Mexico City, 031020 (IPS) – P\u00e5ven Johannes Paulus II har under sin tid som kyrkans \u00f6verhuvud motarbetat den progressiva riktning inom katolska kyrkan som kallas befrielseteologin. Vid p\u00e5vens 25-\u00e5rs jubileum uttrycker tv\u00e5 av kyrkans viktigaste progressiva teologer djupt skilda \u00e5sikter om p\u00e5ven. <\/p>\n
<\/p>\n
Den 75-\u00e5rige peruanske teologen Gustavo Guti\u00e9rrez, en av grundarna av befrielseteologin, uttrycker sympati gentemot 83-\u00e5rige Karol Wojtyla, som uts\u00e5gs till p\u00e5ve f\u00f6r 25 \u00e5r sedan. Detta f\u00f6r att p\u00e5ven har arbetat f\u00f6r de fattiga i v\u00e4rlden och f\u00f6r att han hela tiden har betonat att kampen f\u00f6r r\u00e4ttvisa och sociala f\u00f6rb\u00e4ttringar m\u00e5ste ing\u00e5 som en sj\u00e4lvklar del av missionen.<\/p>\n
– P\u00e5ven har varit en stark r\u00f6st mot den om\u00e4nskliga fattigdomen som en majoritet av m\u00e4nskligheten, och av befolkningen i Latinamerika och Karibien, lever i, s\u00e4ger Guti\u00e9rrez.<\/p>\n
Men den nicaraguanske jesuitpr\u00e4sten och poeten Ernesto Cardenal har inte ett gott ord att s\u00e4ga om p\u00e5ven. Cardenal menar att Johannes Paulus II systematiskt har utsett konservativa biskopar i Latinamerika samtidigt som Vatikanen har motarbetat mot progressiva pr\u00e4ster som har f\u00f6respr\u00e5kat befrielseteologin och arbetat f\u00f6r social r\u00e4ttvisa.<\/p>\n
Cardenal, som var kulturminister i den sandinistiska regeringen i Nicaragua i b\u00f6rjan av 80-talet, skriver i en ny bok som snart kommer ut att p\u00e5ven agerade “hatiskt” mot de “kristna revolution\u00e4rerna” n\u00e4r han bes\u00f6kte Nicaragua 1983. P\u00e5ven anklagade de radikala kristna f\u00f6r att f\u00f6rs\u00f6ka f\u00f6rst\u00f6ra kyrkans enhet, skriver Cardenal.<\/p>\n
Befrielseteologin utvecklades i slutet av 60-talet. Den betonar vikten av att hj\u00e4lpa de fattiga till ett b\u00e4ttre liv och arbetar f\u00f6r frihet och ekonomisk r\u00e4ttvisa.<\/p>\n
Befrielseteologerna l\u00e4gger ocks\u00e5 stor vikt vid medk\u00e4nsla och vill att kyrkan ska utg\u00f6ra ett ledarskap i de fattigas kamp mot “f\u00f6rtryckarna”. De anser att i Guds \u00f6gon \u00e4r det en synd att 44 procent av Latinamerikas 505 miljoner inv\u00e5nare \u00e4r fast i fattigdom.<\/p>\n
Befrielseteologins teorier utvecklades under det andra Vatikanr\u00e5det (1962-1965) och under tv\u00e5 biskopskonferenser i Latinamerika – i Colombia 1968 och i Mexico 1979.<\/p>\n
Guti\u00e9rrez s\u00e4ger att Vatikanen under den nuvarande p\u00e5ven har kritiserat delar av befrielseteologin och bett om f\u00f6rtydliganden. Men han anser att den dialog som har f\u00f6rts mellan de progressiva teologerna och Vatikanen visserligen har varit anstr\u00e4ngd emellan\u00e5t men att den \u00e4nd\u00e5 har lett till positiva resultat.<\/p>\n
– L\u00e5t mig f\u00e5 s\u00e4ga att ett starkare motst\u00e5nd mot befrielseteologin har kommit fr\u00e5n krafter utanf\u00f6r kyrkan, fr\u00e5n de milit\u00e4ra eller civila eliter som haft makten eller varit p\u00e5 v\u00e4g mot den. Vi f\u00e5r inte gl\u00f6mma det, s\u00e4ger han.<\/p>\n
Under diktaturerna i Latinamerika p\u00e5 1960-, 70- och 80-talet f\u00f6rsvann dussintals pr\u00e4ster och nunnor i Argentina och Centralamerika medan m\u00e5nga greps och torterades i Brasilien. Ett antal biskopar riskerade sina liv – eller m\u00f6rdades – f\u00f6r att de tog st\u00e4llning f\u00f6r de fattiga, motsatte sig v\u00e5ld och f\u00f6rsvarade politiska f\u00e5ngar och andra offer f\u00f6r politisk f\u00f6rf\u00f6ljelse.<\/p>\n
Cardenal st\u00f6dde sandinistr\u00f6relsen som st\u00f6rtade Somozas diktatur i Nicaragua.<\/p>\n
P\u00e5 grund av det fr\u00e5ntogs han sin pr\u00e4sttitel av Vatikanen. Han anser att katolska kyrkan m\u00e5ste be om urs\u00e4kt f\u00f6r att den motverkat sociala revolutioner.<\/p>\n
En annan av befrielseteologins grundare, den brasilianske teologen Leonardo Boff, tystades av Vatikanen och l\u00e4mnade till sist pr\u00e4styrket. Boff h\u00e4vdade d\u00e5 att en majoritet av ledarna inom katolska kyrkan “samarbetar med f\u00f6rtryckarna”.<\/p>\n
Men Guti\u00e9rrez s\u00e4ger att Vatikanen till sist f\u00f6rstod och accepterade v\u00e4rdet av befrielseteologin. Han s\u00e4ger att p\u00e5ven i ett brev till de brasilianska biskoparna har beskrivit teologin som anv\u00e4ndbar och n\u00f6dv\u00e4ndig.<\/p>\n
Faktum kvarst\u00e5r dock att praktiskt taget ingen av de kardinaler och biskopar som p\u00e5ven Johannes Paulus den II har utsett n\u00e5gonsin har f\u00f6rsvarat befrielseteologin.<\/p>\n
\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Mexico City, 031020 (IPS) – P\u00e5ven Johannes Paulus II har under sin tid som kyrkans \u00f6verhuvud motarbetat den progressiva riktning inom katolska kyrkan som kallas befrielseteologin. Vid p\u00e5vens 25-\u00e5rs jubileum uttrycker tv\u00e5 av kyrkans viktigaste progressiva teologer djupt skilda \u00e5sikter… Continue Reading