{"id":19464,"date":"2018-10-25T06:51:31","date_gmt":"2018-10-25T06:51:31","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/?p=19464"},"modified":"2018-10-26T05:07:21","modified_gmt":"2018-10-26T05:07:21","slug":"karibiens-lander-far-betala-dyrt-for-andras-utslapp","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2018\/10\/25\/karibiens-lander-far-betala-dyrt-for-andras-utslapp\/","title":{"rendered":"Karibiens l\u00e4nder f\u00e5r betala dyrt f\u00f6r andras utsl\u00e4pp"},"content":{"rendered":"

Buenos Aires, 181025 (IPS)\u00a0<\/strong>\u2013 De karibiska l\u00e4nderna orsakar mycket sm\u00e5 utsl\u00e4pp av v\u00e4xthusgaser \u2013 men drabbas h\u00e5rt av klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna. Det var budskapet fr\u00e5n de milj\u00f6ministrar som nyligen deltog vid ett regionalt toppm\u00f6te.<\/strong><\/p>\n

<\/p>\n

F\u00f6r Karibien har klimatkatastroferna blivit s\u00e5 \u00e5terkommande att man inte har m\u00f6jlighet att st\u00e4lla om till den nya verkligheten, utan snarare bara tvingas f\u00f6rs\u00f6ka hantera de ekonomiska konsekvenserna. Det s\u00e4ger Antigua och Barbudas milj\u00f6minister Molwyn Joseph till IPS.<\/p>\n

\u2013 Vi har b\u00f6rjat r\u00e4kna med att varje \u00e5r bli tvungna att \u00e5teruppbygga v\u00e5ra samh\u00e4llen och v\u00e5r infrastruktur. Vi f\u00f6rs\u00f6ker anpassa oss till klimatf\u00f6r\u00e4ndringen, men den stora fr\u00e5gan \u00e4r hur vi ska kunna \u00e5terh\u00e4mta oss efter katastroferna, s\u00e4ger Molwyn Joseph, som f\u00f6retr\u00e4der en liten \u00f6nation med n\u00e4rmare 100\u00a0000 inv\u00e5nare.<\/p>\n

Han var en av de milj\u00f6ministrar som nyligen deltog vid ett regionalt m\u00f6te i Buenos Aires, som samlade f\u00f6retr\u00e4dare f\u00f6r regionens 33 l\u00e4nder och hade organiserats av FN:s milj\u00f6organ Unep.<\/p>\n

Som exempel p\u00e5 de sv\u00e5ra katastrofer som drabbat Karibien n\u00e4mnde Molwyn Joseph orkanerna Irma och Maria som f\u00f6rra \u00e5ret tvingade hela befolkningen p\u00e5 \u00f6n Barbuda att evakuera till Antigua. Och han anser att det \u00e4r industril\u00e4nderna som b\u00e4r det tyngsta ansvaret f\u00f6r den globala uppv\u00e4rmningen och d\u00e4rf\u00f6r b\u00f6r b\u00e4ra kostnaderna f\u00f6r extrema klimath\u00e4ndelser som nu drabbar s\u00e5 m\u00e5nga andra l\u00e4nder.<\/p>\n

\u2013 Det \u00e4r bra att vi kan f\u00e5 st\u00f6d till att st\u00e4lla om och hantera klimatf\u00f6r\u00e4ndringen. Men vem ska st\u00e5 f\u00f6r \u00e5teruppbyggnaden av l\u00e4nderna efter katastroferna? Vi har inte de resurser som kr\u00e4vs f\u00f6r att st\u00e4llas inf\u00f6r n\u00e5got s\u00e5dant varje \u00e5r.<\/p>\n

I den deklaration som undertecknades vid m\u00f6tet h\u00e4nvisades till en FN-resolution som sl\u00e5r fast att sm\u00e5 och fattiga \u00f6nationer \u00e4r s\u00e4rskilt s\u00e5rbara f\u00f6r klimatkatastrofer. Milj\u00f6ministrarna understr\u00f6k att v\u00e4rldssamfundet m\u00e5ste granska vilket st\u00f6d som g\u00e5tt till de karibiska l\u00e4nder som \u00e4r s\u00e4rskilt s\u00e5rbara.<\/p>\n

\u2013 En fr\u00e5ga som m\u00e5ste st\u00e4llas \u00e4r om vi \u00f6verhuvudtaget kan anpassa oss till klimatf\u00f6r\u00e4ndringen, sade biologen Lorna Innis, som \u00e4r koordinator f\u00f6r den latinamerikanska Cartagena-konventionen, som syftar till att skydda marina milj\u00f6er i Karibien.<\/p>\n

