{"id":19271,"date":"2018-09-13T06:03:47","date_gmt":"2018-09-13T06:03:47","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/?p=19271"},"modified":"2018-09-13T06:03:47","modified_gmt":"2018-09-13T06:03:47","slug":"nya-losningar-kravs-nar-allt-fler-lander-gar-mot-vattenbrist","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2018\/09\/13\/nya-losningar-kravs-nar-allt-fler-lander-gar-mot-vattenbrist\/","title":{"rendered":"Nya l\u00f6sningar kr\u00e4vs n\u00e4r allt fler l\u00e4nder g\u00e5r mot vattenbrist"},"content":{"rendered":"

Stockholm, 180913 (IPS) \u2013 Snabbt v\u00e4xande ekonomier \u00e4r t\u00f6rstiga ekonomier. Brist p\u00e5 vatten har blivit det normala i m\u00e5nga delar av v\u00e4rlden, s\u00e4ger Torgny Holmgren, chef f\u00f6r Stockholm International Water Institute, i denna intervju med IPS.<\/strong><\/p>\n

<\/p>\n

Med klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna, snabb ekonomisk och urban utveckling och d\u00e5liga odlingsmetoder i tillv\u00e4xtekonomierna i Sydasien \u00f6kar bristen p\u00e5 vatten f\u00f6r m\u00e5nga marginaliserade m\u00e4nniskor och jordbrukare.<\/p>\n

\u00c5r 2030 v\u00e4ntas efterfr\u00e5gan p\u00e5 vatten vara dubbelt s\u00e5 stor som tillg\u00e5ngen. Skogar, v\u00e5tmarker, floder och hav f\u00f6rst\u00f6rs i utvecklingens sp\u00e5r. Men det beh\u00f6ver inte vara s\u00e5. Utvecklingen kan vara h\u00e5llbar \u2013 gr\u00f6n.<\/p>\n

Den tekniska utvecklingen \u00e4r en viktig del f\u00f6r att kunna uppn\u00e5 en h\u00e5llbar vattenanv\u00e4ndning \u2013 oavsett om det handlar om en minskad vattenanv\u00e4ndning inom industrin eller jordbruket, eller att rena avloppsvatten. L\u00e5g- och medelinkomstl\u00e4nderna beh\u00f6ver hj\u00e4lp fr\u00e5n de utvecklade l\u00e4nderna f\u00f6r att kunna uppn\u00e5 de h\u00e5llbara utvecklingsm\u00e5len som g\u00e4ller vatten, tillg\u00e5ng till rent vatten och sanitet samt en sund f\u00f6rvaltning av s\u00f6tvattensresurser, men \u00e4ven andra m\u00e5l d\u00e4r vatten har en avg\u00f6rande betydelse.<\/p>\n

Medverkande vid den 28:e upplagan av internationella v\u00e4rldsvattenveckan<\/a> i augusti i Stockholm understr\u00f6k att brist p\u00e5 vatten bidrar till fattigdom, konflikter och spridningen av vattenburna sjukdomar, liksom det f\u00f6rsv\u00e5rar tillg\u00e5ngen till utbildning f\u00f6r kvinnor och flickor.<\/p>\n

Kvinnor har en viktig roll n\u00e4r det g\u00e4ller insamlingen och skyddet av vattenk\u00e4llor \u2013 de har ansvar f\u00f6r mer \u00e4n 70 procent av de vattenrelaterade sysslorna och hanteringen av vatten v\u00e4rlden \u00f6ver. Men kvinnorna har fortfarande sm\u00e5 m\u00f6jligheter att g\u00f6ra sig h\u00f6rda n\u00e4r det g\u00e4ller vattenf\u00f6rvaltningen i Sydasien, \u00e4ven om deras \u00f6kade deltagande skulle kunna lindra vattenkriser bland annat genom traditionell kunskap om sm\u00e5skaliga l\u00f6sningar inom jordbruket som kan \u00f6ka motst\u00e5ndskraften mot torka och \u00f6ka tillg\u00e5ngen till n\u00e4ringsriktig mat.<\/p>\n

Torgny Holmgren, tidigare ambassad\u00f6r med l\u00e5ng erfarenhet av arbete i Sydasien, talade om olika s\u00e4tt att ta itu med framtida utmaningar, i denna intervju med IPS.<\/p>\n

