{"id":19233,"date":"2018-09-06T05:30:35","date_gmt":"2018-09-06T05:30:35","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/?p=19233"},"modified":"2018-09-06T06:23:02","modified_gmt":"2018-09-06T06:23:02","slug":"stora-svarigheter-kvarstar-for-ursprungsfolkens-kvinnor","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2018\/09\/06\/stora-svarigheter-kvarstar-for-ursprungsfolkens-kvinnor\/","title":{"rendered":"Stora sv\u00e5righeter kvarst\u00e5r f\u00f6r ursprungsfolkens kvinnor"},"content":{"rendered":"

Lima, 180906 (IPS) \u2013 De \u00e4r dubbelt diskriminerade \u2013 kvinnorna som tillh\u00f6r ursprungsfolken i Anderna. Men med starka n\u00e4tverk utmanar de strukturer och arbetar f\u00f6r att skapa sig inflytande.<\/strong><\/p>\n

<\/p>\n

\u00a0<\/strong>\u2013 Om regeringarna inte k\u00e4nner till n\u00e5got om v\u00e5ra liv och de problem som kvinnor som tillh\u00f6r ursprungsbefolkningar st\u00e4lls inf\u00f6r varje dag kan de inte skapa en politik som svarar p\u00e5 v\u00e5ra behov, s\u00e4ger Teresita Antaz\u00fa, ledare f\u00f6r yaneshafolket i peruanska Amazonas.<\/p>\n

Hon ber\u00e4ttar att hon vid 18 \u00e5rs \u00e5lder var den f\u00f6rsta kvinnliga ledaren i sin organisation.<\/p>\n

\u2013 Min farfar som tillh\u00f6rde en machokultur beslutade att jag skulle bli slagen f\u00f6r att jag befann mig bland m\u00e4n, s\u00e4ger hon.<\/p>\n

Nu \u00e4r hon n\u00e4stan 57 \u00e5r och har \u00e4gnat en livstid \u00e5t att riva ner hinder f\u00f6r kvinnor. Hon menar att under de senaste trettio \u00e5ren har kvinnor som tillh\u00f6r ursprungsfolken i landet och \u00f6ver hela regionen kring Anderna blivit mer synliga och f\u00e5tt ett formellt erk\u00e4nnande av sina r\u00e4ttigheter och det finns en \u00f6ppenhet f\u00f6r deras krav.<\/p>\n

Men de faller fortfarande offer f\u00f6r v\u00e5ld som \u00e4r f\u00f6rknippat med att de b\u00e5de tillh\u00f6r ursprungsbefolkningar och \u00e4r kvinnor. De uts\u00e4tts ocks\u00e5 f\u00f6r diskriminering och deras traditionella omr\u00e5den hotas, ber\u00e4ttar Teresita Antaz\u00fa som \u00e4r den f\u00f6rsta kvinnliga \u201dcornesha\u201d (h\u00f6gsta ledaren) f\u00f6r Federaci\u00f3n de Comunidades Nativas Yaneshas<\/a>\u00a0 i Peru.<\/p>\n

Rosa Montalvo, dokument\u00e4rfilmare fr\u00e5n Ecuador, har arbetat i 25 \u00e5r med att f\u00f6lja kvinnor som tillh\u00f6r ursprungsfolk i hela regionen kring Anderna, deras kamp f\u00f6r j\u00e4mst\u00e4lldhet och tillg\u00e5ng till traditionella omr\u00e5den. Det \u00e4r en kamp som f\u00f6rdes redan av Bartolina Sisa fr\u00e5n aymarafolket i Bolivia. Den 5 september 1782 m\u00f6rdades hon i kampen mot den spanska kolonialmakten. Denna dag har utsetts till Internationella dagen f\u00f6r kvinnor som tillh\u00f6r ursprungsfolk.<\/p>\n

\u2013 Likt Bartolina Sisa k\u00e4mpar kvinnor som tillh\u00f6r ursprungsbefolkningar med att h\u00e5lla sin kultur levande f\u00f6r att kunna forts\u00e4tta existera och f\u00e5 de m\u00f6jligheter de f\u00f6rtj\u00e4nar och uppr\u00e4tth\u00e5lla kontinuiteten f\u00f6r nya generationer, s\u00e4rskilt nu n\u00e4r deras omr\u00e5den angrips, s\u00e4ger Rosa Montalvo.<\/p>\n

Hon h\u00e4nvisar till att i Colombia har Organizaci\u00f3n Nacional Ind\u00edgena<\/a>, som samlar 102 folkgrupper, uppgett att 65 aktivister d\u00f6dades mellan november 2016 och juli 2018. Detta efter det historiska fredsavtalet som undertecknades 2016 av regeringen och Farc-gerillan och som markerade slutet p\u00e5 \u00f6ver 50 \u00e5r av inb\u00f6rdeskrig.<\/p>\n

\u2013 Ursprungsfolken har blivit mer utsatta i territoriella tvister och kvinnor drabbas h\u00e5rt eftersom de finns kvar i omr\u00e5dena f\u00f6r att uppr\u00e4tth\u00e5lla samh\u00e4llen, och de uts\u00e4tts f\u00f6r v\u00e5ld, f\u00f6rklarar Rosa Montalvo som ocks\u00e5 tillh\u00f6r International Land Coalition<\/a>, en global allians av organisationer som arbetar tillsammans f\u00f6r att fr\u00e4mja s\u00e4ker och r\u00e4ttvis tillg\u00e5ng till mark.<\/p>\n

Omr\u00e5den som tillf\u00f6r ursprungsbefolkningar \u00e4r hotade och det p\u00e5verkar m\u00e5nga m\u00e4nniskors liv i l\u00e4nder som Ecuador och Bolivia, trots progressiva konstitutioner, s\u00e4ger Rosa Montalvo.<\/p>\n

