{"id":19569,"date":"2018-11-22T06:10:22","date_gmt":"2018-11-22T06:10:22","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/?p=19569"},"modified":"2018-11-21T14:26:00","modified_gmt":"2018-11-21T14:26:00","slug":"haven-har-betydelse-for-alla-hallbara-utvecklingsmal","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2018\/11\/22\/haven-har-betydelse-for-alla-hallbara-utvecklingsmal\/","title":{"rendered":"\u201dHaven har betydelse f\u00f6r alla h\u00e5llbara utvecklingsm\u00e5l\u201d"},"content":{"rendered":"

New York, 181122 (IPS)\u00a0<\/strong>\u2013 Fr\u00e5gan om v\u00e4rldshavens h\u00e4lsa ber\u00f6r alla m\u00e4nniskor eftersom det \u00e4r en av f\u00f6ruts\u00e4ttningarna f\u00f6r att det ska kunna finnas n\u00e5got liv p\u00e5 planeten. Det s\u00e4ger Peter Thomson, som \u00e4r FN:s s\u00e4rskilda s\u00e4ndebud f\u00f6r havsfr\u00e5gor, till IPS i denna intervju.<\/strong><\/p>\n

<\/p>\n

Fijis tidigare FN-ambassad\u00f6r Peter Thompson var tillsammans med andra representanter f\u00f6r \u00f6nationer en drivande kraft bakom att havsfr\u00e5gan blev ett av de globala utvecklingsm\u00e5l som v\u00e4rldssamfundet enades kring 2015. M\u00e5l nummer 14 sl\u00e5r fast att haven och de marina resurserna m\u00e5ste bevaras och nyttjas p\u00e5 ett h\u00e5llbart s\u00e4tt.<\/p>\n

F\u00f6rra \u00e5ret anordnade FN en havskonferens d\u00e4r representanter f\u00f6r organisationer, f\u00f6retag och regeringar deltog, och senare samma \u00e5r uts\u00e5gs Peter Thompson till s\u00e4rskilt s\u00e4ndebud f\u00f6r havsfr\u00e5gor. Nu handlar hans arbete om att se till att m\u00e5ls\u00e4ttningarna ska f\u00f6rverkligas, d\u00e4ribland genom att f\u00e5 ett stopp p\u00e5 \u00f6verfisket och genom ett \u00f6kat skydd f\u00f6r marina ekosystem.<\/p>\n

Dessa fr\u00e5gor \u00e4r n\u00e5gra av de som kommer att diskuteras vid en konferens<\/a> om s\u00e5 kallad bl\u00e5 ekonomi som kommer att h\u00e5llas i Nairobi i slutet av november. M\u00f6tet f\u00f6rv\u00e4ntas samla \u00f6ver fyra tusen deltagare fr\u00e5n hela v\u00e4rlden.<\/p>\n

IPS: Vad handlar konferensen i Nairobi om?<\/strong><\/p>\n

\u2013 Denna konferens handlar \u00e4ven om sj\u00f6ar och floder. Fr\u00e5gan g\u00e4ller m\u00e5l 14 och m\u00e5ls\u00e4ttningarna om att skapa en balans d\u00e4r man kan bevara men ocks\u00e5 p\u00e5 ett h\u00e5llbart s\u00e4tt kunna nyttja havens resurser. Kenyas och Kanadas regeringar st\u00e5r som v\u00e4rdar f\u00f6r konferensen, med st\u00f6d fr\u00e5n Japan och andra regeringar. Det \u00e4r inte en FN-konferens, men det \u00e4r ett mycket viktigt m\u00f6te. Det \u00e4r f\u00f6rsta g\u00e5ngen en havskonferens h\u00e5lls p\u00e5 den afrikanska kontinenten.<\/p>\n

P\u00e5 senare \u00e5r har det anordnats ett antal m\u00f6ten om v\u00e4rldshaven. Anser du att allm\u00e4nhetens \u00e5sikter har f\u00f6r\u00e4ndrats?<\/strong><\/p>\n

\u2013 Ja, skillnaden \u00e4r dramatisk, och d\u00e4r har medierna varit viktiga. Numera g\u00f6rs det b\u00e5de radio- och tv-program om fr\u00e5gan, n\u00e5got som inte var fallet fram till f\u00f6r tre \u00e5r sedan. Nu diskuterar alla b\u00e5de havens problem och l\u00f6sningar. S\u00e5 jag anser definitivt att detta blivit en st\u00f6rre fr\u00e5ga hos allm\u00e4nheten. Och det borde det ocks\u00e5 vara. Klimatet och haven \u00e4r tv\u00e5 avg\u00f6rande fr\u00e5gor som allt liv p\u00e5 denna planet \u00e4r beroende av. Varje andetag vi tar inneh\u00e5ller syre som skapats av haven.<\/p>\n

