{"id":19692,"date":"2018-12-19T09:00:07","date_gmt":"2018-12-19T09:00:07","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/?p=19692"},"modified":"2018-12-19T09:04:17","modified_gmt":"2018-12-19T09:04:17","slug":"stadsodlare-i-kapstaden-kampar-mot-vattenbrist","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2018\/12\/19\/stadsodlare-i-kapstaden-kampar-mot-vattenbrist\/","title":{"rendered":"Stadsodlare i Kapstaden k\u00e4mpar mot vattenbrist"},"content":{"rendered":"

Khayelitsha, Kapstaden, 181219 (IPS) – Ekologiska odlingar i Khayelitsha, en stor informell bos\u00e4ttning i Kapstaden, ger inv\u00e5narna tillg\u00e5ng till f\u00e4rska, lokala gr\u00f6nsaker. Men kvinnorna som odlar h\u00e4r s\u00e4ger att de st\u00e5r inf\u00f6r stora problem p\u00e5 grund av bristen p\u00e5 vatten.<\/strong><\/p>\n

<\/p>\n

\u2012 Vattenbristen g\u00f6r att vi tappar motivationen, s\u00e4ger 71-\u00e5riga Nancy Maqungo till IPS.<\/p>\n

\u2012 N\u00e4r v\u00e5ren kommer har vi vanligtvis mycket som odlas h\u00e4r, men inte i \u00e5r. Under sommaren har vi s\u00e4llan tomma odlingsb\u00e4ddar, men vi kan inte plantera n\u00e4r det inte finns n\u00e5got vatten.<\/p>\n

Brunnen \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g att sina.<\/p>\n

\u2012 Vi m\u00e5ste byta plats f\u00f6r borrh\u00e5let. Vi vet inte hur mycket det kommer att kosta, s\u00e4ger hon.<\/p>\n

Omr\u00e5det \u00e4r h\u00e5rt utsatt f\u00f6r vind. Tillsammans med v\u00e4rmen g\u00f6r det att marken snabbt torkar ur.<\/p>\n

Kvinnorna i odlingsprojektet Moya we Khaya (hemk\u00e4nsla) brukade tidigare odla paprika, men n\u00e4r det b\u00f6rjade bli f\u00f6r varmt slutade de med det eftersom plantorna inte klarar h\u00f6ga temperaturer.<\/p>\n

Torka och d\u00e5lig planering ledde till att Kapstaden f\u00f6rra \u00e5ret stod inf\u00f6r risken att vattnet kunde ta slut. Genom vattenransonering och nya metoder f\u00f6r att hush\u00e5lla med vattnet lyckades man avv\u00e4rja den mest akuta situationen. Men krisen \u00e4r fortfarande l\u00e5ngt ifr\u00e5n \u00f6ver. Det finns fortfarande restriktioner f\u00f6r vattenanv\u00e4ndning i flera omr\u00e5den i V\u00e4stra Kapprovinsen.<\/p>\n

Mot alla odds har kvinnorna i odlingsprojektet Moya we Khaya lyckats odla pumpor och r\u00f6dbetor.<\/p>\n

\u2012 Under sommaren brukar vi odla aubergine och under vintern har vi broccoli, blomk\u00e5l och k\u00e5l, f\u00f6rklarar Nancy Maqungo.<\/p>\n

\u2012 Att odla gr\u00f6nsaker blir som att ta hand om sina egna barn. Du m\u00e5ste sk\u00f6ta om dem och du m\u00e5ste veta n\u00e4r det \u00e4r dags att ge dem mat, s\u00e4ger hon till IPS.<\/p>\n

Nancy Maqungo \u00e4r en av tolv kvinnor som odlar gr\u00f6nsaker p\u00e5 ett hektar mark h\u00e4r i Khayelitsha. Odlingen ligger bara fem minuters promenad fr\u00e5n hennes hem.<\/p>\n

\u2012 Vi anv\u00e4nder inga kemikalier utan odlar ekologiskt. Vi anv\u00e4nder oss av v\u00e4xelbruk f\u00f6r att undvika jordtr\u00f6tthet. Vissa perioder l\u00e5ter vi jorden vila.<\/p>\n

Hon s\u00e4ger att hon kan f\u00e5 en inkomst p\u00e5 mellan 700 och 2000 rand (motsvarande mellan 440 och 1300 kronor) per m\u00e5nad fr\u00e5n det hon odlar. F\u00f6rra veckan sk\u00f6rdade hon tio kilo r\u00f6dbetor som s\u00e5ldes i buntar.<\/p>\n

\u2012 Vi levererar gr\u00f6nsaker till skolor och privatpersoner. N\u00e4r f\u00f6r\u00e4ldrar h\u00e4mtar sina barn plockar de samtidigt upp gr\u00f6nsaker.<\/p>\n

Nancy Maqungo s\u00e4ger att hon inte visste mycket om ekologisk odling innan hon kom med i projektet.<\/p>\n

\u2012 Jag k\u00e4nde inte till n\u00e5got om \u00f6rter och visste inte vad aubergine var. Men jag ville ge det ett f\u00f6rs\u00f6k. Jag trodde att jag vid den h\u00e4r \u00e5ldern skulle leva ett lugnt liv hemma. Jag hade inte f\u00f6rv\u00e4ntat mig att jag skulle sitta i skolb\u00e4nken igen, s\u00e4ger hon och skrattar.<\/p>\n

Moya we Khaya \u00e4r en av \u00f6ver hundra stadsodlingar som genomf\u00f6rs i organisationen Abalimi Bezekhayas regi. Abalimi Bezekhaya\u00a0(som betyder hemmets odlare p\u00e5\u00a0xhosa) startade 1982 och \u00e4r en ideell organisation f\u00f6r mikroodling. De utg\u00f6r en del av en internationell r\u00f6relse som vill g\u00f6ra det m\u00f6jligt f\u00f6r m\u00e4nniskor i informella bos\u00e4ttningar att engagera sig i lokal matproduktion.<\/p>\n

Organisationen\u00a0har f\u00f6rhandlat sig till m\u00f6jligheten att anv\u00e4nda bortgl\u00f6md mark som befolkningen kan anv\u00e4nda f\u00f6r urban odling, d\u00e4ribland omr\u00e5den d\u00e4r det \u00e4r f\u00f6rbjudet att bygga (d\u00e4r marken best\u00e5r av sand), mark omkring offentliga byggnader, l\u00e4ngs v\u00e4gar och under kraftledningar.<\/p>\n

Khayelitsha ligger i utkanten av Kapstaden och kom till n\u00e4r de svarta tvingades flytta ut fr\u00e5n staden under apartheid. En stor del av befolkningen \u00e4r migranter som vuxit upp i landsbygdsomr\u00e5den i \u00d6stra Kapprovinsen.<\/p>\n

Enligt n\u00e4tverket African Food Security Urban Network har omkring 89 procent av hush\u00e5llen i Khayelitsha en os\u00e4ker tillg\u00e5ng till mat. I det perspektivet kan framv\u00e4xten av stadsodlingar har en s\u00e4rskilt viktig funktion.<\/p>\n

\u2012 Ibland samlar vi ihop \u00f6verblivna gr\u00f6nsaker och delar ut dem till m\u00e4nniskor som saknar tillr\u00e4ckligt med mat, s\u00e4ger Nancy Maqungo.<\/p>\n