{"id":19225,"date":"2018-09-05T08:20:32","date_gmt":"2018-09-05T08:20:32","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/?p=19225"},"modified":"2018-09-05T08:20:32","modified_gmt":"2018-09-05T08:20:32","slug":"vaxande-kottproduktion-vacker-fragor-i-argentina","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2018\/09\/05\/vaxande-kottproduktion-vacker-fragor-i-argentina\/","title":{"rendered":"V\u00e4xande k\u00f6ttproduktion v\u00e4cker fr\u00e5gor i Argentina"},"content":{"rendered":"<p><strong>Buenos Aires, 180905 (IPS)\u00a0<\/strong><strong>\u2013 Efter en svag period \u00f6kar produktionen och exporten av n\u00f6tk\u00f6tt fr\u00e5n Argentina igen. I landet finns en stark tradition av att b\u00e5de \u00e4ta och producera k\u00f6tt, men samtidigt kritiseras den milj\u00f6p\u00e5verkan k\u00f6ttbranschen ger upphov till allt mer.<\/strong><\/p>\n<p><!--more--><\/p>\n<p>Problemen med de v\u00e4xthusgaser i form av metan och kv\u00e4veoxid som boskapsuppf\u00f6dning f\u00f6rorsakar har varit k\u00e4nda l\u00e4nge. Men det har inte varit n\u00e5gon l\u00e4tt sak att f\u00e5 Argentina att ta fr\u00e5gan p\u00e5 allvar, s\u00e4ger Guillermo Berra, som var med och ledde den f\u00f6rsta forskningsgruppen som studerade fr\u00e5gan f\u00f6r det statliga jordbruksinstitutet INTA.<\/p>\n<p>Han s\u00e4ger till IPS att effektiviseringar inom k\u00f6ttindustrin genom uppf\u00f6dningsanl\u00e4ggningar p\u00e5 senare tid har lett till en \u00f6kad produktivitet och d\u00e4rmed minskade utsl\u00e4pp av v\u00e4xthusgaser.<\/p>\n<p>\u2013 Men det har \u00e5 andra sidan skapat nya problem i form av nedsmutsning av marker och grundvatten.<\/p>\n<p>Enligt de senaste uppgifterna som Argentina rapporterade till FN:s klimatkonvention UNFCCC, st\u00e5r jordbruket och boskapsuppf\u00f6dningen bakom 39 procent av landets totala utsl\u00e4pp av v\u00e4xthusgaser. Samtidigt visar de nedbrutna siffrorna att boskapsuppf\u00f6dningen \u00e4r den enskilda sektor som st\u00e5r f\u00f6r de st\u00f6rsta utsl\u00e4ppen med 20,7 procent av den totala siffran. Och den fr\u00e4msta orsaken \u00e4r de gaser som boskap avger som en del av sin naturliga matsm\u00e4ltning.<\/p>\n<p>I b\u00f6rjan av 1900-talet var Argentina v\u00e4rldens st\u00f6rsta export\u00f6r av n\u00f6tk\u00f6tt. Men p\u00e5 senare decennier har inte k\u00f6ttproduktionen i landet genomg\u00e5tt samma tekniska utveckling som det \u00f6vriga jordbruket.<\/p>\n<p>Osvaldo Barsky, som forskar om Argentinas landsbygdshistoria, s\u00e4ger att jordbruket med tiden tagit \u00f6ver allt mer av de b\u00e4sta jordarna i landet. I perioder har k\u00f6ttproduktionen i landet till och med minskat, vilket skedde under president N\u00e9stor Kirchner (2003\u20132007), efter att k\u00f6ttexporten under en period stoppades f\u00f6r att minska de inhemska pris\u00f6kningarna p\u00e5 k\u00f6tt.<\/p>\n<p>\u2013 Det ledde till en drastiskt minskad produktion och grannl\u00e4nder som Uruguay och Paraguay gick om oss p\u00e5 den internationella marknaden, s\u00e4ger Osvaldo Barsky till IPS.<\/p>\n<p>Under de senaste \u00e5ren \u00e4r det i st\u00e4llet Brasilien som blivit v\u00e4rldens st\u00f6rsta export\u00f6r av k\u00f6tt.<\/p>\n<p>Nu \u00e4r k\u00f6ttproduktionen i Argentina p\u00e5 stark uppg\u00e5ng igen. Det \u00e4r en f\u00e5 sektorer d\u00e4r regeringen under president Mauricio Macri, som kom till makten i december 2015, kunnat redovisa plusresultat. Enligt officiella siffror exporterade landet dryga 121\u00a0000 ton n\u00f6tk\u00f6tt under \u00e5rets f\u00f6rsta fem m\u00e5nader, vilket \u00e4r en kraftig uppg\u00e5ng j\u00e4mf\u00f6rt med de knappa 76\u00a0000 ton som exporterades under samma period f\u00f6reg\u00e5ende \u00e5r.<\/p>\n<p>Uppskattningen \u00e4r att Argentina under \u00e5ret kommer att exportera 435\u00a0000 ton n\u00f6tk\u00f6tt, vilket skulle inneb\u00e4ra att man \u00e5terigen g\u00e5r om Uruguay och Paraguay. Det \u00e4r dock fortfarande l\u00e5ngt kvar till Brasiliens niv\u00e5, som ligger p\u00e5 n\u00e4rmare tv\u00e5 miljoner ton exporterat k\u00f6tt per \u00e5r.