{"id":19170,"date":"2018-08-23T08:58:04","date_gmt":"2018-08-23T08:58:04","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/?p=19170"},"modified":"2018-08-24T06:47:18","modified_gmt":"2018-08-24T06:47:18","slug":"indiskt-urfolk-har-borjat-krava-sina-rattigheter","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2018\/08\/23\/indiskt-urfolk-har-borjat-krava-sina-rattigheter\/","title":{"rendered":"Indiskt urfolk har b\u00f6rjat kr\u00e4va sina r\u00e4ttigheter"},"content":{"rendered":"

Distriktet Nellore, Indien, 1808 (IPS)\u00a0<\/strong>\u2013 Den indiska befolkningsgruppen yanadi har sedan l\u00e4nge tvingats leva i djupaste fattigdom och varit utsatta f\u00f6r sv\u00e5r diskriminering. Men l\u00e5ngsamt har delar av yanadifolket nu b\u00f6rjat \u00e5tervinna de r\u00e4ttigheter de s\u00e5 l\u00e4nge varit ber\u00f6vade.<\/strong><\/p>\n

<\/p>\n

En traktor kommer l\u00e5ngsamt k\u00f6rande l\u00e4ngs en grusv\u00e4g vid byn Nacharwari\u00a0Pallem i s\u00f6dra Indien. P\u00e5 flaket sitter 36 kvinnor och trotsar det starka solskenet. N\u00e4r traktorn stannar vid ett risf\u00e4lt ger sig kvinnorna ut f\u00f6r att arbeta, alla f\u00f6rsedda med ett rosa papper som sl\u00e5r fast att marken de brukar tillh\u00f6r dem.<\/p>\n

Markr\u00e4ttigheterna tillkom dem efter en l\u00e5ng strid, trots att risf\u00e4lten brukats av yanadifolket i flera generationer.<\/p>\n

Ursprungsbefolkningen yanadi best\u00e5r i dag av n\u00e4rmare tre miljoner m\u00e4nniskor som finns spridda i fyra olika distrikt i den indiska delstaten Andhra Pradesh. Vissa av dem har traditionellt arbetat som betj\u00e4nter \u00e5t byarnas elitskikt, medan andra har enkla arbeten d\u00e4r \u00f6verbliven mat blivit deras enda l\u00f6n. En annan del av folkgruppen \u00f6verlever som fiskare, medan ytterligare en grupp lever och bor i skogarna som j\u00e4gare och samlare.<\/p>\n

Det de alla har gemensamt \u00e4r den djupa fattigdom de tvingats leva under.<\/p>\n

En majoritet av befolkningen \u00e4ger inte n\u00e5gon riktig bostad utan bor i enkla hyddor och de flesta sliter h\u00e5rt i andra m\u00e4nniskors hem eller p\u00e5 andras jordbruk till knappt n\u00e5gon l\u00f6n alls.<\/p>\n

I Andhra Pradesh \u00e4r 67 procent av befolkningen skriv- och l\u00e4skunnig. Bland yanadifolket ligger dock siffran p\u00e5 bara 14 procent. Och trots att folkgruppen \u00e4r s\u00e5 stor s\u00e5 har de fortfarande ingen politisk representant i landets parlament. Ytterst f\u00e5 \u00e4ger marker.<\/p>\n

Att yanadifolkets situation \u00e4r s\u00e5 sv\u00e5r beror till stor del p\u00e5 att de delvis har en bakgrund som nomader, s\u00e4ger Sheikh Basheer, som \u00e4r ordf\u00f6rande f\u00f6r F\u00f6rbundet f\u00f6r landsbygdsutveckling, ARD, en organisation som arbetat f\u00f6r befolkningsgruppens r\u00e4ttigheter i 30 \u00e5rs tid.<\/p>\n

Traditionellt levde yanadifolket i och n\u00e4ra skogar, men i takt med att naturresurserna tog slut tvingades de i st\u00e4llet b\u00f6rja arbeta med enklare sysslor inne i byarna.<\/p>\n

M\u00e5nga b\u00f6rjade d\u00e5 \u00e4ven uts\u00e4ttas f\u00f6r en slags modernt slaveri av de v\u00e4lbest\u00e4llda arbetsgivarna i byarna.<\/p>\n

\u2013 De rika anst\u00e4llde hela familjer, d\u00e4r alla inklusive barnen fick slita h\u00e5rt och fick betalt i form av spannm\u00e5l, ber\u00e4ttar Sheikh Basheer.<\/p>\n

Barnen fick i sin tur \u00e4rva sina f\u00f6r\u00e4ldrars arbetsgivare.<\/p>\n

\u2013 Detta kunde p\u00e5g\u00e5 i flera generationer och familjerna kunde inte ge sig av utan att arbetsgivaren gav dem tillst\u00e5nd. Dessa m\u00e4nniskor har tvingats leva i tystnad utan n\u00e5gra kunskaper om sina r\u00e4ttigheter.<\/p>\n

Och systemet lever kvar. Sheikh Basheers organisation uppger att de varit med och befriat n\u00e4rmare 700 personer fr\u00e5n livegenskap.<\/p>\n

