{"id":19719,"date":"2019-01-08T12:03:19","date_gmt":"2019-01-08T12:03:19","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/?p=19719"},"modified":"2019-01-08T12:05:44","modified_gmt":"2019-01-08T12:05:44","slug":"hushall-med-laga-inkomster-far-solpaneler","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2019\/01\/08\/hushall-med-laga-inkomster-far-solpaneler\/","title":{"rendered":"Hush\u00e5ll med l\u00e5ga inkomster f\u00e5r solpaneler"},"content":{"rendered":"

Palmeiras de Goi\u00e1s, Brasilien, 190108 (IPS) \u2013 “Med solpanelerna blir lyckan full\u00e4ndad,” s\u00e4ger Divina Cardoso dos Santos som \u00e4r en av 740 bostads\u00e4gare i utkanten av staden Palmeiras de Goi\u00e1s som nu har solceller installerade p\u00e5 taket.<\/strong><\/p>\n

\u2013 Den f\u00f6rsta v\u00e4lsignelsen var detta hus. Jag betalade 600 real (motsvarande 1\u00a0400 kronor) i m\u00e5naden f\u00f6r att hyra ett hus i Palmeiras, och nu betalar jag bara 25 real (motsvarande 60 kronor) i m\u00e5naden f\u00f6r detta hus som \u00e4r mitt eget, s\u00e4ger 67-\u00e5riga Divina Cardoso dos Santos till IPS.<\/p>\n

Hon f\u00e5r motsvarande 2\u00a0200 kronor per m\u00e5nad i \u00e5lderspension, vilket \u00e4r lika mycket som minimil\u00f6nen i landet.<\/p>\n

Solpanelerna har gett henne m\u00f6jlighet att spara motsvarande 130 kronor per m\u00e5nad j\u00e4mf\u00f6rt med vad hon betalade innan f\u00f6r elektriciteten.<\/p>\n

Det \u00e4r den lokala bostadsmyndigheten Agehab i delstaten Goi\u00e1s i centrala Brasilien som st\u00e5r bakom bostadsomr\u00e5det Maria Pires Perillo som uppf\u00f6rdes 2016 och best\u00e5r av 740 bost\u00e4der f\u00f6r familjer med l\u00e5ga inkomster.<\/p>\n

Det \u00e4r det st\u00f6rsta av fyra bostadsomr\u00e5den som Agehab kommer att f\u00f6rse med solpaneler och myndigheten \u00e4r f\u00f6rst ut i Brasilien med att inkludera solenergiprojekt i bostadsprogram.<\/p>\n

\u2013 Vi skulle vilja installera solpaneler i alla nya bostadsomr\u00e5den och \u00e4ven installera dem i bost\u00e4der som byggts tidigare, s\u00e4ger Cleomar Dutra, chef f\u00f6r Agehab, till IPS.<\/p>\n

Myndigheten subventionerar installationen och st\u00e5r f\u00f6r 3 000 real (motsvarande 7\u00a0200 kronor) av kostnaden genom programmet Cheque Mais Moradia f\u00f6r f\u00f6rb\u00e4ttring av bost\u00e4der. Pengarna t\u00e4cker kostnaderna f\u00f6r tv\u00e5 solpaneler och annan n\u00f6dv\u00e4ndig utrustning, som v\u00e4xelriktare, kablar och st\u00e4llningar.<\/p>\n

Men devalveringen av den brasilianska valutan real f\u00f6rra \u00e5ret drev upp kostnaden f\u00f6r solpaneler och annan utrustning, som n\u00e4stan uteslutande \u00e4r importerad. Cleomar Dutra ber\u00e4ttar att de fick s\u00f6ka extra medel f\u00f6r att kunna slutf\u00f6ra installationen av solpaneler i bostadsomr\u00e5det.<\/p>\n

\u2013 Alla hus kommer inte att f\u00e5 solpaneler, eftersom en del inte undertecknade finansieringskontraktet f\u00f6r Cheque Mais Moradia, s\u00e4ger den 32-\u00e5rige teknikern Pedro de Oliveira Neto som driver anl\u00e4ggningarna i bostadsomr\u00e5det Maria Pires Perillo.<\/p>\n

Pedro de Oliveira Neto har g\u00e5tt en s\u00e4rskild utbildning och har arbetat med detta i fyra m\u00e5nader. Innan dess arbetade han inom k\u00f6ttindustrin och gruvindustrin. Nu vill han bli kvar inom branschen “som har en framtid eftersom det handlar om teknisk utveckling,” s\u00e4ger han till IPS.<\/p>\n

De flesta husen i bostadsomr\u00e5det har solpaneler, men f\u00e5 alstrar sin egen elektricitet. Efter att panelerna installerats, m\u00e5ste andra villkor uppfyllas f\u00f6r att det italienska f\u00f6retaget Enel som \u00e4r verksamt i omr\u00e5det ska kunna ansluta dem till n\u00e4tet.<\/p>\n

Projektet inleddes i mars 2017 n\u00e4r solpaneler installerades p\u00e5 tre bost\u00e4der som ett f\u00f6rsta test.<\/p>\n

