{"id":19399,"date":"2018-10-11T06:59:27","date_gmt":"2018-10-11T06:59:27","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/?p=19399"},"modified":"2018-10-11T07:14:48","modified_gmt":"2018-10-11T07:14:48","slug":"ny-strategi-ska-gora-ugandas-stader-gronare","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2018\/10\/11\/ny-strategi-ska-gora-ugandas-stader-gronare\/","title":{"rendered":"Ny strategi ska g\u00f6ra Ugandas st\u00e4der gr\u00f6nare"},"content":{"rendered":"

\u00a0<\/strong>Kampala, 181011 (IPS) \u2013 Med urbaniseringen st\u00e4lls nya krav f\u00f6r att skapa h\u00e5llbara st\u00e4der. Centrala delar av Ugandas huvudstad Kampala kan bli en bilfri zon och landets regering har tagit fram en ny strategi f\u00f6r gr\u00f6n tillv\u00e4xt.<\/strong><\/p>\n

<\/p>\n

Det finns m\u00e5nga \u00e5sikter om Kampalas utveckling. En del s\u00e4ger att staden \u00e4r smutsig till f\u00f6ljd av den snabbt v\u00e4xande m\u00e4ngden avfall, andra kallar staden en slum p\u00e5 grund av de oplanerade bos\u00e4ttningarna, medan ytterligare andra klagar p\u00e5 trafikstockningar p\u00e5 grund av fordon som boda boda, en slags motorcykeltaxi.<\/p>\n

\u2013 Jag ber att en orkan ska sl\u00e5 till mot Kampala s\u00e5 att vi inte skulle ha n\u00e5got annat val \u00e4n att organisera om staden, s\u00e4ger en ung student vid Seven Hills International School och som tillh\u00f6r en grupp som arbetar med ett projekt f\u00f6r att g\u00f6ra Kampala till en modern stad.<\/p>\n

Amanda Ngabirano, som undervisar i stadsplanering vid Makerere-universitetet, arbetar tillsammans med de lokala myndigheterna f\u00f6r att g\u00f6ra centrala Kampala fri fr\u00e5n bilar.<\/p>\n

Hon h\u00e5ller inte med om att hela staden skulle beh\u00f6va j\u00e4mnas med marken utan s\u00e4ger att det finns m\u00f6jligheter att skapa en framtid med l\u00e5ga koldioxidutsl\u00e4pp genom exempelvis en modell f\u00f6r gr\u00f6na st\u00e4der som Global Green Growth Institute<\/a> utvecklat.<\/p>\n

Gr\u00f6na st\u00e4der handlar om att arbeta f\u00f6r l\u00e5ngsiktigt milj\u00f6skydd, social delaktighet och ekonomisk h\u00e5llbarhet.<\/p>\n

Amanda Ngabirano s\u00e4ger till IPS att det fortfarande finns m\u00f6jligheter att g\u00f6ra Ugandas stadsomr\u00e5den gr\u00f6na.<\/p>\n

I landet sker en l\u00e5ngsam urbanisering. Omkring 19 procent av Ugandas befolkning bor i st\u00e4der. Det ber\u00e4knas att 30 procent av landets n\u00e4ra 42 miljoner inv\u00e5nare kommer att bo i st\u00e4der 2035.<\/p>\n

Kampala, som \u00e4r landets st\u00f6rsta stad, st\u00e5r inf\u00f6r ett antal problem \u2013 d\u00e4ribland tillv\u00e4xten av informella bos\u00e4ttningar, ingrepp i v\u00e5tmarker och otillr\u00e4ckliga system f\u00f6r vatten och avlopp f\u00f6r stadens inv\u00e5nare p\u00e5 1,5 miljoner. Allt detta inneb\u00e4r p\u00e5frestningar f\u00f6r milj\u00f6n.<\/p>\n

Stadsplanerare och milj\u00f6aktivister konstaterar att den nuvarande inriktningen d\u00e4r urbaniseringen i Uganda f\u00f6ljer linjen att \u201df\u00f6rst smutsa ned f\u00f6r att st\u00e4da upp senare\u201d inte \u00e4r h\u00e5llbar.<\/p>\n

