{"id":19725,"date":"2019-01-09T07:36:45","date_gmt":"2019-01-09T07:36:45","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/?p=19725"},"modified":"2019-01-09T07:36:45","modified_gmt":"2019-01-09T07:36:45","slug":"arvet-efter-roda-khmererna","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2019\/01\/09\/arvet-efter-roda-khmererna\/","title":{"rendered":"Arvet efter R\u00f6da khmererna"},"content":{"rendered":"

Phnom Penh, Kambodja, 190109 (IPS) \u2012 Det \u00e4r 40 \u00e5r sedan R\u00f6da khmerernas skr\u00e4ckv\u00e4lde upph\u00f6rde. Mellan 1,5 och 2 miljoner m\u00e4nniskor, en fj\u00e4rdedel av befolkningen, miste livet 1975-1979.<\/strong><\/p>\n

Vietnam invaderade Kambodja och avsatte regimen den 7 januari 1979. \u00c5rsdagen firas inte \u2012 efter alla dessa \u00e5r \u00e4r det fortfarande kontroversiellt att tala om R\u00f6da khmererna. Det beror delvis p\u00e5 att folkmordet skedde “inifr\u00e5n”. N\u00e4stan alla familjer har kopplingar bak\u00e5t till det m\u00f6rka kapitlet i historien.<\/p>\n

Hur kunde det ske? Den marxistiska gerillar\u00f6relsen lyckades v\u00e4xa med st\u00f6d fr\u00e5n d\u00e5varande Nordvietnam. General Lon Nol, som kom till makten efter en kupp 1970, ville bek\u00e4mpa kommunisterna och backades upp av USA, som vid denna tid var involverat i Vietnamkriget. De amerikanska bombningarna drabbade civila som b\u00f6rjade ogilla regimen och v\u00e4lkomnade R\u00f6da khmererna n\u00e4r de marscherade in i huvudstaden Phnom Penh 1975.<\/p>\n

Men euforin v\u00e4ndes snart i fruktan. Ditt liv sv\u00e4vade i fara om du ans\u00e5gs tillh\u00f6ra de intellektuella. Att kunna l\u00e4sa, tala fr\u00e4mmande spr\u00e5k eller till och med b\u00e4ra glas\u00f6gon kunde f\u00e5 \u00f6desdigra konsekvenser. I dokument\u00e4ren “Iron legs” av Vanna Hem f\u00f6rklarar San Sovan hur hon undgick att d\u00f6das.<\/p>\n

“De bad mig att skriva n\u00e5gonting, ” minns hon.<\/p>\n

Eftersom hon \u00e4r v\u00e4nsterhand anv\u00e4nde hon h\u00f6ger hand och fick fram n\u00e5gra knappt l\u00e4sbara ord. Hon kunde g\u00e5 fri eftersom hon betraktades som analfabet.<\/p>\n

Den h\u00f6gste ledaren Pol Pot ville skapa ett utopiskt bondesamh\u00e4lle, utan inblandning utifr\u00e5n. M\u00e4nniskor var tvungna att l\u00e4mna st\u00e4derna och tvingades arbeta p\u00e5 f\u00e4lten. M\u00e5nga dog av sv\u00e4lt, utmattning eller sjukdom. Regimen s\u00e5g fiender i intellektuella, i stadsbor, i dem som hade utl\u00e4ndska kontakter och m\u00e5nga torterades och d\u00f6dades. S\u00e4kerhetsf\u00e4ngelset S-21Tuol Sleng i Phnom Penh d\u00e4r alla avr\u00e4ttningar \u00e4gde rum, vittnar om detta v\u00e5ld. Det \u00e4r en tidigare skolbyggnad och det \u00e4r fortfarande m\u00f6jligt att se klassrummen som senare blev f\u00f6rvandlade till tortyrkammare. F\u00e4ngelset st\u00e5r kvar och \u00e4r i dag ett museum \u00f6ver folkmordet i Kambodja.<\/p>\n

Jag bes\u00f6ker museet tillsammans med Toby, en ung man fr\u00e5n Thailand som \u00e4r i Phnom Penh f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen. N\u00e4r vi g\u00e5r igenom byggnaden blir Toby v\u00e4ldigt tyst. “Ska vi g\u00e5 nu?,” fr\u00e5gar han efter ett tag. N\u00e4r han f\u00e5r h\u00f6ra att soldaterna \u00e4ven d\u00f6dade barn \u00e4r han klar med bes\u00f6ket. Regimen t\u00e4nkte att barnen skulle f\u00f6rs\u00f6ka h\u00e4mnas n\u00e4r de f\u00e5tt reda p\u00e5 att deras f\u00f6r\u00e4ldrar m\u00f6rdats.<\/p>\n

I en knapph\u00e4ndig intervju med den amerikanska journalisten Nate Thayer sade den kambodjanske diktatorn Pol Pot att hans “samvete \u00e4r rent”. Han erk\u00e4nde att han d\u00f6dat fiender till r\u00f6relsen och sade “vi var tvungna att f\u00f6rsvara oss sj\u00e4lva. Att s\u00e4ga att miljoner d\u00f6dats \u00e4r f\u00f6r mycket”.<\/p>\n