Patricia Soares de Oliveira, 31, var en av de f\u00f6rsta att f\u00e5 solpaneler installerade. Hon betalar nu endast en femtedel f\u00f6r elf\u00f6rbrukningen, j\u00e4mf\u00f6rt med vad hon betalade tidigare. Nu kostar elen motsvarande 36 kronor per m\u00e5nad f\u00f6r henne.<\/p>\n

\u2013 Vi har tv\u00e5 tv-apparater, ett kylsk\u00e5p, en tv\u00e4ttmaskin, en dator och fl\u00e4ktar. Nu vill vi ocks\u00e5 se till att minska kostnaderna f\u00f6r v\u00e5r vattenanv\u00e4ndning som \u00e4r 10 till 12 g\u00e5nger h\u00f6gre \u00e4n kostnaden f\u00f6r elen, s\u00e4ger hon till IPS.<\/p>\n

Familjen beviljades en subventionerad bostad i omr\u00e5det och betalar nu 25 real (motsvarande 60 kronor) per m\u00e5nad i st\u00e4llet f\u00f6r som tidigare 350 real (motsvarande 840 kronor) per m\u00e5nad. Den l\u00e5ga kostnaden f\u00f6r hemmet beror p\u00e5 att Agehab bidrar med 20 000 real (motsvarande 48\u00a0000 kronor) i subventioner till fattiga familjer genom programmet Cheque Mais Moradia, s\u00e4ger Cleomar Dutra, chef f\u00f6r Agehab.<\/p>\n

Bost\u00e4derna i omr\u00e5det \u00e4r avsedda f\u00f6r de mest beh\u00f6vande, s\u00e4ger Cleomar Dutra.<\/p>\n

Palmeiras de Goi\u00e1s valdes ut i den nya satsningen eftersom befolkningen h\u00e4r har vuxit mer \u00e4n genomsnittet. Nya k\u00f6tt-, mejeri- och djurfoderindustrier har lockat till sig m\u00e5nga som letar efter arbete.<\/p>\n

Att anv\u00e4nda solpaneler f\u00f6r att producera el sker sedan tv\u00e5 \u00e5r tillbaka inom bostadsprogrammet i delstaten Goi\u00e1s, men solenergi anv\u00e4ndes redan tidigare f\u00f6r att v\u00e4rma vatten \u2013 det finns varmvattenberedare p\u00e5 alla tak i bostadsomr\u00e5det Maria Pires Perillo. Det \u00e4r en billigare och mer tillg\u00e4nglig teknik som \u00e4r allm\u00e4nt spridd i Brasilien.<\/p>\n

Brasilien har stor potential f\u00f6r anv\u00e4ndning av solenergi. I den v\u00e4stliga centrala regionen kan solljuset som n\u00e5r ett tak p\u00e5 30 kvadratmeter producera fem g\u00e5nger den energi som en l\u00e5ginkomstfamilj beh\u00f6ver, ber\u00e4knar Dennys Azevedo, en ingenj\u00f6r som arbetar vid Agehab.<\/p>\n

Den produktionen kan vara tillr\u00e4cklig f\u00f6r 3,5 hush\u00e5ll som har en elkonsumtion i enlighet med det nationella genomsnittet, 157 kilowattimmar per m\u00e5nad, s\u00e4ger han till IPS.<\/p>\n

Men de regler som fastst\u00e4llts av den statliga elregulatorn Aneel till\u00e5ter inte att konsumenter s\u00e4ljer den el de sj\u00e4lva producerat. Den enda f\u00f6rm\u00e5nen \u00e4r att den el som de sj\u00e4lva producerar och konsumerar dras av fr\u00e5n elr\u00e4kningen.<\/p>\n

I bostadsomr\u00e5det Maria Pires Perillo har husen bara tv\u00e5 solpaneler var och panelerna t\u00e4cker endast en femtedel av varje tak. Fler paneler skulle inneb\u00e4ra att mer el produceras \u00e4n vad familjerna konsumerar.<\/p>\n

Dessa regler \u00e4r sv\u00e5ra att f\u00e5 bort p\u00e5 grund av p\u00e5tryckningar fr\u00e5n distribueringsbolag som skulle f\u00f6rlora marknadsandelar, s\u00e4ger Dennys Azevedo.<\/p>\n

Kraftbolagen vill dessutom ta ut en skatt f\u00f6r anv\u00e4ndning av kraftledningarna.<\/p>\n

\u2013 Detta trots att vi redan betalar en skatt f\u00f6r att f\u00e5 tillg\u00e5ng till kraftledningarna, s\u00e4ger Dennys Azevedo.<\/p>\n

Ett annat hinder g\u00e4ller importen av utrustning som \u00e4nnu inte tillverkas i Brasilien. Priserna \u00e4ndras genom valutakurs\u00e4ndringar och devalveringen av den nationella valutan g\u00f6r allt dyrare och g\u00f6r det om\u00f6jligt att planera fram\u00e5t, menar han.<\/p>\n

\u2013 Dessutom leder flera skatter till att utrustningen blir mycket dyr, s\u00e4ger Dennys Azevedo.<\/p>\n