Regeringen har bland annat unders\u00f6kt hur en strategi f\u00f6r gr\u00f6n tillv\u00e4xt skulle kunna se ut. I samarbete med Global Green Growth Institute har man tagit fram en strategi<\/a> f\u00f6r de kommande 15 \u00e5ren. Den syftar till att \u00f6ka tillg\u00e5ngen till grundl\u00e4ggande service med 33 procent, minska behovet av infrastrukturinvesteringar med 11 procent och minska utsl\u00e4ppen av v\u00e4xthusgaser med 27 procent.<\/p>\n

Global Green Growth Institute har i tillsammans med regeringen \u00e4ven tagit fram en handlingsplan f\u00f6r hur en vanlig stad kan bli konkurrenskraftig, kompakt och samordnad. De st\u00e4der som f\u00f6resl\u00e5s att f\u00f6rst driva igenom \u00e5tg\u00e4rder enligt handlingsplanen \u00e4r huvudstaden Kampala, Gulu i norra Uganda, Mbale i den \u00f6stra delen av landet, Mbarara i v\u00e4stra Uganda och Arua i omr\u00e5det V\u00e4stra Nilen.<\/p>\n

\u2013 Uganda \u00e4r utrustat med en rik m\u00e5ngfald som kr\u00e4ver att h\u00e5llbara konsumtionsmetoder integreras i ekonomin f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla tillg\u00e5ngen till naturresurser, s\u00e4ger Paul Mafabi, ansvarig f\u00f6r milj\u00f6fr\u00e5gor vid Ugandas vatten- och milj\u00f6departement.<\/p>\n

\u2013 Det system f\u00f6r avfallshantering som anv\u00e4nds f\u00f6r n\u00e4rvarande i Kampala \u00e4r vad vi kallar \u201dh\u00e4mta upp och tippa av\u201d. Avfallet h\u00e4mtas fr\u00e5n hush\u00e5llen och l\u00e4mnas p\u00e5 soptippar. Nu f\u00f6resl\u00e5r Global Green Growth Institute ett alternativ till det. Om vi ser avfallet som en resurs, och avfall \u00e4r verkligen en resurs, d\u00e5 kan vi anv\u00e4nda m\u00e4ngden avfall som genereras f\u00f6r att skapa 4 miljoner arbeten under de kommande 15 \u00e5ren, s\u00e4ger Peter Okubal, som \u00e4r institutets representant i Uganda.<\/p>\n

Uganda beh\u00f6ver mobilisera motsvarande 11 miljarder dollar de kommande 15 \u00e5ren f\u00f6r att kunna genomf\u00f6ra strategin f\u00f6r en gr\u00f6n tillv\u00e4xt. En del utvecklingsakt\u00f6rer har st\u00e4llt sig tveksamma till att regeringen ska lyckas f\u00e5 ihop den summan. Men Peter Okubal \u00e4r inte orolig.<\/p>\n

\u2013 EU har exempelvis avsatt 60 miljoner euro som ska anv\u00e4ndas de kommande tv\u00e5 \u00e5ren f\u00f6r att hj\u00e4lpa regeringen i Uganda att genomf\u00f6ra strategin f\u00f6r en gr\u00f6n tillv\u00e4xt, s\u00e4ger han.<\/p>\n

Enligt Peter Okubal \u00f6verv\u00e4ger Norge tillsammans med Sverige och andra EU-l\u00e4nder att finansiera insatser f\u00f6r en gr\u00f6n tillv\u00e4xt i landet.<\/p>\n

\u2013 Vi har den gr\u00f6na klimatfonden, globala milj\u00f6faciliteten och det finns andra internationella m\u00f6jligheter f\u00f6r finansiering av en gr\u00f6n ekonomi. Allt detta \u00e4r m\u00f6jligheter som regeringen i Uganda kan anv\u00e4nda sig av, s\u00e4ger Peter Okubal till IPS.<\/p>\n

Regeringen har ocks\u00e5 planer p\u00e5 att satsa p\u00e5 busstrafik och sp\u00e5rvagnar i st\u00e4der genom ett partnerskap mellan det privata och det offentliga eller genom finansiering av den privata sektorn.<\/p>\n

FN:s utvecklingsorgan UNDP i Uganda tog nyligen emot motsvarande 24,1 miljoner dollar fr\u00e5n FN:s gr\u00f6na klimatfond f\u00f6r att restaurera landets v\u00e5tmarker.<\/p>\n