{"id":19714,"date":"2019-01-07T08:59:26","date_gmt":"2019-01-07T08:59:26","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/?p=19714"},"modified":"2019-01-11T08:21:08","modified_gmt":"2019-01-11T08:21:08","slug":"palmes-forslag-diskuteras-pa-nytt-i-fn-kretsar","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2019\/01\/07\/palmes-forslag-diskuteras-pa-nytt-i-fn-kretsar\/","title":{"rendered":"Palmes f\u00f6rslag diskuteras p\u00e5 nytt i FN-kretsar"},"content":{"rendered":"

New York, 190107 (IPS) \u2013 FN:s st\u00f6rsta bidragsgivare \u2013 med USA i spetsen \u2013 har l\u00e4nge anklagats f\u00f6r missbruk av inflytande, inte bara genom att de roffat \u00e5t sig h\u00f6ga poster i v\u00e4rldsorganisationen utan ocks\u00e5 f\u00f6r att de hotat med indragna medel f\u00f6r att driva fram beslut f\u00f6r att tillgodose nationella intressen. Ett f\u00f6rslag, som en g\u00e5ng lades fram av Olof Palme f\u00f6r att komma \u00e5t problemet, tas nu upp p\u00e5 nytt.<\/strong><\/p>\n

USA \u00e4r v\u00e4rldens st\u00f6rsta enskilda bidragsgivare till FN:s verksamhet och st\u00e5r f\u00f6r n\u00e4rvarande bakom 22 procent av den regulj\u00e4ra budgeten. Trumpadministrationens f\u00f6rslag om kraftigt s\u00e4nkt bidrag till FN \u2013 ett obligatoriskt bidrag till den ordinarie budgeten \u2013 har lett till att allt fler vill \u00e5teruppliva ett f\u00f6rslag som lades fram 1985 av Sveriges d\u00e5varande stadsminister Olof Palme om att skapa ett nytt system f\u00f6r finansieringen av FN:s verksamhet.<\/p>\n

Palmes f\u00f6rslag handlade inte om att f\u00f6rkasta den befintliga modellen med bidrag baserat p\u00e5 l\u00e4ndernas f\u00f6rm\u00e5ga att betala utan om att det skulle finnas ett tak s\u00e5 att ett medlemsland maximalt kan st\u00e5 f\u00f6r 10 procent av FN:s regulj\u00e4ra budget.<\/p>\n

F\u00f6rslagets syfte var att g\u00f6ra FN mindre beroende av finansiering fr\u00e5n USA och en handfull andra bidragsgivare samt skydda FN fr\u00e5n otillb\u00f6rlig p\u00e5verkan fr\u00e5n dessa bidragsgivare.<\/p>\n

Enligt den befintliga modellen s\u00e5 st\u00e5r USA f\u00f6r 22 procent av den regulj\u00e4ra budgeten. Bland de andra stora bidragsgivarna \u00e5terfinns Japan (9,7 procent), Kina (7,9 procent), Tyskland (6,4 procent), Frankrike (4,9 procent), Storbritannien (4,5 procent), Italien (3,7 procent) och Ryssland (3,1 procent). De minst utvecklade l\u00e4nderna st\u00e5r aldrig f\u00f6r mer \u00e4n 0,01 procent av FN:s regulj\u00e4ra budget.<\/p>\n

Kul Gautam, som tidigare var en h\u00f6gt uppsatt FN-diplomat och som nu \u00e4r bitr\u00e4dande chef f\u00f6r FN:s barnfond Unicef, \u00e4r en stark f\u00f6respr\u00e5kare av Palmes f\u00f6rslag. Han h\u00e4vdar att om beslutsfattande inom FN ska befrias fr\u00e5n p\u00e5verkan och utpressningsf\u00f6rs\u00f6k fr\u00e5n de stora givarna \u00e4r det viktigt f\u00f6r FN att inte bli alltf\u00f6r beroende av enskilda bidragsgivare n\u00e4r det g\u00e4ller den regulj\u00e4ra budgeten eller viktiga projekt.<\/p>\n

I en intervju med IPS p\u00e5pekar han att den tidigare FN-chefen Ban Ki-Moon var tvungen att \u00e4ndra en rapport d\u00e4r det konstaterats att barn och andra civila skadats och d\u00f6dats i den Saudiledda koalitionens attacker i Jemen. FN gjorde \u00e4ndringarna efter hot fr\u00e5n saudierna om att dra tillbaka pengar fr\u00e5n FN-program. FN-chefen har sj\u00e4lv medgett att han utsattes f\u00f6r p\u00e5tryckningar.<\/p>\n