Hon kommer fr\u00e5n Barbados och p\u00e5pekar att det \u00e4r ett mycket litet land d\u00e4r antalet m\u00f6jliga \u00e5tg\u00e4rder \u00e4r begr\u00e4nsat av landets geografi.<\/p>\n

\u2013 Man kan flytta undan alla hus, hotell och restauranger fr\u00e5n kustlinjen, men det finns en begr\u00e4nsad tillg\u00e5ng till mark. Vi \u00e4r redan en av de mest t\u00e4tbefolkade \u00f6arna i v\u00e4rlden, och var ska m\u00e4nniskorna ta v\u00e4gen?<\/p>\n

Lorna Innis p\u00e5pekade att de extrema stormar som blivit allt vanligare har lett till att de v\u00e4rldsber\u00f6mda karibiska str\u00e4nderna kan f\u00f6rlora m\u00e5nga ton sand bara under en natt \u2013 vilket i sin tur kan sl\u00e5 h\u00e5rt mot den s\u00e5 viktiga turismen.<\/p>\n

Alla n\u00e4rvarande politiker var \u00f6verens om att de karibiska l\u00e4nderna har behov av ett \u00f6kat ekonomiskt st\u00f6d.<\/p>\n

Samtidigt understr\u00f6k Luis L\u00f3pez-Calva, som \u00e4r regionchef f\u00f6r Unep i Latinamerika, att l\u00e4nderna st\u00e5r inf\u00f6r ett finansieringsproblem. Detta eftersom de flesta l\u00e4nderna \u00e4r klassade som medelinkomstnationer \u2013 vilket g\u00f6r att det inte f\u00e5r tillg\u00e5ng till vissa st\u00f6dfonder.<\/p>\n

\u2013 Detta trots att rikedomar blir systematiskt f\u00f6rst\u00f6rda i Karibien p\u00e5 grund av stora klimatkatastrofer. Vi har fortfarande mycket arbete att g\u00f6ra i fr\u00e5ga om akuta internationella insatser, d\u00e5 en stor del av l\u00e4ndernas BNP riskerar att g\u00e5 f\u00f6rlorad p\u00e5 grund av dessa katastrofer, sade Luis L\u00f3pez-Calva.<\/p>\n

Grenadas milj\u00f6minister Simon Stiell s\u00e4ger till IPS att regionens l\u00e4nder ligger i \u201dfrontlinjen\u201d f\u00f6r klimatf\u00f6r\u00e4ndringens effekter.<\/p>\n

\u2013 Samtidigt som v\u00e5rt bidrag till klimatf\u00f6r\u00e4ndringen \u00e4r f\u00f6rsumbar f\u00e5r vi betala ett h\u00f6gt pris f\u00f6r dess effekter.<\/p>\n

Grenada \u00e4r en karibisk \u00f6nation med 110\u00a0000 inv\u00e5nare som \u00e4r beroende av turismen. Men Simon Stiell s\u00e4ger att str\u00e4nderna, som \u00e4r landets st\u00f6rsta tillg\u00e5ng, \u00e4r hotade av det allt mer of\u00f6ruts\u00e4gbara klimatet.<\/p>\n

\u00c4ven de l\u00e4nder i Centralamerika som har kuster mot karibiska havet \u00e4r hotade. Enligt Guatemalas milj\u00f6minister Alfonso Alonzo \u00e4r hans hemland ett av de mest s\u00e5rbara i v\u00e4rlden.<\/p>\n

Enligt en global studie som kom i september tillh\u00f6r \u00e4ven Haiti, Guyana, Honduras, Nicaragua, Belize, Venezuela och Kuba de l\u00e4nder som \u00e4r mest hotade.<\/p>\n

Alfonso Alonzo understr\u00f6k att de institutioner som hanterar internationella krisinsatser m\u00e5ste decentraliseras. Han ifr\u00e5gasatte samtidigt varf\u00f6r FN:s globala klimatfond, som ska hj\u00e4lpa utvecklingsl\u00e4nder att hantera klimatf\u00f6r\u00e4ndringen, har sitt huvudkontor i Sydkorea.<\/p>\n

\u2013 Fonden m\u00e5ste \u00f6ppna regionala kontor som har r\u00e4tten att ta beslut. Finansieringen m\u00e5ste komma snabbt, sade Alfonso Alonzo.<\/p>\n