{"id":19549,"date":"2018-11-19T09:41:34","date_gmt":"2018-11-19T09:41:34","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/?p=19549"},"modified":"2018-11-19T09:41:34","modified_gmt":"2018-11-19T09:41:34","slug":"torka-tvingar-fram-odling-av-alternativa-grodor","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2018\/11\/19\/torka-tvingar-fram-odling-av-alternativa-grodor\/","title":{"rendered":"Torka tvingar fram odling av alternativa gr\u00f6dor"},"content":{"rendered":"

Sousa, Brasilien, 181119 (IPS)\u00a0<\/strong>\u2013 Fram till 2012 brukade dussintals lastbilar fyllda med kokosn\u00f6tter varje dag l\u00e4mna distriktet S\u00e3o Gon\u00e7alo i nord\u00f6stra Brasilien f\u00f6r vidare transport till landets storst\u00e4der. Men allt upph\u00f6rde med en torka som kom att vara i sex \u00e5rs tid.<\/strong><\/p>\n

<\/p>\n

Torkan ledde till att myndigheterna satte stopp f\u00f6r konstbevattningen fr\u00e5n den lokala vattenreservoaren. Det ledde i sin tur till att inkomsterna f\u00f6r befolkningen i distriktet, som ligger i delstaten Para\u00edba, snabbt b\u00f6rjade sjunka.<\/p>\n

Kokosn\u00f6tterna som odlades h\u00e4r transporterades till stora delar av landet, bland annat till de storst\u00e4der som ligger mer \u00e4n 200 mil bort. Kokosmj\u00f6lk \u00e4r en eftertraktad vara i Brasilien och s\u00e4rskilt popul\u00e4r var den som kom fr\u00e5n detta omr\u00e5de, eftersom kvaliteten ans\u00e5gs vara ovanligt h\u00f6g. Samtidigt kr\u00e4ver en kokospalm mer vatten per dag \u00e4n en m\u00e4nniska, vilket \u00e4r ett stort problem i nord\u00f6stra Brasilien vars torra klimat leder till \u00e5terkommande torkor.<\/p>\n

M\u00e5nga av de odlare som var helt beroende av kokospalmerna blev utblottade d\u00e5 konstbevattningen drogs in, och tvingades flytta.<\/p>\n

\u2013 Omr\u00e5det d\u00e4r kokospalmerna fanns f\u00f6rvandlades till en \u00f6ken. Uppemot fyra tusen personer var engagerade i det lokala jordbruket och torkan ledde till att alla l\u00e4mnade omr\u00e5det. Det finns fortfarande en del \u00e4ldre kvar som lever p\u00e5 sina pensioner, men de unga arbetsl\u00f6sa f\u00f6rsvann, ber\u00e4ttar Francisco Honorato Filho, som \u00e4r ordf\u00f6rande f\u00f6r det lokala jordbruksarbetarfacket.<\/p>\n

Numera t\u00e4cks stora delar av landskapet av stubbar efter palmtr\u00e4d. Den en och en halv mil l\u00e5nga v\u00e4gen fr\u00e5n S\u00e3o Gon\u00e7alo till den n\u00e4rmaste staden, Sousa, asfalterades s\u00e5 sent som 2014. Detta f\u00f6r att f\u00f6rb\u00e4ttra transporterna av de kokosn\u00f6tter som numera inte l\u00e4ngre odlas.<\/p>\n

Torkan fick inte sitt slut f\u00f6rr\u00e4n f\u00f6rra \u00e5ret. Medan den p\u00e5gick fick m\u00e4nniskors behov av vatten g\u00e5 f\u00f6rst. Trots det torkade den lokala vattenreservoaren i stort sett ut 2016, f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen under de 80 \u00e5r den funnits. Regionen \u00f6verlevde tack var att vatten \u00f6verf\u00f6rdes fr\u00e5n en annan vattent\u00e4kt och genom att befolkningen sj\u00e4lva gr\u00e4vde brunnar. Men f\u00f6r kokosplantagerna var torkan inget annat \u00e4n en katastrof.<\/p>\n