Likas\u00e5 tvingades den tidigare FN-chefen Kofi Annan av den d\u00e5varande amerikanska presidenten George W Bush att 2005 utse en amerikan till chef f\u00f6r Unicef inom 72 timmar \u2013 utan att n\u00e5gon riktig granskning gjorts av Unicef:s styrelse.<\/p>\n

Det \u00e4r ett klart fall av missbruk av inflytande och “checkh\u00e4ftesdiplomati”, s\u00e4ger Kul Gautam, f\u00f6rfattare till en bok med titeln “Global Citizen from Gulmi: My Journey from the Hills of Nepal to the Halls of the United Nations” som nyligen sl\u00e4ppts.<\/p>\n

James Paul, som l\u00e4nge var chef f\u00f6r organisationen Global Policy Forum (1993-2012), s\u00e4ger till IPS att det var den 21 oktober 1985 som Olof Palme h\u00f6ll ett anf\u00f6rande med anledning av h\u00f6gtidligh\u00e5llandet av FN:s fyrtio\u00e5rsjubileum. Han f\u00f6reslog d\u00e5 att det skulle finnas ett tak s\u00e5 att ett medlemsland maximalt kan st\u00e5 f\u00f6r 10 procent, i st\u00e4llet f\u00f6r 25 procent, av FN:s regulj\u00e4ra budget.<\/p>\n

Olof Palme sade att “en j\u00e4mnare f\u00f6rdelning av bidragen b\u00e4ttre skulle spegla att v\u00e4rldsorganisationen \u00e4r alla nationers redskap”.<\/p>\n

FN stod vid den tiden inf\u00f6r en v\u00e4xande ekonomisk kris som till stor del berodde p\u00e5 USA:s stora skuld till FN. Palme f\u00f6reslog en okonventionell l\u00f6sning.<\/p>\n

Ett antal l\u00e4nder delade Palmes uppfattning och ett reformdokument som lades fram p\u00e5 h\u00f6g niv\u00e5 inom FN f\u00f6rde f\u00f6rslaget vidare. Den tyska regeringen gjorde g\u00e4llande att USA var tvunget att betala sina skulder \u2013 eller acceptera ett l\u00e4gre fastst\u00e4llt belopp.<\/p>\n

Men USA:s utrikesminister George Schultz f\u00f6rkastade utan vidare f\u00f6rslaget, s\u00e4ger James Paul, f\u00f6rfattare till en annan bok med titeln “Of Foxes and Chickens: Oligarchy & Global Power in the UN Security Council” som ocks\u00e5 nyligen kommit ut i USA.<\/p>\n

\u2013 Washington ville beh\u00e5lla sitt finansiella strypgrepp. Beklagligt nog f\u00f6redrog andra medlemsstater att h\u00e5lla kvar sina egna bidrag p\u00e5 en l\u00e5g niv\u00e5. Vissa uppges ha betalat mindre till v\u00e4rldsorganisationen \u00e4n driftskostnaderna f\u00f6r sina delegationer i New York, till\u00e4gger han.<\/p>\n

\u00c5r 2001 sv\u00e4ngde USA och gick med p\u00e5 att betala av det mesta av skulden till FN, om det amerikanska bidraget till den regulj\u00e4ra budgeten minskade fr\u00e5n 25 procent till 22 procent. Det var dock l\u00e5ngt ifr\u00e5n vad Palme f\u00f6rslagit. USA:s finansiella inflytande var fortfarande stort.<\/p>\n

\u2013 De f\u00f6r\u00e4ndringar som skedde 2001 \u00e4r mycket relevanta idag, eftersom FN st\u00e5r inf\u00f6r nya finansiella problem och Washington \u00e4r \u00e5terigen den huvudsakliga boven i dramat, s\u00e4ger James Paul, som under m\u00e5nga \u00e5r ocks\u00e5 var redakt\u00f6r f\u00f6r Oxford Companion to Politics of the World, en bokserie om v\u00e4rldspolitiken.<\/p>\n

Men skulle f\u00f6rdelningen av medlemsstaternas bidrag kunna \u00e4ndras ytterligare i den riktning som Palme f\u00f6reslog?<\/p>\n

Processen som ledde fram till f\u00f6r\u00e4ndringen 2001 visade att under r\u00e4tt omst\u00e4ndigheter kunde andra medlemsstater \u00f6vertygas om att st\u00e5 f\u00f6r ytterligare en extra andel av finansieringen, p\u00e5pekar James Paul.<\/p>\n

