{"id":19635,"date":"2018-12-06T06:58:01","date_gmt":"2018-12-06T06:58:01","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/?p=19635"},"modified":"2018-12-06T06:58:01","modified_gmt":"2018-12-06T06:58:01","slug":"plasten-ett-vaxande-hot-mot-planeten","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2018\/12\/06\/plasten-ett-vaxande-hot-mot-planeten\/","title":{"rendered":"Plasten ett v\u00e4xande hot mot planeten"},"content":{"rendered":"

Nairobi, 181206 (IPS) \u2013 Plast i haven \u00e4r ett v\u00e4xande hot. Om inget g\u00f6rs kommer den afrikanska kontinenten att vara den v\u00e4rst drabbade inom trettio \u00e5r, varnar experter.<\/strong><\/p>\n

<\/p>\n

\u2013 Plastf\u00f6roreningar \u00e4r ett verkligt och oroande problem, s\u00e4ger Tony Ribbink, chef f\u00f6r Sustainable Seas Trust, SST<\/a> som arbetar med att bek\u00e4mpa f\u00f6roreningar av plast i haven i Afrika.<\/p>\n

Han till\u00e4gger att Afrika \u00e4r den n\u00e4st mest f\u00f6rorenade regionen efter Sydostasien.<\/p>\n

\u2013 Prognoser visar att Afrika kan bli den mest plastf\u00f6rorenade kontinenten 2050 om vi inte agerar nu, s\u00e4ger han.<\/p>\n

Det \u00e4r br\u00e5ttom att stoppa den globala str\u00f6mmen av plast och m\u00e5nga l\u00e4nder g\u00f6r framsteg i arbetet med att minska anv\u00e4ndningen av plastprodukter.<\/p>\n

Professor Geoffrey Wahungu, chef f\u00f6r Kenyas milj\u00f6myndighet, Nema, s\u00e4ger att det m\u00e4rkts en tydlig skillnad sedan landet f\u00f6rbj\u00f6d plastp\u00e5sar f\u00f6rra \u00e5ret. Vattendragen \u00e4r mycket renare och de \u00f6versv\u00e4mningar som brukade intr\u00e4ffa tidigare till f\u00f6ljd av att det blev stopp i avloppen av plasten f\u00f6rekommer inte l\u00e4ngre.<\/p>\n

Ocean Atlas som publiceras av den gr\u00f6na tyska tankesmedjan Heinrich B\u00f6ll-stiftelsen listar de tjugo l\u00e4nder i v\u00e4rlden som har st\u00f6rst brister n\u00e4r det g\u00e4ller hanteringen av plastavfall. Fem av dessa l\u00e4nder finns i Afrika: Egypten, Sydafrika, Nigeria, Marocko och Algeriet. Enligt Ocean Atlas kommer 80 procent av plastavfallet i haven fr\u00e5n fastlandet och fr\u00e4mst fr\u00e5n l\u00e4nder som saknar eller som har bristf\u00e4llig avfallshantering.<\/p>\n

African Marine Waste Network<\/a>, som lanserades 2016 och d\u00e4r 38 l\u00e4nder i Afrika ing\u00e5r, \u00e4r en plattform som syftar till att bidra till samarbete och kunskapsspridning. N\u00e4tverket arbetar f\u00f6r att hitta skr\u00e4ddarsydda l\u00f6sningar p\u00e5 problemen med plastf\u00f6roreningarna i haven kring kontinenten. Plattformen arbetar med att ta fram en manual f\u00f6r hur avfallsproblemen ska bem\u00f6tas. Den ska lanseras n\u00e4sta \u00e5r och kommer f\u00f6rst att distribueras i Sydafrika f\u00f6r att sedan spridas \u00f6ver kontinenten. N\u00e4tverket kommer ocks\u00e5 starta utbildningar i avfallshantering.<\/p>\n

Haven t\u00e4cker 70 procent av jordens yta och f\u00f6rser m\u00e4nskligheten med mat, reglerar klimatet och producerar det mesta av det syre vi andas. Dessutom spelar haven en viktig roll f\u00f6r den globala ekonomin genom turism, fiske, sj\u00f6fart och handel. Varje \u00e5r dumpas \u00e5tta miljoner ton plast i v\u00e4rldshaven enligt FN:s milj\u00f6program Unep. Om anv\u00e4ndandet av plast i v\u00e4rlden inte minskar kan det finnas mer plast \u00e4n fisk i haven 2050, uppger FN-organet.<\/p>\n

\u2013 Vi har visat p\u00e5 behovet att kartl\u00e4gga hur omfattande f\u00f6roreningarna \u00e4r. I Afrika har det inte gjorts en s\u00e5dan kartl\u00e4ggning s\u00e5 vi har utvecklat system f\u00f6r att ber\u00e4kna det. Vi anv\u00e4nder oss av satelliter och obemannade luftfarkoster. Vad vi kan se har vi allvarliga plastf\u00f6roreningar i v\u00e5ra hav och sj\u00f6ar, s\u00e4ger Tony Ribbink.<\/p>\n

Han menar att det finns stora m\u00f6jligheter att v\u00e4nda utvecklingen, stoppa spridningen av plast och utveckla nya strategier f\u00f6r avfallshanteringen, genom att involvera lokala myndigheter och den privata sektorn i olika program f\u00f6r \u00e5tervinning av avfall. Den verkliga utmaningen handlar om att f\u00f6r\u00e4ndra m\u00e4nniskors beteende p\u00e5 arbetsplatser, i skolor, i hemmen och inom turismen, s\u00e4ger han. De mesta av plasten som hamnar i floder och hav kommer fr\u00e5n st\u00e4der. Ett problem \u00e4r att det saknas kunskap om plastens ekonomiska v\u00e4rde, menar Tony Ribbink. Den kunskapen skulle kunna skapa incitament f\u00f6r f\u00f6retag att samla in och \u00e5tervinna plast.<\/p>\n

Nyligen undertecknade 250 akt\u00f6rer, d\u00e4ribland flera av v\u00e4rldens st\u00f6rsta f\u00f6rpackningsproducenter och \u00e5terf\u00f6rs\u00e4ljare, en \u00f6verenskommelse om att f\u00e5 bort plastavfall och plastrelaterade f\u00f6roreningar. \u00d6verenskommelsen \u00e4r en del av \u201dThe New Plastics Economy Global Commitment\u201d som leds av Ellen MacArthur Foundation i samarbete med Unep.<\/p>\n