{"id":19127,"date":"2018-08-15T09:12:04","date_gmt":"2018-08-15T09:12:04","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/?p=19127"},"modified":"2018-08-15T09:12:04","modified_gmt":"2018-08-15T09:12:04","slug":"sydafrika-fler-overviktiga-medan-gronsakspriserna-stiger","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2018\/08\/15\/sydafrika-fler-overviktiga-medan-gronsakspriserna-stiger\/","title":{"rendered":"Sydafrika: Fler \u00f6verviktiga medan gr\u00f6nsakspriserna stiger"},"content":{"rendered":"

Johannesburg, 180815 (IPS)\u00a0\u2013 N\u00e4stan sju av tio sydafrikanska kvinnor \u00e4r \u00f6verviktiga, visar en nationell h\u00e4lsounders\u00f6kning. Experter menar att en av orsakerna \u00e4r att m\u00e5nga inte har r\u00e5d att k\u00f6pa n\u00e4ringsriktig mat.<\/strong><\/p>\n

<\/p>\n

Majola, som egentligen heter n\u00e5got annat, bor i ett enkelt hem i Alexandra i n\u00e4rheten av Johannesburg. Hon v\u00e4ger 141 kilo och ber\u00e4ttar att det blivit allt sv\u00e5rare f\u00f6r henne att g\u00e5 ens kortare promenader, och sedan l\u00e4nge tar hon mediciner mot h\u00f6gt blodtryck.<\/p>\n

\u2013 Jag tillagar bara gr\u00f6nsaker p\u00e5 s\u00f6ndagar, ber\u00e4ttar Majola f\u00f6r IPS, medan hon st\u00e5r och lagar kyckling och ris till sig sj\u00e4lv och sin mamma.<\/p>\n

Hela 68 procent av de sydafrikanska kvinnorna \u00e4r \u00f6verviktiga eller feta, visar en statlig unders\u00f6kning<\/a>. Och Majola \u00e4r bara en av m\u00e5nga som \u00e4ter mindre gr\u00f6nsaker \u00e4n de skulle beh\u00f6va, inte beroende p\u00e5 att de inte vill, utan p\u00e5 grund av att annan mat \u00e4r billigare.<\/p>\n

Kirthee Pillay, expert p\u00e5 n\u00e4ringsl\u00e4ra vid KwaZulu-Natal-universitetet, s\u00e4ger till IPS att de flesta sydafrikaner har b\u00f6rjat \u00e4ta betydligt mer mat som \u00e4r rik p\u00e5 snabba kolhydrater \u2013 och att den fr\u00e4msta orsaken \u00e4r stigande priser p\u00e5 andra livsmedel.<\/p>\n

\u2013 Priserna p\u00e5 frukt och gr\u00f6nsaker har stigit s\u00e5 mycket att de som \u00e4r fattiga har f\u00e5tt ta bort detta fr\u00e5n sina ink\u00f6pslistor, s\u00e4ger Kirthee Pillay.<\/p>\n

R\u00e4ttviseorganisationen Pacsa har i sitt \u00e5rliga index \u00f6ver matpriserna i landet visat att medianl\u00f6nen f\u00f6r svarta sydafrikaner ligger p\u00e5 motsvarande 209 dollar i m\u00e5naden. Detta samtidigt som ink\u00f6p av n\u00e4ringsrik mat f\u00f6r en m\u00e5nad kostar motsvarande 297 dollar. Pacsa understr\u00f6k samtidigt att familjer m\u00e5ste betala f\u00f6r alla andra r\u00e4kningar f\u00f6rst, vilket g\u00f6r att m\u00e5nga varje m\u00e5nad drar p\u00e5 sig skulder f\u00f6r att kunna ha r\u00e5d med sina utgifter f\u00f6r mat.<\/p>\n

Kirthee Pillay s\u00e4ger att detta leder till att m\u00e5nga blir tvungna att k\u00f6pa billigare, och mindre nyttig, mat.<\/p>\n

\u2013 Frukt och gr\u00f6nsaker \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g att bli lyxprodukter f\u00f6r m\u00e5nga i takt med att priserna stiger. Detta samtidigt som den billigare maten \u00f6kar riskerna f\u00f6r fetma.<\/p>\n

Majola arbetar p\u00e5 en varuhuskedja och har vid sidan av sig sj\u00e4lv bara sin \u00e4ldre mamma att f\u00f6rs\u00f6rja. Men trots att hennes matbudget \u00e4r h\u00f6gre \u00e4n f\u00f6r m\u00e5nga andra s\u00e5 har \u00e4ven hon dragit ner p\u00e5 konsumtionen av frukt och gr\u00f6nsaker p\u00e5 grund av priserna.<\/p>\n

