Rio de Janeiro, 031024 (IPS) – Det finns tecken p\u00e5 en uppg\u00e5ng i den brasilianska ekonomin. Men kritikerna mot president Luiz In\u00e1cio Lula da Silvas ekonomiska politik \u00e4r fortfarande skeptiska. <\/p>\n
<\/p>\n
Industrins produktivitet b\u00f6rjade v\u00e4xa igen efter m\u00e5nga m\u00e5naders nedg\u00e5ng.<\/p>\n
Infl\u00f6det av utl\u00e4ndskt kapital har lett till en dubblering av kurserna p\u00e5 Sao Paulo-b\u00f6rsen under det senaste \u00e5ret. Investerarnas f\u00f6rtroende f\u00f6r Brasiliens f\u00f6rm\u00e5ga att betala sina skulder har \u00f6kat. Och Brasilien har hittills i \u00e5r ett \u00f6verskott p\u00e5 19,4 miljarder dollar i handelsbalansen.<\/p>\n
Men \u00e5terh\u00e4mtningen kommer att vara l\u00e5ngsam och begr\u00e4nsad, och den spektakul\u00e4ra tillv\u00e4xt som Lula har talat om kommer inte att f\u00f6rverkligas om han inte \u00e4ndrar sin ekonomiska politik, s\u00e4ger Edgard Antonio Pereira, ekonomiprofessor vid Campinas-universitetet utanf\u00f6r Sao Paulo.<\/p>\n
Pereira menar att det \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndigt att s\u00e4nka r\u00e4ntan och att stabilisera valutakursen p\u00e5 en niv\u00e5 som stimulerar exporten.<\/p>\n
Hans kollegor vid CECON, ett forskningscentrum vid samma universitet, delar Pereiras analys. Enligt CECON kommer Brasiliens BNP att v\u00e4xa med 0,5 procent i \u00e5r. CECON \u00e4r mer pessimistiskt i sin prognos \u00e4n centralbanken, som i juni i \u00e5r skrev ned sin prognos f\u00f6r tillv\u00e4xten, fr\u00e5n 1,5 till 0,6 procent.<\/p>\n
Men den \u00f6kade produktionen, den minskade inflationen och investerarnas \u00f6kade f\u00f6rtroende har allts\u00e5 lett till en viss optimism p\u00e5 marknaden.<\/p>\n
Pereira anser dock att \u00e5terh\u00e4mtningen \u00e4r os\u00e4ker med tanke p\u00e5 att industrins produktivitets\u00f6kning delvis beror p\u00e5 stimulans\u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r s\u00e4rskilda omr\u00e5den, s\u00e5som en tillf\u00e4llig skattel\u00e4ttnad f\u00f6r biltillverkarna.<\/p>\n
Konsumtionen p\u00e5 hemmamarknaden \u00e4r fortfarande stagnerande – ett resultat av den rekordh\u00f6ga arbetsl\u00f6sheten och sjunkande l\u00f6ner.<\/p>\n
En n\u00e4rmre granskning av statistiken \u00f6ver industrins produktion visar att de exportinriktade sektorerna v\u00e4xte mer, medan de som litar till den inhemska marknaden visade upp s\u00e4mre resultat. Det g\u00e4ller framf\u00f6r allt f\u00f6retag inom textilindustrin och skoindustrin, samt f\u00f6retag som s\u00e4ljer elektronik och telekomprodukter.<\/p>\n
Med tanke p\u00e5 att Brasilien f\u00f6rmodligen kommer att forts\u00e4tta sin h\u00f6gr\u00e4ntepolitik tror Pereira att Brasiliens ekonomi kommer att ge liten avkastning, och att tillv\u00e4xten inte kommer att vara h\u00f6gre \u00e4n tv\u00e5 procent per \u00e5r.<\/p>\n
Landets centralbank h\u00f6jde tidigare i \u00e5r r\u00e4ntan till 26,5 procent, f\u00f6r att f\u00f6rs\u00f6ka n\u00e5 det inflationsm\u00e5l som landet beslutat om tillsammans med Internationella Valutafonden, IMF: 8,5 procent, fyra procentenheter mindre \u00e4n f\u00f6rra \u00e5ret.<\/p>\n
N\u00e4r man h\u00f6jer r\u00e4ntan minskar oms\u00e4ttningen av kontanter, vilket bidrar till att minska inflationen under l\u00e5gkonjunktur.<\/p>\n