Gandala Sriramalu tillh\u00f6r yanadifolket och \u00e4r en av f\u00e5 inom folkgruppen som lyckats skaffa sig en utbildning och ett statligt arbete. Numera \u00e4r han pensionerad och anv\u00e4nder en stor del av sin tid till att informera andra inom folkgruppen om de r\u00e4ttigheter de har, liksom deras m\u00f6jligheter att skicka sina barn till avgiftsfria skolor. Till IPS s\u00e4ger han att ett av de stora problemen \u00e4r att m\u00e5nga inom yanadifolket saknar de f\u00f6ruts\u00e4ttningar de beh\u00f6ver f\u00f6r att kunna ta tillvara p\u00e5 de m\u00f6jligheter som \u00e4nd\u00e5 erbjuds av myndigheter och olika organisationer.<\/p>\n

Ett s\u00e5dant problem handlar om jordr\u00e4ttigheter. Under de senaste tv\u00e5 decennierna har myndigheterna f\u00f6rdelat mark till folkgruppen. Men ofta har det slutat med att det i st\u00e4llet \u00e4r andra starkare grupper som tar kontroll \u00f6ver deras marker.<\/p>\n

\u2013 De blir utnyttjade medan andra brukar marken och tar hand om produktionen. Och yanadifolket v\u00e5gar inte s\u00e4ga ifr\u00e5n av r\u00e4dsla att bli misshandlade eller att bli av med sina arbeten, s\u00e4ger Gandala Sriramalu.<\/p>\n

Byn Nacharwari\u00a0Pallem \u00e4r ett typiskt exempel. H\u00e4r gav myndigheterna alla familjer som tillh\u00f6r yanadifolket r\u00e4tten att bruka ett stycke jord redan f\u00f6r 20 \u00e5r sedan. Men i realiteten tog en grupp v\u00e4lb\u00e4rgade bybor kontrollen \u00f6ver \u00e5kermarkerna.<\/p>\n

Organisationen ARD engagerade sig dock i fr\u00e5gan, men det kom att ta fem \u00e5rs kamp innan yanadifolket hade \u00e5tervunnit r\u00e4tten att kontrollera odlingsmarkerna. M\u00e5nga i befolkningsgruppen var l\u00e4nge r\u00e4dda f\u00f6r att de skulle drabbas av repressalier fr\u00e5n andra bybor, trots att de hade lagen p\u00e5 sin sida.<\/p>\n

Chinni Hemalatha, 32, ber\u00e4ttar f\u00f6r IPS att hennes familj v\u00e4ntade i flera \u00e5r innan de b\u00f6rjade bruka den mark de hade r\u00e4tt till.<\/p>\n

\u2013 Det var f\u00f6rst f\u00f6rra \u00e5ret som vi till sist fick tillg\u00e5ng till v\u00e5r jord. N\u00e4r regnen kommer i januari ska jag odla ris, ber\u00e4ttar hon med ett leende.<\/p>\n

\u2013 Jag \u00e4r s\u00e5 lycklig att detta \u00e4ntligen h\u00e4nder f\u00f6r v\u00e5rt folk, s\u00e4ger en annan kvinna, Malli Pramila.<\/p>\n

Det h\u00e4nder saker \u00e4ven p\u00e5 andra platser i distriktet Nellore. I ett dussintal byar har yanadifolket b\u00f6rjat kr\u00e4va sina r\u00e4ttigheter. Allt fler har dessutom engagerat sig i n\u00e4tverket Yanadai Samakhya, som startats med st\u00f6d av ARD.<\/p>\n

Gruppen, som nu har n\u00e4rmare 12\u00a0000 medlemmar, arbetar mot en l\u00e5ng rad av de problem som drabbar folkgruppen och tillsammans har man lyckats vinna flera sm\u00e5 segrar, d\u00e4ribland r\u00e4tten att f\u00f6rfoga \u00f6ver de mineralfyndigheter som finns p\u00e5 yanadifolkets marker.<\/p>\n

Det har lett till att Ankaiya\u00a0Rao, som bor i byn Reddy Gunta, har kunnat s\u00e4lja vidare den kvarts han hittat p\u00e5 sina marker.<\/p>\n

\u2013 Aff\u00e4rerna g\u00e5r bra. Jag \u00e4r lycklig och det \u00e4r min hustru ocks\u00e5, s\u00e4ger han till IPS.<\/p>\n

Nu dr\u00f6mmer tv\u00e5barnspappan om att kunna ge sina barn en b\u00e4ttre framtid.<\/p>\n

Samtidigt varnar Sheikh Basheer vid ARD f\u00f6r att det hela tiden finns en risk f\u00f6r ett bakslag.<\/p>\n

\u2013 Det finns ett antal m\u00e4ktiga personer med politiska kopplingar som \u00e4r ute efter dessa marker och som kan komma att lura eller hota bybor att s\u00e4lja sina marker till dem f\u00f6r en mindre summa.<\/p>\n

Pension\u00e4ren Gandala Sriramalu menar att det avg\u00f6rande \u00e4r att yanadifolket tillsammans bevakar sina r\u00e4ttigheter.<\/p>\n

\u2013 Utmaningarna \u00e4r s\u00e5 m\u00e5nga, men f\u00f6r mitt folk kan det avg\u00f6rande vara att man h\u00e5ller samman.<\/p>\n