{"id":19535,"date":"2018-11-15T07:14:51","date_gmt":"2018-11-15T07:14:51","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/?p=19535"},"modified":"2018-11-15T07:32:59","modified_gmt":"2018-11-15T07:32:59","slug":"hallbart-vattenbruk-moter-hinder","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2018\/11\/15\/hallbart-vattenbruk-moter-hinder\/","title":{"rendered":"H\u00e5llbart vattenbruk m\u00f6ter hinder"},"content":{"rendered":"

Jinja, Uganda, 181115 (IPS) \u2013 Fisket \u00e4r en viktig n\u00e4ring och har en avg\u00f6rande betydelse f\u00f6r tillg\u00e5ngen p\u00e5 mat i Uganda. Odling av fisk i burar har presenterats som en h\u00e5llbar metod som skulle s\u00e4kerst\u00e4lla en stabil tillg\u00e5ng till fisk. Men metoden \u00e4r dyr och har \u00e4nnu inte f\u00e5tt n\u00e5got st\u00f6rre genomslag i landet.<\/strong><\/p>\n

Sm\u00e5f\u00f6retagaren Colvince Mubiru hade h\u00f6rt talas om fiskodling i burar. Han satsade motsvarande 73\u00a0000 kronor f\u00f6r att kunna bygga upp en fiskodling av arten tilapia i Victoriasj\u00f6n med f\u00f6rhoppningen om att kunna g\u00f6ra en stor vinst. Men bara sex m\u00e5nader senare hade han i st\u00e4llet gjort stora f\u00f6rluster.<\/p>\n

\u2013 Det var f\u00f6r dyrt att forts\u00e4tta och jag kunde ha f\u00f6rlorat allt jag har, s\u00e4ger Colvince Mubiru till IPS.<\/p>\n

Victoriasj\u00f6n \u00e4r Afrikas st\u00f6rsta sj\u00f6 och str\u00e4cker sig mellan Uganda, Tanzania och Kenya. Under de senaste \u00e5ren har det skett dramatiska f\u00f6r\u00e4ndringar i ekosystemen som har lett till att fler \u00e4n 500 fiskarter i sj\u00f6n f\u00f6rsvunnit.<\/p>\n

Men enligt uppgifter som presenterades i december f\u00f6rra \u00e5ret av det nationella forskningsinstitutet f\u00f6r fiskeresurser i Uganda, Kenyas forskningsinstitut f\u00f6r marina fr\u00e5gor och fiske, samt Tanzanias institut f\u00f6r forskning om fiske, har 30 procent av fiskbest\u00e5nden \u00e5terh\u00e4mtat sig i j\u00e4mf\u00f6relse med hur det s\u00e5g ut 2016. Bland annat \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att bek\u00e4mpa illegalt fiske uppges ha gett resultat.<\/p>\n

B\u00e5de Uganda och Kenya har b\u00f6rjat bedriva fiskodling i burar som en h\u00e5llbar metod f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla en stabil tillg\u00e5ng till fisk i Victoriasj\u00f6n.<\/p>\n

Enligt en studie gjord vid Makerereuniversitetet i Uganda har den sammanlagda produktionen av odlad fisk \u00f6kat fr\u00e5n 10\u00a0000 ton \u00e5rligen 2005 till 100\u00a0000 ton 2013, vilket utg\u00f6r en femtedel av den totala fiskproduktionen i landet. Endast omkring 1 800 ton produceras dock genom fiskodling i burar varje \u00e5r.<\/p>\n

Enligt studien finns det 28 verksamheter med fiskodling i burar i Uganda. I distriktet Jinja \u00e4r sex av verksamheterna \u00e4gda av utl\u00e4ndska investerare. Fr\u00e5n de st\u00f6rsta odlingar s\u00e4ljs fisk vidare till inv\u00e5nare i Bugungu, resten exporteras till Kenya, Kongo-Kinshasa och Europa.<\/p>\n

Joseph Okeny arbetade tidigare som fiskare men \u00f6vergav yrket n\u00e4r det blev allt sv\u00e5rare att f\u00f6rs\u00f6rja sig p\u00e5 det. Han s\u00e4ger att lokalbefolkningen inte har r\u00e5d med tekniken och d\u00e4rf\u00f6r inte har m\u00f6jlighet att bedriva fiskodling i burar. F\u00f6rutom att en bur kan kosta motsvarande 3\u00a0200 kronor s\u00e5 kan det kosta motsvarande 2\u00a0400 kronor att k\u00f6pa in fiskyngel, enligt uppgifter fr\u00e5n det nationella forskningsinstitutet f\u00f6r fiskeresurser i Uganda. Dessutom tillkommer ink\u00f6p av fiskfoder.<\/p>\n

Joseph Okeny ber\u00e4ttar att n\u00e5gra lokala fiskare gjorde ett f\u00f6rs\u00f6k att satsa p\u00e5 odling i burar.<\/p>\n

\u2013 De trodde att odling i burar skulle ge dem inkomster och de b\u00f6rjade med det utan att ha tillr\u00e4ckligt med kapital f\u00f6r att kunna k\u00f6pa fiskfoder, s\u00e4ger han.<\/p>\n

Enligt en studie publicerad i juni \u00e4r det bristen p\u00e5 kapital som utg\u00f6r det huvudsakliga hindret f\u00f6r att kunna satsa p\u00e5 odling i burar. Gerald Kwikirizaa vid Kachwekano Zonal Agricultural Research and Development Institute i Kabale i Uganda, som arbetat med studien, s\u00e4ger att om regeringen skulle inf\u00f6ra subventioner f\u00f6r fiskfoder f\u00f6r de som h\u00e5ller p\u00e5 med fiskodling i burar i liten skala s\u00e5 skulle det ge en skjuts \u00e5t n\u00e4ringen, s\u00e4rskilt om fodret skulle produceras lokalt.<\/p>\n

Richard Ogutu-Ohwayo, fiskexpert vid det nationella forskningsinstitutet f\u00f6r fiskeresurser i Uganda, menar att om verksamheter med fiskodling utvecklas p\u00e5 r\u00e4tt s\u00e4tt kan det ge landet nya m\u00f6jligheter att producera mat. Han f\u00f6rklarar att Uganda har stora f\u00e4rskvattentillg\u00e5ngar medan det \u00e4r ont om odlingsmark.<\/p>\n

\u2013 S\u00e5 vi beh\u00f6ver anv\u00e4nda v\u00e5rt vatten f\u00f6r att producera mat. Fiskodling i burar \u00e4r ett s\u00e4tt att anv\u00e4nda v\u00e5ra vatten, s\u00e4ger han.<\/p>\n

Ett av FN:s globala utvecklingsm\u00e5l som ska vara uppfyllt till 2030 handlar om att bevara och nyttja haven och de marina resurserna p\u00e5 ett h\u00e5llbart s\u00e4tt i syfte att uppn\u00e5 en h\u00e5llbar utveckling.<\/p>\n