\u2013 Med tanke p\u00e5 att Vita huset leder oss tillbaka mot nya skulder i f\u00f6rh\u00e5llande till FN med sin \u00f6nskan om att sk\u00e4ra ner p\u00e5 bidragen till FN s\u00e5 \u00e4r det h\u00e4r en gynnsam tidpunkt att f\u00f6resl\u00e5 detta, s\u00e4ger Martin Edwards, bitr\u00e4dande professor och chef f\u00f6r programmet f\u00f6r FN-studier vid skolan f\u00f6r diplomati och internationella relationer vid Seton Hall University.<\/p>\n

Men han s\u00e4ger att utmaning \u00e4r att s\u00e4lja in id\u00e9n eftersom syftet fr\u00e5n FN-h\u00e5ll \u00e4r att bredda portf\u00f6ljen och begr\u00e4nsa givarnas inflytande och det kanske inte g\u00e5r hem hos l\u00e4nder som kan f\u00f6rlora inflytande. Av de fem permanenta l\u00e4nderna i s\u00e4kerhetsr\u00e5det \u2013 vilka skulle vara intresserade av f\u00f6rslaget? Definitivt inte Ryssland eller Kina \u2013 de \u00f6vriga tre \u00e4r USA, Storbritannien och Frankrike.<\/p>\n

\u2013 Men vi har en relativt oerfaren FN-ambassad\u00f6r som tilltr\u00e4der i form av amerikanska Heather Nauert och hon kommer att m\u00f6ta konkurrens fr\u00e5n erfarna motparter. Det skulle vara smart att l\u00e4gga fram detta f\u00f6r Heather Nauert och se om hon g\u00e5r med p\u00e5 det, f\u00f6rklarar Martin Edwards.<\/p>\n

\u2013 N\u00e4r det g\u00e4ller Palmes f\u00f6rslag s\u00e5 kan jag s\u00e4ga med stolthet att som Bangladeshs bitr\u00e4dande st\u00e4ndiga representant i FN 1985 visade jag offentligen st\u00f6d f\u00f6r att ingen medlemsstat skulle st\u00e5 f\u00f6r mer \u00e4n 10 procent av FN:s regulj\u00e4ra budget, s\u00e4ger FN-veteranen Anwarul Chowdhury, som tj\u00e4nstgjort som Kofi Annans n\u00e4rmsta man i FN.<\/p>\n

Han s\u00e4ger att \u00e4ven p\u00e5 den tiden var USA en stark motst\u00e5ndare till f\u00f6rslaget.<\/p>\n

\u2013 Jag tror fortfarande helt och fullt p\u00e5 de l\u00e5ngtg\u00e5ende positiva effekterna av f\u00f6rslaget om ett tak p\u00e5 10 procent, s\u00e4ger Anwarul Chowdhury till IPS.<\/p>\n

\u2013 Jag h\u00e5ller inte med de som argumenterar f\u00f6r att eftersom den amerikanska ekonomin \u00e4r stark just nu s\u00e5 ska landet bidra med mer pengar till FN. Det skulle strida mot tanken med Palmes f\u00f6rslag, s\u00e4ger Kul Gautam.<\/p>\n

Luckor som skulle uppst\u00e5 med ett l\u00e4gre bidrag fr\u00e5n USA skulle l\u00e4tt kunna t\u00e4ckas upp av andra OECD-l\u00e4nder och det stora antalet tillv\u00e4xtekonomier och medelinkomstl\u00e4nder, utan att bli en orimlig b\u00f6rda f\u00f6r v\u00e4rldens l\u00e5ginkomstl\u00e4nder och de minst utvecklade l\u00e4nderna.<\/p>\n

\u2013 Kom ih\u00e5g att i en v\u00e4rldsekonomi p\u00e5 77 biljoner dollar och d\u00e4r v\u00e4rldens milit\u00e4rutgifter uppg\u00e5r till 1,7 biljoner per \u00e5r uppg\u00e5r hela FN-systemets budget och utgifter f\u00f6r humanit\u00e4rt bist\u00e5nd, utvecklingssamarbete, fredsbevarande insatser, teknisk assistans och andra viktiga funktioner till omkring 48 miljarder dollar per \u00e5r, p\u00e5pekar Kul Gautam.<\/p>\n