<\/p>\n<p>St\u00f6rre delen av den argentinska exporten g\u00e5r till Kina och f\u00f6rhoppningen \u00e4r att branschen i stort ska inbringa motsvarande n\u00e4rmare 20 miljarder kronor i inkomster under \u00e5ret.<\/p>\n<p>Den inhemska konsumtionen av k\u00f6tt \u00e4r fortfarande mycket h\u00f6g \u2013 i genomsnitt \u00e4ter en argentinare 59 kilo k\u00f6tt per person och \u00e5r. De h\u00f6gsta siffrorna i landet har uppm\u00e4tts till 80 kilo per person och \u00e5r.<\/p>\n<p>Samtidigt s\u00e4ger forskaren Guillermo Berra att Argentinas k\u00f6ttproduktion m\u00e5ste bli mer effektiv och milj\u00f6m\u00e4ssigt h\u00e5llbar om k\u00f6ttexporten ska kunna forts\u00e4tta p\u00e5 l\u00e4ngre sikt.<\/p>\n<p>\u2013 Om milj\u00f6m\u00e4ssiga handelshinder s\u00e4tts upp s\u00e5 kan Argentina i framtiden drabbas kommersiellt, s\u00e4ger han.<\/p>\n<p>I det arbetet menar han att uppf\u00f6dningsanl\u00e4ggningar kan spela en viktig roll. Och den gamla bilden av kossor som g\u00e5r och betar p\u00e5 \u00f6ppna f\u00e4lt blir ocks\u00e5 allt mindre vanlig i landet. Boskapsanl\u00e4ggningarna, som b\u00f6rjade anv\u00e4ndas i Argentina under 1990-talet, m\u00f6jligg\u00f6r en mer intensiv k\u00f6ttproduktion som b\u00e5de g\u00e5r snabbare och kr\u00e4ver mindre utrymmen.<\/p>\n<p>Uppemot 70 procent av de boskap som anl\u00e4nder till argentinska slakterier kommer i dag fr\u00e5n s\u00e5dana anl\u00e4ggningar, s\u00e4ger Fernando Storni, som f\u00f6retr\u00e4der en branschorganisation f\u00f6r landets uppf\u00f6dningsanl\u00e4ggningar.<\/p>\n<p>Men utvecklingen mot fler anl\u00e4ggningar d\u00e4r djuruppf\u00f6dningen sker med industriella metoder m\u00f6ter ocks\u00e5 kritik fr\u00e5n forskare som p\u00e5pekar att det avfall och de restprodukter som uppst\u00e5r vid dessa industrier inte tas omhand p\u00e5 r\u00e4tt s\u00e4tt.<\/p>\n<p>Jordbruksforskaren Ana Garc\u00eda menar att det finns ett stort behov av en h\u00e5rdare reglering av verksamheten, eftersom milj\u00f6effekterna annars riskerar att bli stora.<\/p>\n<p>Kemiprofessor Ileana Ciapparelli har i flera \u00e5rs tid studerat framv\u00e4xten av uppf\u00f6dningsanl\u00e4ggningar och hon menar att m\u00e5nga k\u00f6ttproducenter inte vet vad de ska g\u00f6ra med all den g\u00f6dsel som boskapen l\u00e4mnar efter sig.<\/p>\n<p>\u2013 En del anv\u00e4nder den som jordf\u00f6rb\u00e4ttring, medan andra l\u00e4mnar den i stora h\u00f6gar, vilket leder till utsl\u00e4pp av metan, s\u00e4ger Ileana Ciapparelli.<\/p>\n<p>Hon har sj\u00e4lv genomf\u00f6rt en studie som visar att stora g\u00f6dselh\u00f6gar p\u00e5 marken \u00e4ven riskerar att f\u00f6rorena grundvattnet.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Buenos Aires, 180905 (IPS)\u00a0\u2013 Efter en svag period \u00f6kar produktionen och exporten av n\u00f6tk\u00f6tt fr\u00e5n Argentina igen. I landet finns en stark tradition av att b\u00e5de \u00e4ta och producera k\u00f6tt, men samtidigt kritiseras den milj\u00f6p\u00e5verkan k\u00f6ttbranschen ger upphov till allt&hellip; <a href=\"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2018\/09\/05\/vaxande-kottproduktion-vacker-fragor-i-argentina\/\" class=\"more-link\">Continue Reading <span class=\"meta-nav\">&rarr;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1725,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[6,15,12,11],"tags":[],"class_list":["post-19225","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-ekonomi","category-latinamerika","category-miljo","category-utveckling"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/19225","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1725"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=19225"}],"version-history":[{"count":1,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/19225\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":19226,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/19225\/revisions\/19226"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=19225"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=19225"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=19225"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}