IPS: Vilka \u00e5tg\u00e4rder beh\u00f6ver ekonomier i Sydasien vidta f\u00f6r att skapa en h\u00e5llbar vattenanv\u00e4ndning?<\/strong><\/p>\n

Torgny Holmgren: I Sydasien st\u00e5r m\u00e5nga l\u00e4nder inf\u00f6r en stor brist p\u00e5 vatten genom att efterfr\u00e5gan \u00f6kar till f\u00f6ljd av v\u00e4xande ekonomier och v\u00e4xande befolkningar. \u00a0En grundl\u00e4ggande aspekt \u00e4r hur l\u00e4nder hanterar tillg\u00e5ngen till vatten. Vi har sett att det finns l\u00e4nder med brist p\u00e5 vatten som hanterar tillg\u00e5ngen till vatten p\u00e5 ett effektivt s\u00e4tt medan det finns l\u00e4nder som har en stor tillg\u00e5ng till vatten men som missk\u00f6ter denna resurs.<\/p>\n

Ett exempel p\u00e5 n\u00e5gon som hanterat vattenresurser p\u00e5 ett effektivt s\u00e4tt \u00e4r Rajendra Singh fr\u00e5n Indien som 2015 tilldelades Stockholm Water Prize och som har arbetat i torra landsbygdsomr\u00e5den med att introducera traditionella tekniker f\u00f6r att samla upp och lagra regnvatten och \u00e5teruppliva stora omr\u00e5den.<\/p>\n

\u00c4ven om det mesta vattnet fortfarande anv\u00e4nds f\u00f6r produktion av mat s\u00e5 anv\u00e4nts \u00e4ven allt mer vatten av industrier och f\u00f6r energiproduktion.<\/p>\n

Eftersom konkurrensen om den knappa resursen \u00f6kar kommer vi beh\u00f6va omstrukturera avgifter och f\u00f6rdelningen av vatten n\u00e4r det g\u00e4ller olika anv\u00e4ndare eftersom hush\u00e5ll och matproduktion m\u00e5ste f\u00e5 tillg\u00e5ng till tillr\u00e4ckligt med vatten.<\/p>\n

\u00c4ven f\u00f6r\u00e4ndrade bevattningssystem kan minska vattenf\u00f6rbrukningen vilket forskning har visat. Om regeringar s\u00e4nker subventionerna p\u00e5 el n\u00e4r det g\u00e4ller pumpningssystem s\u00e5 \u00e4r jordbrukare mer noga med hur mycket grundvatten de pumpar upp.<\/p>\n

IPS: Hur st\u00e4ller sig Stockholm International Water Institute till fr\u00e5gan om tekniskt st\u00f6d fr\u00e5n de utvecklade l\u00e4nderna till utvecklingsl\u00e4nderna f\u00f6r att skapa en h\u00e5llbar anv\u00e4ndning av vatten?<\/strong><\/p>\n

Torgny Holmgren: Vattenfr\u00e5gan kopplar samman alla de h\u00e5llbara utvecklingsm\u00e5len och \u00e4r en verkligt global fr\u00e5ga. Om vi ser oss omkring s\u00e5 ser vi liknande situationer i Kapstaden, Kina och Kalifornien.<\/p>\n

Det \u00e4r sant att ny teknik utvecklas snabbt men en blandning av denna och traditionell och lokal kunskap fungerar bra. Vi beh\u00f6ver ocks\u00e5 anpassa traditionella tekniker till moderna behov och situationer. Droppbevattning har b\u00f6rjat anv\u00e4ndas mer i Sydasien, framf\u00f6r allt i Indien. Det \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndigt att uppmuntra spridningen av den tekniken. Hur industrier kan rena och \u00e5teranv\u00e4nda vatten b\u00f6r betonas mer.<\/p>\n

Den privata sektorn kan utveckla tekniken och skapa nya marknader. Regeringar kan skapa f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r att fr\u00e4mja den tekniska utvecklingen och den kommersiella b\u00e4rkraften. N\u00e5gra bra exempel p\u00e5 detta \u00e4r den nya teknik d\u00e4r mobiltelefoner kan anv\u00e4ndas f\u00f6r banktj\u00e4nster, tillg\u00e5ng till v\u00e4derdata och r\u00e5dgivning till jordbrukare i avl\u00e4gsna omr\u00e5den.<\/p>\n

