{"id":19268,"date":"2018-09-13T05:58:43","date_gmt":"2018-09-13T05:58:43","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/?p=19268"},"modified":"2018-09-13T05:58:43","modified_gmt":"2018-09-13T05:58:43","slug":"ratten-till-mark-och-vatten-i-fokus-for-mapuchefolket","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2018\/09\/13\/ratten-till-mark-och-vatten-i-fokus-for-mapuchefolket\/","title":{"rendered":"R\u00e4tten till mark och vatten i fokus f\u00f6r mapuchefolket"},"content":{"rendered":"

La Pintana, Chile, 180913 (IPS)\u00a0<\/strong>\u2013 \u00d6ver en tredjedel av den chilenska urfolkgruppen mapuche bor numera i n\u00e4rheten av huvudstaden Santiago, l\u00e5ngt borta fr\u00e5n sina traditionella marker. Ledare f\u00f6r folkgruppen menar att tillg\u00e5ngen p\u00e5 mark, vatten och utbildning \u00e4r de fr\u00e5gor som m\u00e5ste prioriteras.<\/strong><\/p>\n

<\/p>\n

\u2013 V\u00e5r familj kommer fr\u00e5n Lautaro (65 mil s\u00f6der om Santiago). Men i dag bor vi h\u00e4r eftersom v\u00e5ra \u00e4ldre familjemedlemmar tvingades flytta hit. De kunde inte l\u00e4ngre bedriva odlingar och skogsbolagen trakasserade dem, ber\u00e4ttar Juana Cheuquep\u00e1n f\u00f6r IPS.<\/p>\n

Hon \u00e4r en lokal ledare f\u00f6r mapuchefolket i La Pintana, en stadsdel i utkanten av Santiago, och menar att situationen f\u00f6r urfolken \u00e4r minst lika allvarlig i dag.<\/p>\n

\u2013 En av mina systrar reste f\u00f6r 20 \u00e5r sedan tillbaka f\u00f6r att bos\u00e4tta sig p\u00e5 v\u00e5r pappas marker. Hennes brunn har torkat ur och nu f\u00e5r hon bara vatten en g\u00e5ng i veckan som ska r\u00e4cka till dricksvatten, till att tv\u00e4tta sig, till boskapen och till att bevattna hennes lilla tr\u00e4dg\u00e5rd. P\u00e5 grund av situationen flyttar de flesta yngre in till st\u00e4derna, s\u00e4ger Juana Cheuquep\u00e1n.<\/p>\n

Knappa 13 procent av Chiles 17,5 miljoner inv\u00e5nare h\u00e4rstammar fr\u00e5n ursprungsbefolkningarna, enligt en folkr\u00e4kning fr\u00e5n f\u00f6rra \u00e5ret. Av dem \u00e4r mapuchefolket den st\u00f6rsta gruppen, som utg\u00f6r n\u00e4stan tio procent av landets hela befolkning. N\u00e4rmare 35 procent av dem bor numera i Santiago.<\/p>\n

Juana Cheuquep\u00e1ns 78-\u00e5riga mamma Mar\u00eda Colipe Rucal ber\u00e4ttar f\u00f6r IPS att hon f\u00f6ddes och v\u00e4xte upp i en \u201druca\u201d, ett traditionellt hus byggt av naturmaterial, p\u00e5 landsbygden i Lautaro. Det var ocks\u00e5 i en s\u00e5dan byggnad hon f\u00f6dde fem av sina barn, innan familjen flyttade till huvudstaden.<\/p>\n

Viviana Catrileo, som \u00e4r ordf\u00f6rande f\u00f6r urfolk-kvinnornas nationella f\u00f6rbund, Anamuri, s\u00e4ger att de st\u00f6rsta problemen som m\u00f6ter landets ursprungsinv\u00e5nare har att g\u00f6ra med tillg\u00e5ngen till mark. Hon menar att den allm\u00e4nna urbanisering som p\u00e5g\u00e5tt l\u00e4nge i Chile slagit s\u00e4rskilt h\u00e5rt mot urfolken.<\/p>\n

\u2013 Genom att flytta till st\u00e4derna f\u00f6rlorar de sina omr\u00e5den och de identiteter som \u00e4r sammanl\u00e4nkade med deras marker.<\/p>\n

Hon understryker att urfolken ser p\u00e5 sina territorier som n\u00e5got viktigare \u00e4n bara som en resurs.<\/p>\n

\u2013 Marken \u00e4r n\u00e5got gott f\u00f6r alla, n\u00e5got som lever. Det handlar om allt fr\u00e5n fr\u00f6er, mat, sj\u00e4lvst\u00e4ndighet, om produktion, och om lokalbefolkningens relationer, s\u00e4ger hon.<\/p>\n

Viviana Catrileo s\u00e4ger att n\u00e5got som urfolken verkligen vill sl\u00e5 vakt om \u00e4r deras traditionella gr\u00f6dor, som inte \u00e4r genetiskt modifierade eller odlas med giftiga bek\u00e4mpningsmedel.<\/p>\n

\u2013 En annan viktig sak handlar om utbildningen, som m\u00e5ste f\u00e5 urfolken att k\u00e4nna att \u00e4ven de ing\u00e5r, med hj\u00e4lp av s\u00e4rskilda utbildningssatsningar.<\/p>\n

Adolfo Millabur \u00e4r borgm\u00e4stare i Tir\u00faa, en ort som ligger 50 mil s\u00f6der om Santiago. Han \u00e4r \u00e4ven vice ordf\u00f6rande f\u00f6r en organisation f\u00f6r borgm\u00e4stare som tillh\u00f6r mapuchefolket, och menar att de viktigaste fr\u00e5gorna f\u00f6r landets ursprungsbefolkningar handlar om tillg\u00e5ng till marker och naturresurser.<\/p>\n

\u2013 Landfr\u00e5gan handlar inte bara om jordar, utan om alla naturresurser som st\u00e5r p\u00e5 spel och som \u00e4r f\u00f6ruts\u00e4ttningen f\u00f6r att mapuchefolket ska kunna \u00f6verleva, s\u00e4ger Adolfo Millabur till IPS.<\/p>\n

Tidigare i somras bes\u00f6kte Chiles konservative president Sebasti\u00e1n Pi\u00f1era hans hemregion Araucan\u00eda och utlovade d\u00e5 en ekonomisk utvecklingssatsning f\u00f6r att f\u00f6rb\u00e4ttra situationen p\u00e5 landsbygden.<\/p>\n

Men Adolfo Millabur \u00e4r skeptisk.<\/p>\n

\u2013 S\u00e5 l\u00e4nge som inte r\u00e4ttvisa r\u00e5der f\u00f6r ursprungsfolken, s\u00e5 l\u00e4nge inte deras r\u00e4ttigheter erk\u00e4nns, \u00e4r resten bara tomma ord, s\u00e4ger borgm\u00e4staren.<\/p>\n

Han p\u00e5minner om att presidenten \u00e4ven tidigare kommit med liknande l\u00f6ften, som aldrig f\u00f6rverkligats.<\/p>\n

\u2013 Chile bedriver ingen offentlig politik i f\u00f6rh\u00e5llande till ursprungsbefolkningarna eftersom man ser dem som en inhemsk fiende, s\u00e4ger Adolfo Millabur.<\/p>\n