{"id":19728,"date":"2019-01-10T06:01:26","date_gmt":"2019-01-10T06:01:26","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/?p=19728"},"modified":"2019-01-10T06:01:26","modified_gmt":"2019-01-10T06:01:26","slug":"plast-vaxande-problem-i-ghana","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2019\/01\/10\/plast-vaxande-problem-i-ghana\/","title":{"rendered":"Plast v\u00e4xande problem i Ghana"},"content":{"rendered":"

Accra, 190110 (IPS) \u2012 Plastavfall fr\u00e5n hush\u00e5ll och industrier i Ghana n\u00e5r floder och hamnar till slut i havet \u2012 d\u00e4r det utg\u00f6r ett hot mot fisket och marina arter. Landets milj\u00f6skyddsmyndighet varnar f\u00f6r konsekvenserna.<\/strong><\/p>\n

Naa Adjeley, 12, bor i Glefe, ett av huvudstaden Accras st\u00f6rsta slumomr\u00e5den. Efter varje frukost har han och hans familj f\u00f6rbrukat omkring 30 eng\u00e5ngsp\u00e5sar. N\u00e4r de har \u00e4tit upp frukosten som best\u00e5r av degknyten som kallas kenkey, friterad makrill och peppars\u00e5s, kastas plastp\u00e5sarna som maten varit f\u00f6rpackad i och de hamnar i floden som rinner genom omr\u00e5det och till slut i havet, omkring 50 meter fr\u00e5n deras hem.<\/p>\n

P\u00e5 en m\u00e5nad har familjen anv\u00e4nt \u00f6ver 900 eng\u00e5ngsprodukter av plast och bidragit till att mikroplast hamnar i havet. I omr\u00e5det med 1 500 hush\u00e5ll finns inget system f\u00f6r avfallshantering.<\/p>\n

Om grannarna ocks\u00e5 dumpar avfall i floden och f\u00f6rbrukar lika stora m\u00e4ngder plast per dag s\u00e5 inneb\u00e4r det att 1,3 miljoner eng\u00e5ngsartiklar av plast hamnar i havet varje m\u00e5nad.<\/p>\n

Situationen \u00e4r densamma i alla andra bos\u00e4ttningar som ligger i n\u00e4rheten av de f\u00f6rorenade lagunerna l\u00e4ngs kusten.<\/p>\n

Accra har omkring 265 informella bos\u00e4ttningar, d\u00e4ribland Chorkor, James town, Osu, Labadi, Teshie, Korlegonor, Opetequaye, Agege och Old Fadama. Omkring 40 procent av befolkningen<\/a> i landets st\u00e4der bor i informella bos\u00e4ttningar.<\/p>\n

Professor Alfred Oteng-Yeboah, ordf\u00f6rande f\u00f6r landets nationella kommitt\u00e9 f\u00f6r biologisk m\u00e5ngfald, p\u00e5minner om att f\u00f6r tio \u00e5r sedan var maten f\u00f6rpackad i l\u00f6v och kvinnor gick till marknaden med fl\u00e4tade korgar och bomullsp\u00e5sar.<\/p>\n

\u2012 Nu s\u00e4ljs all mat i detta land i eng\u00e5ngsf\u00f6rpackningar av plast och f\u00f6rvaras i plastp\u00e5sar. Om huvudstaden Accra har en befolkning p\u00e5 \u00f6ver 2,6 miljoner och om alla anv\u00e4nder en ny plastp\u00e5se varje dag \u2012 d\u00e5 inser vi hur mycket plastavfall det handlar om, s\u00e4ger han till IPS.<\/p>\n

Omkring 2,6 miljoner ton plast importeras till landet varje \u00e5r och 73 procent slutar som avfall, medan endast 19 procent \u00e5teranv\u00e4nds, enligt landets milj\u00f6skyddsmyndighet. Mindre \u00e4n 0,1 procent av avfallet \u00e5tervinns, vilket betyder att mycket av plastavfallet hamnar i naturen.<\/p>\n

John Pwamang, chef f\u00f6r landets milj\u00f6skyddsmyndighet, \u00e4r oroad \u00f6ver utsl\u00e4ppen av plast som till slut n\u00e5r havet.<\/p>\n

\u2012 Den obet\u00e4nksamhet som leder till utsl\u00e4ppen har blivit det mest l\u00f6mska hotet mot havet idag, s\u00e4ger han till IPS.<\/p>\n

\u2012 Vi m\u00e5ste p\u00e5minna oss om att vi snabbt n\u00e4rmar oss den tidpunkt n\u00e4r det kommer att finnas mer plast \u00e4n fisk i haven. V\u00e5ra fiskare ser redan detta. De har alltid mer plast \u00e4n fisk i sina tr\u00e5lar. Jag \u00e4r ben\u00e4gen att tro att situationen i Ghana till och med kan vara v\u00e4rre \u00e4n det verkar, till\u00e4gger han.<\/p>\n

Kofi Okyere, universitetslektor vid Cape Coast University, s\u00e4ger att m\u00e5nga olika arter har sin hemvist i lagunerna l\u00e4ngs landets kust. Det finns 90 laguner och 10 flodmynningar med tillh\u00f6rande v\u00e5tmarker och mangroveskogar l\u00e4ngs Ghanas 550 kilometer l\u00e5nga kust.<\/p>\n

\u2012 \u00c4ven om jag inte kan presentera n\u00e5gra exakta siffror s\u00e5 har de flesta laguner, s\u00e4rskilt de som ligger i stadsomr\u00e5den, blivit mycket f\u00f6rorenade under de senaste tio till tjugo \u00e5ren. Utsl\u00e4ppen kommer fr\u00e5n hush\u00e5llen och industrier. Det handlar om avloppsslam, plast, sprayburkar och annat fast avfall samt utsl\u00e4pp av tungmetaller fr\u00e5n industrier \u2012 bly, kvicksilver och arsenik till exempel, s\u00e4ger han till IPS.<\/p>\n