\u2013 Det \u00e4r pl\u00e5nboken som avg\u00f6r, sl\u00e5r hon fast.<\/p>\n

David Sanders, som \u00e4r professor emeritus i folkh\u00e4lsa, s\u00e4ger att sydafrikanerna lider av m\u00e5nga sjukdomar som kan kopplas samman med d\u00e5lig kost. Men han menar ocks\u00e5 att de stora livsmedelsf\u00f6retagen har ett stort ansvar.<\/p>\n

\u2013 Livsmedelssystemet skapar, \u00e5tminstone f\u00f6r de fattiga, en oh\u00e4lsosam matkultur. De mer v\u00e4lbest\u00e4llda har r\u00e5d med en n\u00e4ringsriktig diet, medan de fattiga inte har det, s\u00e4ger David Sanders.<\/p>\n

Han \u00e4r medf\u00f6rfattare till en rapport om livsmedelssystemen i Sydafrika, Mexiko och Brasilien, och menar att det sm\u00e5skaliga jordbruket har f\u00e5tt st\u00e5 tillbaka i Sydafrika. Det har lett till en situation d\u00e4r \u00e4ven de allra flesta som bor p\u00e5 landsbygden k\u00f6per sin mat, i st\u00e4llet f\u00f6r att odla den sj\u00e4lva.<\/p>\n

\u2013 Den mat de har r\u00e5d med best\u00e5r till stora delar av processad mat som inneh\u00e5ller mycket kalorier men f\u00f6r lite n\u00e4ring. Det leder i sin tur till att m\u00e5nga blir \u00f6verviktiga eller feta, samtidigt som de f\u00e5r i sig f\u00f6r lite n\u00e4ring, s\u00e4ger David Sanders.<\/p>\n

Tidigare i \u00e5r inf\u00f6rdes en sockerskatt i Sydafrika, i syfte att minska \u00f6verviktsproblemen. Kirthee Pillay s\u00e4ger att det \u00e4r f\u00f6r tidigt att s\u00e4ga om den gett n\u00e5gon effekt, men hon tror att skatten i fr\u00e5ga \u00e4r s\u00e5 l\u00e5g att endast de riktigt fattiga kan komma att p\u00e5verkas av den.<\/p>\n

Enligt David Sanders \u00e4r det fram f\u00f6r allt med den hastighet som problemen med \u00f6vervikt har brett ut sig som \u00e4r oroande. En studie visar att antalet unga sydafrikaner som lider av fetma f\u00f6rdubblades inom loppet av bara sex \u00e5r. David Sanders menar att det i sin tur kommer att leda till en \u201depidemi av dietrelaterade sjukdomar\u201d och som \u00e4n s\u00e5 l\u00e4nge inte har f\u00e5tt den uppm\u00e4rksamhet det f\u00f6rtj\u00e4nar.<\/p>\n

Sjukv\u00e5rdskostnaderna som de \u00f6verviktsrelaterade sjukdomar orsakar f\u00f6r det sydafrikanska samh\u00e4llet ber\u00e4knas vara enorma. David Sanders s\u00e4ger att en \u00f6kad kunskap bland befolkningen om riskerna kan vara viktigt. Men han menar ocks\u00e5 att de starka ekonomiska intressen som finns i matindustrin m\u00e5ste bem\u00f6tas med satsningar p\u00e5 en mer sm\u00e5skalig och m\u00e5ngsidig produktion av mat.<\/p>\n

Kirthee Pillay menar att man m\u00e5ste g\u00f6ra n\u00e5got \u00e5t de stigande priserna p\u00e5 nyttiga livsmedel.<\/p>\n

\u2013 Med hj\u00e4lp av h\u00e5llbara jordbruk skulle priserna p\u00e5 lokalt producerade gr\u00f6nsaker och frukter kunna s\u00e4nkas och bli tillg\u00e4ngliga f\u00f6r fler sydafrikanska konsumenter, s\u00e4ger Kirthee Pillay.<\/p>\n

Mervyn Abrahams vid Pacsa ber\u00e4ttar att hans organisation driver en kampanj f\u00f6r inf\u00f6randet av \u201dlevnadsl\u00f6ner\u201d som skulle ligga p\u00e5 en niv\u00e5 som skulle g\u00f6ra det m\u00f6jligt f\u00f6r m\u00e4nniskor att k\u00f6pa n\u00e4ringsriktig mat till sig och sina familjer. Han menar att tillg\u00e5ngen till n\u00e4ringsrik mat \u00e4r en fr\u00e5ga om ekonomisk r\u00e4ttvisa.<\/p>\n