{"id":19490,"date":"2018-11-01T08:28:16","date_gmt":"2018-11-01T08:28:16","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/?p=19490"},"modified":"2018-11-01T08:28:16","modified_gmt":"2018-11-01T08:28:16","slug":"fisket-hotat-av-fororeningar-i-kashmir","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2018\/11\/01\/fisket-hotat-av-fororeningar-i-kashmir\/","title":{"rendered":"Fisket hotat av f\u00f6roreningar i Kashmir"},"content":{"rendered":"

Srinagar, Indien, 181101 (IPS) \u2013 Vattenkvaliteten blir allt s\u00e4mre i Kashmirs sj\u00f6ar och det har blivit sv\u00e5rare att \u00f6verleva p\u00e5 det lokala fisket.<\/strong><\/p>\n

Mycket har f\u00f6r\u00e4ndrats sedan Rahti Begum som 17-\u00e5ring b\u00f6rjade arbeta med att s\u00e4lja fisk. Hon \u00e4r nu n\u00e4rmare 70 \u00e5r och har i alla \u00e5r varit beroende av fisket f\u00f6r sin f\u00f6rs\u00f6rjning.<\/p>\n

Hon bor i en husb\u00e5t i den v\u00e4lk\u00e4nda Dal-sj\u00f6n i Kashmir. Rahti Begum ber\u00e4ttar att fisket har gett folkgruppen hanjis f\u00f6rs\u00f6rjning under m\u00e5nga hundra \u00e5r. Numera \u00e4r de flesta i omr\u00e5det verksamma inom turismn\u00e4ringen. De tar med sig turister i de unikt dekorerade b\u00e5tarna som kallas \u201dshikaras\u201d f\u00f6r att utforska de natursk\u00f6na floderna och sj\u00f6arna. En del arbetar dock fortfarande inom fisket. M\u00e4nnen \u00e5ker ut tidigt p\u00e5 morgonen f\u00f6r att kasta ut n\u00e4ten i sj\u00f6n och l\u00e4mnar f\u00e5ngsten vidare till kvinnor som liksom Rahti Begum s\u00e4ljer fisken vidare.<\/p>\n

Rahti Begum, som nu drabbats av sjukdomar som kommit med \u00e5ldern, \u00e4r \u00f6vertygad om att hon kommer vara den sista kvinnan inom folkgruppen som arbetar med att s\u00e4lja fisk.<\/p>\n

\u2013 Ingen vill arbeta med detta mer. Vattnet i sj\u00f6n har f\u00f6rvandlats till kloakvatten och fler fiskar f\u00f6rsvinner f\u00f6r varje dag som g\u00e5r, f\u00f6rklarar hon.<\/p>\n

Fisket och jordbruket i regionen bidrar med 23 procent av bruttonationalprodukten och \u00e4r st\u00f6ttepelarna i regionens ekonomi.<\/p>\n

Rahti Begum k\u00e4mpar h\u00e5rt f\u00f6r att kunna ha r\u00e5d med ett m\u00e5l mat om dagen. Hon s\u00e4ger att hon kommer ih\u00e5g hur det var n\u00e4r hon var barn och s\u00e5g fiskstimmen och ankorna i det kristallklara vattnet.<\/p>\n

\u2013 P\u00e5 den tiden hade vi m\u00f6jlighet till anst\u00e4ndig f\u00f6rs\u00f6rjning och sj\u00f6n gav 15\u00a0000 ton fisk varje \u00e5r. Det tillh\u00f6r nu det f\u00f6rg\u00e5ngna, s\u00e4ger hon.<\/p>\n

Rahti Begum f\u00f6rklarar att hennes tv\u00e5 d\u00f6ttrar och hennes son inte ser n\u00e5gon framtid inom fisket eftersom fisken i vattnet d\u00f6r ut. Hon ber\u00e4ttar att hennes egen inkomst har minskat fr\u00e5n motsvarande 4\u00a0600 kr per m\u00e5nad till 900 kronor per m\u00e5nad.<\/p>\n