I S\u00e3o Gon\u00e7alo gr\u00e4vdes m\u00e4ngder av brunnar, men bara en liten del visade sig ge n\u00e5got vatten. Regionen \u00f6verlevde trots allt och enligt den lokale ledaren Jos\u00e9 Bernardo da Silva, 68, har den befolkning som finns kvar lyckats ganska bra genom att satsa p\u00e5 odlingar av alternativa gr\u00f6dor.<\/p>\n

\u2013 F\u00f6rhoppningen \u00e4r att regnen ska \u00e5terkomma och att vi ska kunna plantera bananer, majs, b\u00f6nor och gr\u00f6nsaker som g\u00f6r det m\u00f6jligt f\u00f6r oss att anpassa oss till torra perioder, s\u00e4ger han till IPS.<\/p>\n

Detta i motsats till odlandet av monokulturer som kr\u00e4ver stora m\u00e4ngder vatten, som kokospalmer.<\/p>\n

Den 32-\u00e5riga trebarnsmamman Claudete da Silva har tillsammans med n\u00e5gra andra startat en liten juicefabrik vars frukter till stora delar kommer fr\u00e5n odlingar som m\u00e4nniskor har p\u00e5 sina egna g\u00e5rdar. Fr\u00e4mst handlar det om frukt som annars skulle ruttna bort eftersom mognadsprocessen g\u00e5r s\u00e5 fort i det lokala klimatet. \u00c4ven om den v\u00e4rsta torkan \u00e4r \u00f6ver f\u00f6rv\u00e4ntas inte konstbevattningen i S\u00e3o Gon\u00e7alo komma ig\u00e5ng igen.<\/p>\n

\u2013 Jag b\u00f6rjade odla gr\u00f6nsaker eftersom jag var tvungen d\u00e5 kokosodlingarna gick f\u00f6rlorade, ber\u00e4ttar den 52-\u00e5rige bonden Jos\u00e9 Cardoso da Silva f\u00f6r IPS.<\/p>\n

Han hade tur och lyckades gr\u00e4va en brunn som ger bra med vatten, n\u00e5got som han anv\u00e4nt f\u00f6r att h\u00e5lla n\u00e5gra kokospalmer vid liv, men ocks\u00e5 till att b\u00f6rja odlar frukter och b\u00f6nor.<\/p>\n

B\u00f6nderna har lyckats \u00f6verleva tack vare en \u00f6verg\u00e5ng till andra gr\u00f6dor och den lilla tillg\u00e5ng till vatten de haft. Ungef\u00e4r en femtedel av b\u00f6nderna har tillg\u00e5ng till dricksvatten genom att de lagrar regnvatten, vilket \u00e4r en teknik som anv\u00e4nds av mer \u00e4n en miljon familjer i de torra regionerna i nord\u00f6stra Brasilien.<\/p>\n

B\u00f6nderna i S\u00e3o Gon\u00e7alo s\u00e4tter samtidigt sitt hopp till ett f\u00f6rsenat projekt som g\u00e5r ut p\u00e5 att avleda vatten fr\u00e5n S\u00e3o Francisco-floden. Tanken \u00e4r att detta vatten bland annat ska g\u00e5 till att fylla den vattenreservoar som tidigare anv\u00e4ndes f\u00f6r konstbevattning.<\/p>\n

Borgm\u00e4staren i Sousa, Fabio Tayrone, s\u00e4ger dock till IPS att detta projekt visserligen skulle kunna lindra den v\u00e4rsta vattenbristen, men att det beh\u00f6vs andra satsningar f\u00f6r att skapa en mer permanent l\u00f6sning. Dessutom p\u00e5pekar han att det \u00e4nnu inte \u00e4r klart n\u00e4r projektet ska vara f\u00e4rdigt, och att f\u00f6rseningarna redan f\u00f6rorsakat stora skador eftersom projektet inte var ig\u00e5ng n\u00e4r det beh\u00f6vdes som mest \u2013 under den sv\u00e5ra torkan mellan 2012 och 2017.<\/p>\n