\u2013 B\u00e5da dessa l\u00e4nder har en ekonomisk modell f\u00f6r jordbruksexport som utg\u00f6r ett hot mot ursprungsbefolkningarnas omr\u00e5den, till\u00e4gger hon.<\/p>\n

Dessa omr\u00e5den utg\u00f6r grunden f\u00f6r ursprungsbefolkningarnas liv, det \u00e4r basen f\u00f6r deras f\u00f6rs\u00f6rjning, kultur och v\u00e4rldsbild. Om n\u00e5gon inkr\u00e4ktar p\u00e5 dessa omr\u00e5den \u00e4r urfolkens fortsatta existens \u00e4ventyrad. De andinska staterna har undertecknat FN:s deklaration om ursprungsfolkens r\u00e4ttigheter<\/a> och ILO-konvention nr 169 som ger urfolk st\u00e4rkt r\u00e4tt att bli konsulterade i beslut innan staten ger f\u00f6retag tillst\u00e5nd att komma in i ursprungsbefolkningars traditionella omr\u00e5den.<\/p>\n

Men l\u00e4nderna har inte fullgjort sina \u00e5taganden och utvinningsindustrier p\u00e5verkar ursprungsfolkens f\u00f6rs\u00f6rjningsm\u00f6jligheter, kultur och v\u00e4rldsbild. Det framh\u00e5ller experter och ledare f\u00f6r ursprungsfolk.<\/p>\n

\u2013 Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r vi talar om flera typer av v\u00e5ld. Det finns v\u00e5ld som riktas mot v\u00e5ra kroppar och v\u00e5ld som riktas mot v\u00e5ra omr\u00e5den, s\u00e4ger Tarcila Rivera fr\u00e5n Peru som \u00e4r medlem i FN:s permanenta forum f\u00f6r ursprungsfolk<\/a>.<\/p>\n

Tarcila Rivera som \u00e4r vice ordf\u00f6rande f\u00f6r Centro de Culturas Ind\u00edgenas de Per\u00fa<\/a>, Chirapaq, som hon grundade f\u00f6r 34 \u00e5r sedan, s\u00e4ger att n\u00e4ra h\u00e4lften av de kvinnor som tillh\u00f6r ursprungsfolk i Latinamerika bor i omr\u00e5den d\u00e4r regeringar uppl\u00e5tit mark f\u00f6r storskaliga projekt och utvinningsverksamhet. Det \u00e4r samtidigt bortgl\u00f6mda omr\u00e5den som \u00e4r drabbade av fattigdom.<\/p>\n

\u00a0<\/strong>\u2013 Vi k\u00e4mpar f\u00f6r att det inte ska vara s\u00e5 att n\u00e4r en flicka p\u00e5 landsbygden uts\u00e4tts f\u00f6r v\u00e5ldt\u00e4kt s\u00e5 l\u00f6ser man detta genom att erbjuda pengar eller varor i utbyte. Vi arbetar h\u00e5rt f\u00f6r att f\u00f6rhindra att m\u00e4nniskor ber\u00f6vas sin mark och att floder eller gr\u00f6dor f\u00f6rorenas, s\u00e4ger hon.<\/p>\n

Tarcila Rivera \u00e4r en v\u00e4lk\u00e4nd aktivist som k\u00e4mpar f\u00f6r ursprungsfolkens r\u00e4ttigheter. Hon kommer fr\u00e5n staden Ayacucho i det andiska bergsomr\u00e5det i s\u00f6dra Peru. Det \u00e4r ett omr\u00e5de som drabbades extra h\u00e5rt av den v\u00e4pnade konflikten som p\u00e5gick mellan 1980 och 2000.<\/p>\n

\u2013 Min mor var analfabet n\u00e4r hon dog, men hon var mycket klok och bra p\u00e5 att hantera problem och komma med l\u00f6sningar, s\u00e4ger hon.<\/p>\n

Tarcila Rivera \u00e4r ocks\u00e5 en del av n\u00e4tverket Enlace Continental de Mujeres Ind\u00edgenas de las Am\u00e9ricas<\/a> som slagit fast att det viktigaste \u00e4r att ta itu med rasismen som m\u00f6ter kvinnorna som tillh\u00f6r ursprungsfolken.<\/p>\n

\u2013 Rasismen skadar m\u00e4nniskors sj\u00e4lvk\u00e4nsla. Det handlar om diskriminering. Det g\u00f6r att du k\u00e4nner dig mindre v\u00e4rd som m\u00e4nniska eftersom du \u00e4r kvinna, eftersom du inte talar spanska, eftersom du \u00e4r fattig, eftersom du lever l\u00e5ngt ut p\u00e5 vischan. Som en f\u00f6ljd av det har du inte verktygen f\u00f6r att kunna f\u00f6rsvara dig sj\u00e4lv mot den man som sl\u00e5r dig i hemmet eller den polis som inte behandlar dig r\u00e4ttvist n\u00e4r du kr\u00e4ver dina r\u00e4ttigheter. Vi m\u00e5ste s\u00e4tta stopp f\u00f6r det h\u00e4r i v\u00e5ra l\u00e4nder, s\u00e4ger hon.<\/p>\n

Enligt FN-organet Eclac har Bolivia st\u00f6rst andel inv\u00e5nare som tillh\u00f6r ursprungsbefolkningar (62 procent av befolkningen) i regionen kring Anderna. I Peru tillh\u00f6r 24 procent av befolkningen ursprungsfolk och i Chile tillh\u00f6r 11 procent av befolkningen landets ursprungsfolk.<\/p>\n