{"id":19611,"date":"2018-12-03T11:49:29","date_gmt":"2018-12-03T11:49:29","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/?p=19611"},"modified":"2018-12-03T11:49:29","modified_gmt":"2018-12-03T11:49:29","slug":"migranter-skickar-hem-rekordbelopp","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2018\/12\/03\/migranter-skickar-hem-rekordbelopp\/","title":{"rendered":"Migranter skickar hem rekordbelopp"},"content":{"rendered":"

Bryssel, 181203 (IPS)\u00a0<\/strong>\u2013 V\u00e4rldens migranter ber\u00e4knas under \u00e5ret skicka hem hela 466 miljarder dollar till anh\u00f6riga i sina heml\u00e4nder. Summorna \u00e4r enorma men har samtidigt en begr\u00e4nsad effekt i de flesta l\u00e4nders ekonomier. F\u00f6rra veckan m\u00f6ttes experter i Bryssel f\u00f6r att diskutera hur remitteringarna i h\u00f6gre grad ska kunna gynna fler \u00e4n enskilda familjer.<\/strong><\/p>\n

Aldrig tidigare har migranterna varit fler \u00e4n de \u00e4r i dag. Samtidigt v\u00e4ljer en stor majoritet av dem som flyttar fr\u00e5n sina hemregioner att bli kvar inom sina l\u00e4nder, och endast en tredjedel av den internationella migrationen best\u00e5r av m\u00e4nniskor som flyttar fr\u00e5n utvecklingsl\u00e4nder i Syd till l\u00e4nderna i Nord. En \u00f6verv\u00e4ldigande majoritet som flyttar utomlands beger sig till andra utvecklingsl\u00e4nder i samma regioner. Det sade Laura Palatini, som \u00e4r chef f\u00f6r FN:s migrationsorganisation i Belgien och Luxemburg, vid den internationella konferens som h\u00f6lls i Bryssel under f\u00f6rra veckan. V\u00e4rldens migranter skickar \u00e5rligen hem \u00f6ver 4\u00a0200 miljarder kronor till v\u00e4nner och familjer.<\/p>\n

\u2013 Om remitteringarna motsvarade ett land brukar man h\u00e4vda att detta land skulle ha r\u00e4tt att ing\u00e5 i G20-gruppen. Summan \u00e4r tre g\u00e5nger s\u00e5 h\u00f6g som v\u00e4rldens \u00e5rliga utvecklingsbist\u00e5nd, sade Val\u00e9ry Paternotte vid R\u00e9seau Financit\u00e9, ett n\u00e4tverk som arbetar f\u00f6r en etisk finanspolitik.<\/p>\n

Samtidigt menar Val\u00e9ry Paternotte att en mindre del av de pengar som migranterna i exempelvis Belgien skickar utomlands g\u00e5r till l\u00e4nder som Senegal, Kongo-Kinshasa, Rwanda eller Bangladesh, medan st\u00f6rre summor skickas till grannlandet Frankrike. \u00c5 andra sidan, menar hon, \u00e4r ber\u00e4kningen p\u00e5 466 miljarder dollar sannolikt i underkant, eftersom alla summor som skickas till anh\u00f6riga inte r\u00e4knas in.<\/p>\n

De pengar som skickas hem av migranterna \u00e4r samtidigt mycket viktiga f\u00f6r m\u00e5nga l\u00e4nder. F\u00f6r Marocko \u00e4r de 6,4 miljarder dollar som skickas dit av migranter en n\u00e4stan lika h\u00f6g summa som landet f\u00e5r in via turistindustrin. De 9 miljarder dollar som skickas till Kongo-Kinshasa av landets diaspora \u00e4r dubbelt s\u00e5 h\u00f6g som landets totala \u00e5rliga budget.<\/p>\n

Pengar som skickas hem av migranter anses utg\u00f6ra en helt n\u00f6dv\u00e4ndig inkomst f\u00f6r 750 miljoner m\u00e4nniskor i v\u00e4rlden. Forskning fr\u00e5n 71 utvecklingsl\u00e4nder har visat att n\u00e4r remitteringarna \u00f6kade med tio procent minskade andelen m\u00e4nniskor som tvingas leva p\u00e5 mindre \u00e4n en dollar om dagen med 3,5 procent.<\/p>\n

Samtidigt menar experter att pengarna inte leder till n\u00e5gra strukturella f\u00f6r\u00e4ndringar i l\u00e4nder som lider av en mycket svag ekonomisk situation.<\/p>\n

\u2013 De pengar som kommer spenderas i st\u00e4llet f\u00f6r att bli investerade i de lokala ekonomierna. Och det \u00e4r begripligt. I v\u00e4rlden minst utvecklade l\u00e4nder har mindre \u00e4n en fj\u00e4rdedel av de vuxna tillg\u00e5ng till ett bankkonto, pengarna f\u00f6rvaras under madrassen. Och detta f\u00f6rhindrar att m\u00e4nniskor kan spara och investera i sina lokala ekonomier, sade Val\u00e9ry Paternotte.<\/p>\n

Experter vid m\u00f6tet p\u00e5pekade att m\u00e5nga migranter \u00e4r i behov av b\u00e4ttre kunskaper om finansiella fr\u00e5gor, samtidigt som kulturella faktorer kan ha negativa effekter. Pedro de Vasconcelos, som \u00e4r chef f\u00f6r en avdelning som arbetar med finansfr\u00e5gor och remitteringar vid FN-organet Ifad, s\u00e4ger att det blev tydligt i samband med att man arbetade med filippinska g\u00e4starbetare i Italien.<\/p>\n

\u2013 Vi uppt\u00e4ckte att de av kulturella sk\u00e4l inte kunde s\u00e4ga nej n\u00e4r n\u00e5gon ringde dem och bad om pengar. F\u00f6r m\u00e5nga av dem var det n\u00e5got nytt att de kunde s\u00e4ga nej, om inte sk\u00e4len var goda, s\u00e4ger Pedro de Vasconcelos.<\/p>\n

Genom ett samarbete kunde migranterna i st\u00e4llet b\u00f6rja spara pengar, som sedan anv\u00e4ndes f\u00f6r investeringar i jordbrukssatsningar i deras hemregion. N\u00e4r dessa investeringar slog v\u00e4l ut valde flera av migranterna att flytta hem igen.<\/p>\n

\u2013 De ins\u00e5g att det fanns m\u00f6jligheter hemma, och att nya arbeten kunde skapas, s\u00e4ger Pedro de Vasconcelos.<\/p>\n

Samtidigt understryker Jean-Jacques Schul vid den belgiska organisationen IDAY International hur viktigt det \u00e4r att regeringar och myndigheter i migranternas heml\u00e4nder involveras i utvecklingsarbetet.<\/p>\n

\u2013 Remitteringar inneb\u00e4r ocks\u00e5 en risk, eftersom de pengar som kommer fr\u00e5n utlandet g\u00f6r att regeringarna inte beh\u00f6ver lyssna p\u00e5 sina medborgare. N\u00e4r detta sker ser m\u00e4nniskor inte n\u00e5gon framtid i sina heml\u00e4nder och v\u00e4ljer att flytta utomlands. Det blir en ond cirkel.<\/p>\n

Jean-Jacques Schul menar att det d\u00e4rf\u00f6r \u00e4r viktigt att \u00e5tminstone en del av remitteringarna anv\u00e4nds till att projekt som genomf\u00f6rs i samarbete mellan myndigheter och civilsamh\u00e4llen.<\/p>\n