Hur m\u00e4rks det att m\u00e4nniskor blivit mer medvetna?<\/strong><\/p>\n

\u2013 Ett bra exempel \u00e4r fr\u00e5gan om plastavfall, d\u00e4r m\u00e5nga numera \u00e4r engagerade i kampen mot eng\u00e5ngsplast. Men det r\u00e4cker inte, vi m\u00e5ste engagera oss kring alla fr\u00e5gor som r\u00f6r m\u00e5l 14. Och det \u00e4r min uppgift att se till att m\u00e4nniskor inser att havsfr\u00e5gorna inte bara handlar om en eller tv\u00e5 fr\u00e5gor, utan om en hel rad m\u00e5ls\u00e4ttningar. En viktig del av v\u00e5rt budskap \u00e4r att vi forts\u00e4tter att se en nedg\u00e5ng f\u00f6r havens h\u00e4lsa.<\/p>\n

Hur h\u00e4nger m\u00e5l 14 samman med andra utvecklingsm\u00e5l?<\/strong><\/p>\n

\u2013 Det g\u00e4ller bland annat m\u00e5l nummer 12, som handlar \u00e4ndrade konsumtionsvanor och produktionss\u00e4tt, vilket utg\u00f6r k\u00e4rnan i Agenda 2030. Om inte m\u00e4nskligheten \u00e4ndrar sin oh\u00e5llbara konsumtion och sina produktionsmetoder s\u00e5 stj\u00e4l vi fr\u00e5n v\u00e5ra barnbarn. Men alla de globala m\u00e5len h\u00e4nger p\u00e5 ett eller annat s\u00e4tt samman med havsfr\u00e5gan. \u00c4ven l\u00e4nder som saknar kust \u00e4r ber\u00f6rda, eftersom ocks\u00e5 dessa l\u00e4nder konsumerar fisk och andas syre. Det h\u00e4r \u00e4r n\u00e5got som borde engagera alla m\u00e4nniskor, det handlar om ett arbete f\u00f6r framtiden.<\/p>\n

Hur arbetar ni med den privata sektorn f\u00f6r att uppn\u00e5 m\u00e5l nummer 14?<\/strong><\/p>\n

\u2013 Fiji och Sverige stod som v\u00e4rdar f\u00f6r FN:s havskonferens 2017. Jag var vid tiden Fijis FN-ambassad\u00f6r och den svenska minister som arbetade aktivt var Isabella L\u00f6vin. Vi reste tillsammans till Davos d\u00e4r vi bad deltagarna vid V\u00e4rldsekonomiskt forum att fungera som ett sekretariat till en grupp kallad \u201dFriends of Ocean Action\u201d. Denna grupp bildades av f\u00f6retr\u00e4dare f\u00f6r f\u00f6retag, organisationer och akademiska institutioner. Detta har visat sig vara en mycket bra metod f\u00f6r att bibeh\u00e5lla engagemanget fr\u00e5n den privata sektorn f\u00f6r att uppn\u00e5 m\u00e5l 14.<\/p>\n

\u2013 \u00c4ven organisationer har haft en enormt viktig roll f\u00f6r att \u00f6ka f\u00f6rst\u00e5elsen f\u00f6r de \u00e5tg\u00e4rder som kr\u00e4vs f\u00f6r att m\u00e4nskligheten inte ska f\u00f6rst\u00f6ra platsen d\u00e4r vi lever, vilket antagligen skulle ske om inget gjordes.<\/p>\n

P\u00e5 vilket s\u00e4tt kan m\u00e4nniskor p\u00e5 egen hand bidra?<\/strong><\/p>\n

\u2013 Alla m\u00e4nniskor \u00e4r ber\u00f6rda. Men inte heller jag \u00e4r n\u00e5gon \u00e4ngel, utan har varit en del av problemet. Men som exempel kan jag n\u00e4mna att jag inte har ett \u00e4gt en bil med f\u00f6rbr\u00e4nningsmotor under detta \u00e5rhundrade. Jag \u00e4lskar hamburgare. Men f\u00f6r tv\u00e5 \u00e5r sedan t\u00e4nkte jag och min fru p\u00e5 v\u00e5ra barnbarn och p\u00e5 vad n\u00f6tk\u00f6ttsindustrin st\u00e4ller till med i v\u00e4rlden, och beslutade d\u00e5 att sluta \u00e4ta n\u00f6tk\u00f6tt. Det handlar om personliga val. Detsamma g\u00e4ller anv\u00e4ndningen av eng\u00e5ngsplast. Jag \u00e4r tillr\u00e4ckligt gammal f\u00f6r att komma ih\u00e5g en tid d\u00e5 det d\u00e4r tramset med att l\u00e5ta allt omslutas av plast inte fanns. Vem efterfr\u00e5gade det? Det var inte vi som konsumenter.<\/p>\n

Vad kan vi g\u00f6ra som konsumenter?<\/strong><\/p>\n

\u2013 Konsumenter har ett ansvar f\u00f6r att s\u00e4ga ifr\u00e5n. N\u00e4r jag g\u00e5r in p\u00e5 ett varuhus s\u00e5 kr\u00e4ver jag att de beh\u00e5ller plasten som omger den produkt jag vill k\u00f6pa. Jag river bort plasten och ger den till kass\u00f6ren och s\u00e4ger att det h\u00e4r \u00e4r eran, inte min. Om alla gjorde p\u00e5 samma s\u00e4tt s\u00e5 skulle reaktionerna komma snabbt fr\u00e5n styrelserummen.<\/p>\n