Han menar att det \u00e4r en blygsam summa n\u00e4r det handlar om att m\u00f6ta de stora globala utmaningar som FN v\u00e4ntas hj\u00e4lpa till att ta itu med. Han framh\u00e5ller att de \u00e5rliga utgifterna f\u00f6r hela FN-systemet \u00e4r l\u00e4gre \u00e4n Indiens eller Frankrikes f\u00f6rsvarsbudget, och mindre \u00e4n vad USA l\u00e4gger under en m\u00e5nad p\u00e5 sitt f\u00f6rsvar.<\/p>\n

Han p\u00e5pekar att investeringar, bilateralt bist\u00e5nd och st\u00f6rre nationella budgetar knappast skulle kunna uppn\u00e5 resultat som skulle vara j\u00e4mf\u00f6rbara med vad FN och andra internationella finansiella institutioner kan uppn\u00e5.<\/p>\n

Idag sker snabba f\u00f6r\u00e4ndringar n\u00e4r det g\u00e4ller finansieringen av utvecklingsbist\u00e5nd. M\u00e5nga FN-initiativ st\u00f6ds av den privata sektorn och filantroper. M\u00e5nga organisationer \u00e4r allt mer beroende av gr\u00e4srotsfinansiering s\u00e5v\u00e4l som olika former av partnerskap mellan den offentliga och privata sektorn.<\/p>\n

Kul Gautam menar att det \u00e4r viktigt att utforska m\u00f6jligheter som exempelvis n\u00e5got i stil med en tobinskatt, en skatt p\u00e5 internationella valutatransaktioner, f\u00f6r att g\u00f6ra FN mindre s\u00e5rbart f\u00f6r stora bidragsgivares hot om att sk\u00e4ra ned p\u00e5 bidrag.<\/p>\n

Kan Palmes f\u00f6rslag till\u00e4mpas idag, n\u00e4r FN st\u00e5r inf\u00f6r nya finansiella problem och den amerikanska administrationen har en fientlig inst\u00e4llning till globalt samarbete, som saknar motstycke?<\/p>\n

\u2013 Det kan vara v\u00e4rt att testa, s\u00e4ger James Paul.<\/p>\n

\u2013 Det kan vara n\u00e5gra av de f\u00f6r\u00e4ndringar som FN s\u00e5 v\u00e4l beh\u00f6ver f\u00f6r att komma bort fr\u00e5n strukturen som baseras p\u00e5 den v\u00e4rldsordning som var g\u00e4llande 1945. Andra medlemsstater m\u00e5ste komma \u00f6verens om att st\u00e5 f\u00f6r en st\u00f6rre del av FN:s finansiering f\u00f6r att t\u00e4cka upp f\u00f6r l\u00e4gre bidrag fr\u00e5n USA, s\u00e4ger han.<\/p>\n

\u2013 Att f\u00e5 en mer r\u00e4ttvis andel av de h\u00f6ga posterna i v\u00e4rldsorganisationen kan vara ett incitament f\u00f6r de andra FN-medlemmarna, liksom en demokratisering av beslutsfattande inom FN, till\u00e4gger han.<\/p>\n

Han menar att klagom\u00e5l som g\u00f6r g\u00e4llande att nationella budgetar \u00e4r \u00f6verbelastade inte kan tas p\u00e5 allvar, eftersom FN-bidragen \u00e4r s\u00e5 sm\u00e5 i f\u00f6rh\u00e5llande till de nationella budgetarna.<\/p>\n

De styrande i Washington kan komma att mots\u00e4tta sig en s\u00e5dan f\u00f6r\u00e4ndring eftersom de vill beh\u00e5lla sitt finansiella inflytande, men James Paul menar att tiden \u00e4r mogen f\u00f6r att resten av v\u00e4rlden st\u00e4ller sig upp och f\u00f6rsvarar en n\u00f6dv\u00e4ndig f\u00f6r\u00e4ndring f\u00f6r att st\u00e4rka en institution som v\u00e4rldens l\u00e4nder beh\u00f6ver och vill ha.<\/p>\n

\u2013 V\u00e4rlden har f\u00f6r\u00e4ndrats sedan 1945 och USA kan inte l\u00e4ngre l\u00e5tsas vara v\u00e4rldens “ledare”, s\u00e4ger han.<\/p>\n

Ett antagande av Palmes f\u00f6rslag skulle kunna bli det f\u00f6rsta steget i arbetet f\u00f6r att reformera FN och g\u00f6ra v\u00e4rldsorganisationen starkare och mer effektiv under de kommande \u00e5ren, f\u00f6rklarar James Paul.<\/p>\n