Centralbankens r\u00e4nta har fallit sedan juni, och i dag ligger den p\u00e5 20 procent, men m\u00e5nga ekonomer menar att r\u00e4nteminskningarna kom f\u00f6r sent och att de inte var tillr\u00e4ckliga f\u00f6r att f\u00e5 ig\u00e5ng den ekonomiska \u00e5terh\u00e4mtningen.<\/p>\n
Regeringens ekonomiska f\u00f6retr\u00e4dare \u00e4r dock mer optimistiska, och h\u00e4vdar att ekonomin kan v\u00e4xa med 3,5 procent under n\u00e4sta \u00e5r.<\/p>\n
Planeringsministern Guido Mantega s\u00e4ger att man i \u00e5r ska l\u00e4gga en stabil grund f\u00f6r en ekonomisk uppg\u00e5ng i framtiden. Han f\u00f6rutsp\u00e5r att den genomsnittliga tillv\u00e4xten under de kommande tre \u00e5ren kommer att ligga p\u00e5 fyra procent.<\/p>\n
Den brasilianska ekonomins svaga resultat p\u00e5verkar \u00e4ven Brasiliens samarbetspartners i handelsblocket Mercosur – Argentina, Paraguay och Uruguay.<\/p>\n
Argentina h\u00e5ller till exempel p\u00e5 att f\u00f6rlora det \u00f6verskott som normalt sett har i handeln med Brasilien. F\u00f6rra \u00e5ret var det \u00f6verskottet p\u00e5 2,4 miljarder dollar. Under \u00e5rets f\u00f6rsta \u00e5tta m\u00e5nader var \u00f6verskottet bara 394 miljoner dollar.<\/p>\n
En del n\u00e4ringslivsf\u00f6retr\u00e4dare s\u00e4ger att detta beror p\u00e5 en “invasion” av brasilianska produkter – en “invasion” som beror p\u00e5 tv\u00e5 motsatta trender; Argentinas starka tillv\u00e4xt och Brasiliens svaga konjunktur.<\/p>\n
Allt fler inv\u00e5nare i Brasilien hamnar nu i den ekonomiska kategori som r\u00e4knas som fattiga, och den trenden kan vara en orsak till att Lulas popularitet har minskat, enligt opinionsm\u00e4tningarna.<\/p>\n
– Jag har f\u00f6rlorat flera kunder, och m\u00e5nga kunder efterfr\u00e5gar mina tj\u00e4nster allt mer s\u00e4llan, s\u00e4ger manikyristen Alita Santos da Silva. Under de senaste 28 \u00e5ren har hon gett manikyr till medelklasskvinnor i Rio de Janeiro. Hon bes\u00f6ker dem i deras hem och en manikyr kostar cirka 70 kronor.<\/p>\n
– Inflationen \u00e4r fortfarande h\u00f6g. Jag m\u00e4rker det n\u00e4r jag g\u00e5r och handlar.<\/p>\n
Lula har f\u00f6rv\u00e4rrat Brasiliens problem, han g\u00f6r samma sak som hans f\u00f6retr\u00e4dare, Fernando Henrique Cardoso, s\u00e4ger da Silva. Hon var sj\u00e4lv en av dem som r\u00f6stade p\u00e5 Lula d\u00e5 han valdes till president f\u00f6r ett \u00e5r sedan.<\/p>\n
\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Rio de Janeiro, 031024 (IPS) – Det finns tecken p\u00e5 en uppg\u00e5ng i den brasilianska ekonomin. Men kritikerna mot president Luiz In\u00e1cio Lula da Silvas ekonomiska politik \u00e4r fortfarande skeptiska.<\/p>\n","protected":false},"author":11,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[6,1,15,11],"tags":[],"class_list":["post-1967","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-ekonomi","category-headlines","category-latinamerika","category-utveckling"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1967","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/11"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1967"}],"version-history":[{"count":0,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1967\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1967"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1967"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1967"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}