Utbildning, kunskap och erfarenhetsutbyten \u00e4r enligt mig de b\u00e4sta s\u00e4tten att sprida nya teknik.<\/p>\n

IPS: Hur kan Sydasien p\u00e5 b\u00e4sta s\u00e4tt ta itu med obalansen mellan kvinnor och m\u00e4n n\u00e4r det g\u00e4ller tillg\u00e5ng till vatten och ge kvinnor ett st\u00f6rre inflytande vid f\u00f6rvaltning av vattenresurser?<\/strong><\/p>\n

Torgny Holmgren: Det \u00e4r viktigt att de som sitter vid makten arbetar f\u00f6r att fr\u00e4mja en balans mellan kvinnor och m\u00e4n i utbildningssektorn och i organisationers beslutsstruktur. N\u00e4r projekt planeras och genomf\u00f6rs \u00e4r det viktigt att unders\u00f6ka vad olika beslut har f\u00f6r p\u00e5verkan p\u00e5 m\u00e4n respektive kvinnor. En j\u00e4mst\u00e4lld projektbudget \u00e4r ocks\u00e5 ett viktigt verktyg f\u00f6r j\u00e4mst\u00e4lldhet.<\/p>\n

IPS: Hur kan det globala Syd \u2013 som st\u00e5r under tryck att \u00f6ka BNP, som \u00e4r i behov av st\u00f6rre markomr\u00e5den, mer industrier och att lyfta miljoner ur fattigdom \u2013 lyckas hitta en balans mellan gr\u00f6n och gr\u00e5 infrastruktur? Vilken roll kan lokalsamh\u00e4llen spela n\u00e4r det g\u00e4ller att skapa gr\u00f6n infrastruktur?<\/strong><\/p>\n

Torgny Holmgren: N\u00e4r en by i Sydasien som har brist p\u00e5 vatten beslutar sig f\u00f6r att \u00e5terplantera skog f\u00f6r att f\u00e5 mer regn i regionen och n\u00e4r regnet sedan faller \u2013 att de d\u00e5 samlar in regnvattnet \u2013 det \u00e4r ett exempel p\u00e5 ett v\u00e4ldigt lokalt och gr\u00f6nt infrastrukturinitiativ. Om det g\u00f6rs i st\u00f6rre skala kan det skapa en enorm f\u00f6r\u00e4ndring f\u00f6r m\u00e4nniskor och deras uppeh\u00e4lle och \u00e4ven f\u00f6r samh\u00e4llet i stort.<\/p>\n

Vi har l\u00e4nge arbetat efter antagandet att gr\u00e5 infrastruktur \u2013 dammar, vallar, ledningar och kanaler som byggts av m\u00e4nniskor \u2013 \u00f6vertr\u00e4ffar det naturen sj\u00e4lv kan ge oss i from av mangroveskogar, v\u00e5tmarker, floder och sj\u00f6ar.<\/p>\n

Gr\u00e5 infrastruktur \u00e4r effektiv n\u00e4r det g\u00e4ller att transportera och anv\u00e4nda vatten f\u00f6r energiproduktion. Men asfaltering av v\u00e5tmarkerna runt Houston har exempelvis minskat stadens f\u00f6rm\u00e5ga att absorbera stora m\u00e4ngder vatten, vilket vi s\u00e5g i samband med orkanen Harvey i augusti 2017. Vi har b\u00e5de behov av gr\u00f6n och gr\u00e5 infrastruktur och m\u00e5ste vara kloka n\u00e4r vi beslutar vad som b\u00e4st fr\u00e4mjar v\u00e5ra intressen nu och i framtiden.<\/p>\n

Oavsett om det handlar om industril\u00e4nder eller utvecklingsl\u00e4nder s\u00e5 m\u00e5ste vi bli b\u00e4ttre i v\u00e5r anv\u00e4ndning av gr\u00f6n vatteninfrastruktur. S\u00e4rskilt i de v\u00e4xande st\u00e4derna i Sydasien m\u00e5ste vi samla in vatten vid \u00f6versv\u00e4mningar f\u00f6r att kunna \u00e5teranv\u00e4nda det. Gr\u00e5 infrastruktur \u00e4r inte tillr\u00e4ckligt.<\/p>\n