00e4nt som Thor Heyerdahl Climate Park.<\/p>\n

Han \u00e4r en av m\u00e5nga i omr\u00e5det som deltagit i ett stort arbete f\u00f6r att \u00e5terplantera mangrovetr\u00e4d.<\/p>\n

Enligt en studie<\/a> gjord vid Salisbury University i USA t\u00e4cks 2 557 kvadratkilometer av Myanmars yta av mangroveskogar, en yta n\u00e4stan s\u00e5 stor som Luxemburg. Men p\u00e5 m\u00e5nga h\u00e5ll \u00e4r skogen gles till f\u00f6ljd av att omr\u00e5den avverkas i rask takt p\u00e5 grund av brist p\u00e5 ved eller f\u00f6r att ge plats f\u00f6r odlingar av r\u00e4kor.<\/p>\n

Shwe Thaung Yan, som ligger omkring 185 kilometer nordv\u00e4st om Rangoon, hade f\u00f6rlorat 75 procent av sina mangroveskogar innan befolkningen ingrep.<\/p>\n

Det var \u00e5r 2015 och strax innan regnen kom som en brokig skara av n\u00e5gra hundra m\u00e4n, kvinnor och ungdomar fr\u00e5n fiskebyarna i omr\u00e5det, samlades l\u00e4ngs tr\u00e4skmarkerna i Myagi. Under flera timmar per dag planterade de mangrovetr\u00e4d i den leriga jorden. I oktober samma \u00e5r hade de planterat \u00f6ver 700 000 tr\u00e4d p\u00e5 en yta av tre kvadratkilometer.<\/p>\n

Sedan dess har planteringen av mangrovetr\u00e4d fortsatt varje \u00e5r. I slutet av oktober 2018 hade befolkningen planterat sex miljoner tr\u00e4d i tre byar i Shew Thaung Yan p\u00e5 en yta av 9 kvadratkilometer \u2012 ett omr\u00e5de fyra g\u00e5nger st\u00f6rre \u00e4n staden Monaco.<\/p>\n

F\u00f6rutom Htay Aung har \u00e4ven andra experter deltagit i arbetet, bland annat U BoNi och Aung Aung Myint som forskat p\u00e5 mangroveskogar och \u00e5terst\u00e4llande av ekosystem vid kusten. Alla tre samarbetar nu med Worldview International Foundation<\/a> som \u00e4r en norsk v\u00e4lg\u00f6renhetsorganisation som grundats av norrmannen Arne Fj\u00f6rtoft, milj\u00f6aktivist och tidigare politiker och journalist.<\/p>\n

\u2012 Vi har anv\u00e4nt oss av satellitbilder och har studerat bilderna noggrant och skapat en karta som visar de exakta omr\u00e5den d\u00e4r mangroveskogen f\u00f6rsvunnit. Vi presenterar den h\u00e4r informationen f\u00f6r byborna. Vi har ocks\u00e5 markerat omr\u00e5den och delat upp dessa mellan olika grupper, s\u00e4ger U BoNi, till IPS.<\/p>\n

Innan de b\u00f6rjade plantera tr\u00e4d hade Worldview International Foundation inlett ett samarbete med landets departement f\u00f6r milj\u00f6skydd och tv\u00e5 av landets ledande utbildningsinstitutioner, Myeik och Pathein University. Genom Pathein University blev ett omr\u00e5de p\u00e5 7 kvadratkilometer tillg\u00e4ngligt f\u00f6r plantering av mangroveskog.<\/p>\n

Mangroveskogar utg\u00f6r bara 0,7 procent av v\u00e4rldens skogar, men de har m\u00f6jlighet att lagra omkring 2,5 g\u00e5nger s\u00e5 mycket koldioxid som m\u00e4nskligheten producerar varje \u00e5r. Studier visar att mangroveskogar globalt lagrar omkring 4,2 miljarder ton koldioxid och om all koldioxid som lagrats av mangroveskogar skulle sl\u00e4ppas ut skulle det motsvara Kinas och USA \u00e5rliga koldioxidutsl\u00e4pp sammantaget.<\/p>\n

Mangroveskogarna i Myanmar utg\u00f6r 3 procent av v\u00e4rldens mangroveskogar. Studier har visat att det finns stora m\u00f6jligheter att lagra koldioxid genom att \u00e5terst\u00e4lla och bevara mangroveskogar i Myanmar, vilket \u00e4r i linje med Parisavtalet om att minska utsl\u00e4ppen av v\u00e4xthusgaser.<\/p>\n

Cameron Keith Richards, professor vid Southern Cross University i Australien, bes\u00f6kte Thor Heyerdahl Climate Park 2016 f\u00f6r att utv\u00e4rdera arbetet med att \u00e5terst\u00e4lla mangroveskogar och lagra koldioxid. Hans rapport bekr\u00e4ftar att skogen fungerar som en viktig koldioxids\u00e4nka.<\/p>\n

Under det kommande \u00e5ret har befolkningen i Shwe Thaung Yan t\u00e4nkt att plantera tv\u00e5 miljarder tr\u00e4d \u2012 vilken \u00e4r den st\u00f6rsta insatsen hittills. N\u00e4r det \u00e4r klart betraktas \u00e5terst\u00e4llningen av mangroveskogarna i Shwe Thaung Yan som f\u00e4rdigst\u00e4lld.<\/p>\n

\u2012 De \u00e5terst\u00e4llda mangroveskogarna kan n\u00e4r allt \u00e4r klart lagra 300 miljoner ton koldioxid. Efter det h\u00e4r kommer vi att plantera tr\u00e4d i Rangoon-omr\u00e5det och i deltaomr\u00e5det. S\u00e5 vi kommer ge oss av till Bago och delstaten Mon f\u00f6r att plantera mangrove, s\u00e4ger U BoNi.<\/p>\n