{"id":19731,"date":"2019-01-10T06:08:10","date_gmt":"2019-01-10T06:08:10","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/?p=19731"},"modified":"2019-01-10T06:08:10","modified_gmt":"2019-01-10T06:08:10","slug":"plast-far-nytt-liv-i-form-av-vagar-och-gator","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2019\/01\/10\/plast-far-nytt-liv-i-form-av-vagar-och-gator\/","title":{"rendered":"Plast f\u00e5r nytt liv i form av v\u00e4gar och gator"},"content":{"rendered":"

Accra, 190110 (IPS) \u2012 I Ghana \u00e4r nedskr\u00e4pningen av plast ett stort problem. Men flera initiativ syftar till att minska plastavfallet. Bland annat anv\u00e4nds plastp\u00e5sar och annat plastskr\u00e4p f\u00f6r att tillsammans med sand skapa ny gatubel\u00e4ggning. <\/strong><\/p>\n

Nelson Boateng \u00e4r mannen bakom f\u00f6retaget Nelplast Ghana Limited som sedan 2015 producerar stenliknande block av plastavfall som anv\u00e4nds f\u00f6r att asfaltera v\u00e4gar med. F\u00f6retaget anv\u00e4nder 70 procent sand och 30 procent plast f\u00f6r att tillverka blocken som bland annat anv\u00e4nds f\u00f6r trottoarer. Han ber\u00e4ttar att plasten blandas med sand och sm\u00e4lts.<\/p>\n

\u2012 Materialet har kunnat anv\u00e4ndas p\u00e5 m\u00e5nga viktiga platser, bland annat i bostadsomr\u00e5den, i byggandet av nya promenadstr\u00e5k, i anslutning till en kyrka samt Ghanas departement f\u00f6r milj\u00f6, vetenskap och teknik, s\u00e4ger han.<\/p>\n

\u2012 F\u00f6rdelen med dessa block j\u00e4mf\u00f6rt med konventionella cementblock \u00e4r att de \u00e4r 30 procent billigare, de g\u00e5r inte s\u00f6nder, det blir inte n\u00e5gon algtillv\u00e4xt och de bleknar inte heller. En kvadratmeter av v\u00e5ra block kostar 33 cedi (62 kronor) medan cementblocken kostar 98 cedi (872 kronor). Jag g\u00f6r det h\u00e4r f\u00f6r att jag \u00e4lskar naturen och har skapat det h\u00e4r sj\u00e4lv f\u00f6r att komma till r\u00e4tta med nedskr\u00e4pningen av plast, s\u00e4ger han.<\/p>\n

Hans fabrik, som ligger i staden Ashaiman, har kapacitet att producera 200 000 block f\u00f6r trottoarer.<\/p>\n

\u00d6ver 500 personer arbetar med att samla in plast och \u00e4r beroende av arbetet f\u00f6r sin f\u00f6rs\u00f6rjning. Av de som s\u00e4ljer avfallet vidare till Nelson Boateng \u00e4r 60 procent kvinnor.<\/p>\n

\u2012 Numera vet folk att plastavfallet \u00e4r en v\u00e4rdefull resurs, s\u00e4ger Ashietey Okaiko, 34, som \u00e4r ensamst\u00e5ende mor och som arbetar med att samla in plastavfall \u00a0till Nelplast Ghana Limited.<\/p>\n

Hon tj\u00e4nar drygt 275 kronor per leverans och inkomsten hj\u00e4lper henne att f\u00f6rs\u00f6rja familjen.<\/p>\n

F\u00f6retaget Nelplast Ghana Limited har \u00e4nnu inte m\u00f6jlighet att k\u00f6pa all plast som samlas in.<\/p>\n

Nelson Boateng ber\u00e4ttar att de som samlar in plast skulle kunna leverera 10 000 kilo per dag.<\/p>\n

\u2012 Det k\u00e4nns sv\u00e5rt att jag inte har m\u00f6jlighet att k\u00f6pa all plast p\u00e5 grund av v\u00e5ra ekonomiska begr\u00e4nsningar.<\/p>\n

Vid sidan av Nelson Boatengs produktion finns ett initiativ d\u00e4r Gripe, en industriledd koalition, tillverkar byggnadsmaterial av plastavfall.<\/p>\n

Landets finansminister, Ken Ofori Atta, s\u00e4ger att departementet f\u00f6r milj\u00f6, vetenskap och teknik h\u00e5ller p\u00e5 att ta fram en nationell plastavfallspolicy. Den g\u00e5r ut p\u00e5 att v\u00e4gleda landet i hur man ska handskas med den stora utmaningen att hantera dessa icke nedbrytbara produkter.<\/p>\n

\u2012 Den afrikanska industrin beh\u00f6ver f\u00f6rs\u00f6ka hitta innovativa l\u00f6sningar f\u00f6r att minska anv\u00e4ndningen av plast och plastavfall i alla dess former genom att ers\u00e4tta plasten med andra innovativa produkter och arbeta f\u00f6r en minskad anv\u00e4ndning och en \u00f6kad \u00e5teranv\u00e4ndning och \u00e5tervinning i de fall n\u00e4r det inte \u00e4r m\u00f6jligt att ers\u00e4tta plasten, s\u00e4ger Helen La Trobe, en ghanansk milj\u00f6aktivist.<\/p>\n

Hon menar att det \u00e4r viktigt att staten ocks\u00e5 tillhandah\u00e5ller papperskorgar vid bussh\u00e5llplatser och vid marknader och ser till att beh\u00e5llare t\u00f6ms regelbundet.<\/p>\n

Hon p\u00e5pekar att fiskar och andra marina arter f\u00e5r i sig ytterst sm\u00e5 plastpartiklar som vandrar upp i n\u00e4ringskedjan och till slut n\u00e5r tallriken.<\/p>\n

Nelson Boateng menar att det inte \u00e4r plastproduktionen som \u00e4r ett problem utan s\u00e4ger att myndigheter m\u00e5ste st\u00f6tta innovat\u00f6rer.<\/p>\n

\u2012 Ju mer st\u00f6d, desto renare milj\u00f6. Om vi verkligen menar allvar med att vi vill f\u00e5 bort plasten fr\u00e5n v\u00e5rt land och fr\u00e5n v\u00e5rt hav s\u00e5 \u00e4r det h\u00e4r en v\u00e4g fram\u00e5t. N\u00e4r m\u00e4nniskor g\u00e5r till stranden f\u00f6r att rensa bort plasten s\u00e5 hamnar den \u00e4nd\u00e5 till slut p\u00e5 soptippen och finns d\u00e4rmed kvar, s\u00e4ger han.<\/p>\n