Intervjun \u00e4gde rum i Anlong Veng, n\u00e4ra den thail\u00e4ndska gr\u00e4nsen, d\u00e4r Pol Pot levde i \u00f6ver 20 \u00e5r efter att regimen fallit. Han dog 1998 och blev aldrig \u00e5talad. Detsamma g\u00e4ller de flesta andra av r\u00f6relsens ledare.<\/p>\n

Det finns dock en FN-st\u00f6dd Kambodjatribunal. I november f\u00f6rra \u00e5ret d\u00f6mdes tv\u00e5 ledare f\u00f6r R\u00f6da khmererna till livstids f\u00e4ngelse f\u00f6r folkmord och brott mot m\u00e4nskligheten. Khieu Samphan var landets formelle statschef under R\u00f6da khmerernas styre och Nuon Chea, var k\u00e4nd som “broder nummer tv\u00e5”, och Pol Pots n\u00e4rmaste man.<\/p>\n

Den \u00f6k\u00e4nde f\u00e4ngelsechefen Kaing Guek Eav, mer k\u00e4nd som Duch, hade tidigare d\u00f6mts till livstids f\u00e4ngelse. Han var chef f\u00f6r f\u00e4ngelset S-21.<\/p>\n

Detta \u00e4r det enda resultatet av domstolen ECCC (Extraordinary Chambers in the Courts of Cambodia) som bildades i samarbete mellan FN och Kambodjas regering 1997. Den totala kostnaden f\u00f6r domstolen ber\u00e4knas till omkring 2 700 miljoner kronor.<\/p>\n

Jag talar med en grupp ungdomar om resultatet av domstolens arbete.<\/p>\n

\u2012 Tack vare r\u00e4tteg\u00e5ngarna talar \u00e5tminstone m\u00e4nniskor om denna sv\u00e5ra period. Under min skoltid fick jag h\u00f6ra v\u00e4ldigt lite om R\u00f6da khmererna n\u00e4r vi l\u00e4ste om landets historia, \u00e4ven om regimen styrde landet i n\u00e4stan fyra \u00e5r, s\u00e4ger n\u00e5gon.<\/p>\n

N\u00e4r det g\u00e4ller nazismen s\u00e5 bedrivs omfattande undervisning i skolor i Europa om konsekvenserna och om hur nazisterna kom till makten. R\u00f6da khmerernas regim \u00e4r j\u00e4mf\u00f6rbar n\u00e4r det handlar om grymheter och antal offer. Strax efter andra v\u00e4rldskriget h\u00f6lls N\u00fcrnbergr\u00e4tteg\u00e5ngarna som blev en hj\u00e4lp f\u00f6r en del att hantera trauman.<\/p>\n

Varf\u00f6r tog det s\u00e5 l\u00e5ng tid att d\u00f6ma tre personer i Kambodja?<\/p>\n

\u2012 Om de skulle gr\u00e4va djupare skulle de oundvikligen hitta kopplingar till dagens politiker, som premi\u00e4rminister Hun Sen, s\u00e4ger n\u00e5gon och s\u00e4nker r\u00f6sten.<\/p>\n

Det \u00e4r vanligt att kambodjaner s\u00e4nker r\u00f6sten n\u00e4r de talar om premi\u00e4rministern, det \u00e4r n\u00e5got jag blivit van vid. Det \u00e4r inte av respekt, utan av r\u00e4dsla f\u00f6r att r\u00e5ka illa ut.<\/p>\n

Hun Sen var tidigare bef\u00e4lhavare inom de R\u00f6da khmererna men han f\u00f6rnekar att han deltog aktivt i folkmordet. \u00c5r 1977 hoppade han av och gav sig av till Vietnam. Vietnameserna, som invaderade Kambodja tv\u00e5 \u00e5r senare, gjorde honom till en del av den nya kambodjanska regeringen. \u00c5r 1985 blev han premi\u00e4rminister och \u00e4r det \u00e4n i dag.<\/p>\n

Hun Sen vill inte att fler ska st\u00e4llas inf\u00f6r r\u00e4tta f\u00f6r de brott som begicks under R\u00f6da khmerernas v\u00e4lde och h\u00e4vdar att det kan leda till ett inb\u00f6rdeskrig. Det \u00e4r n\u00e5got han ofta s\u00e4ger. M\u00e5nga bed\u00f6mare menar att landet h\u00e5ller p\u00e5 att utvecklas till en regelr\u00e4tt diktatur. Hun Sen brukar h\u00e4nvisa till den stabilitet som han styre medf\u00f6rt under de senaste femton \u00e5ren.<\/p>\n

Landet har en v\u00e4ldigt ung befolkning, ungef\u00e4r tv\u00e5 tredjedelar \u00e4r under 30 \u00e5r. Denna generation f\u00f6ddes efter inb\u00f6rdeskriget och beh\u00f6vde inte v\u00e4xa upp i r\u00e4dsla. Dessa unga, ambiti\u00f6sa m\u00e4nniskor har dr\u00f6mmar och hopp om framtiden. M\u00e5nga av dem har inte behov av en domstol f\u00f6r att avge sin dom om de politiker i dag som tydligt har sina r\u00f6tter i R\u00f6da khmerernas m\u00f6rka f\u00f6rflutna.<\/p>\n