{"id":18974,"date":"2018-06-11T10:29:30","date_gmt":"2018-06-11T10:29:30","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/?p=18974"},"modified":"2018-06-11T11:59:44","modified_gmt":"2018-06-11T11:59:44","slug":"kinesiska-investeringar-skapar-bade-energi-och-kontroverser-i-argentina","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2018\/06\/11\/kinesiska-investeringar-skapar-bade-energi-och-kontroverser-i-argentina\/","title":{"rendered":"Kinesiska investeringar skapar b\u00e5de energi och kontroverser i Argentina"},"content":{"rendered":"

Buenos Aires, 180611 (IPS) \u2013 De senaste \u00e5ren har Kina gjort stora investeringar i Argentina, liksom i m\u00e5nga andra latinamerikanska l\u00e4nder. I Argentina \u00e4r experter och akt\u00f6rer dock oense om hur bra de kinesiska satsningarna egentligen \u00e4r f\u00f6r landets ekonomi och milj\u00f6.\u00a0<\/strong><\/p>\n

Bland annat investerar Kina i energi. St\u00f6rre delen av satsningarna g\u00e5r till vattenkraft, k\u00e4rnkraft och kolkraft, enligt en studie gjord av den ickestatliga organisationen Stiftelsen f\u00f6r milj\u00f6 och naturresurser, FARN. Enbart fyra procent av de kinesiska investeringarna har gjorts i f\u00f6rnyelsebar energi.<\/p>\n

\u2013 Kinas fr\u00e4msta m\u00e5l \u00e4r att exportera sin teknologi. Landet har stor erfarenhet av vattenkraft, k\u00e4rnkraft och olja. Det finns inga fler floder i Kina d\u00e4r de kan bygga dammar och det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r de \u00e4r intresserade av bland annat floden Santa Cruz, s\u00e4ger Mar\u00eda Marta Di Paola, researchchef p\u00e5 FARN.<\/p>\n

Kina st\u00e5r bland annat bakom ett kontroversiellt projekt i Patagonien d\u00e4r tv\u00e5 stora dammar ska byggas p\u00e5 floden Santa Cruz. Projektet fick klartecken under landets f\u00f6rra president och har \u00e4ven godk\u00e4nts av dess nuvarande \u2013 trots oro f\u00f6r negativ milj\u00f6p\u00e5verkan.<\/p>\n

Men kinak\u00e4nnaren Gustavo Girado s\u00e4ger att Kina inte \u00e4r motst\u00e5ndare till att involvera sig i f\u00f6rnyelsebar energi. Problemet \u00e4r att den argentinska regeringen inte har st\u00e4llt de kraven.<\/p>\n

\u2013 Precis som alla l\u00e4nder som har mycket kapital s\u00e5 \u00e4r Kina intresserade av alla m\u00f6jliga slags investeringar och tar det som erbjuds, s\u00e4ger Gustavo Girado som \u00e4r ekonom och ansvarig f\u00f6r en doktorandkurs om Kina vid Lan\u00fas nationella universitet, baserat i Buenos Aires.<\/p>\n

Han s\u00e4ger att Kina och kinesiska f\u00f6retag redan deltar i den argentinska regeringen initiativ f\u00f6r f\u00f6rnyelsebar el som kallas RenovAr. I dag st\u00e5r fossila br\u00e4nslen f\u00f6r 87 procent av Argentinas energi.<\/p>\n

Initiativet RenovAr startades 2016 och m\u00e5let \u00e4r att \u00f6ka andelen fr\u00e4mst sol och vindkraft och hittills har hela 15 procent av den rena el som skapats genom initiativet sprungit ur kinesiskt kapital. Ett av projekten \u00e4r den gigantiska solparken i Cauchar\u00ed d\u00e4r 1,2 miljoner solpaneler byggda i Kina har placerats ut p\u00e5 700 hektar mark. Projektet har en budget p\u00e5 390 miljoner dollar varav 330 miljoner kommer fr\u00e5n statligt \u00e4gda Bank of China.<\/p>\n

Kina st\u00e5r ocks\u00e5 bakom Argentinas anstr\u00e4ngningar f\u00f6r att utveckla k\u00e4rnkraften. 2017 besl\u00f6t sig Kina f\u00f6r att finansiera byggandet av ett fj\u00e4rde och ett femte k\u00e4rnkraftverk i Argentina. Men nyligen tillk\u00e4nnagav den argentinska regeringen att man kommer skjuta fram byggstarten av \u00e5tminstone det f\u00f6rsta av dessa kraftverk f\u00f6r att undvika att \u00f6ka statsskulden. Beslutet anses n\u00f6dv\u00e4ndigt f\u00f6r att uppfylla kraven f\u00f6r att f\u00e5 l\u00e5n fr\u00e5n internationella valutafonden IMF.<\/p>\n

Samtidigt p\u00e5g\u00e5r andra energiprojekt finansierade med kinesiskt kapital, bland annat fyra vattenkraftverk och kraftverk drivna av naturgas. Kina har ocks\u00e5 investerat i infrastruktur, jordbruk och gruvdrift i Latinamerikas tredje st\u00f6rsta ekonomi.<\/p>\n

\u2013 Kineserna b\u00f6rjade i Asien, d\u00e4refter v\u00e4nde de sig till Afrika och sedan n\u00e5gra \u00e5r har de \u00f6gonen p\u00e5 Latinamerika. F\u00f6rst var de framf\u00f6rallt intresserade av produkter fr\u00e5n jordbruk och gruvdrift, och i dag \u00e4r de inte bara regionens n\u00e4st st\u00f6rsta handelspartner utan ocks\u00e5 en viktig investerare, s\u00e4ger Argentinas tidigare utrikesminister Jorge Taiana till IPS.<\/p>\n

Jorge Taiana, som var utrikesminister mellan 2005 och 2010, menar att det \u00e4r upp till regeringen i Argentina och de i n\u00e4rliggande l\u00e4nder om de kommer att dra nytta av Kinas aggressiva ekonomiska expansion, eller ta skada av den.<\/p>\n

\u2013 Utl\u00e4ndska direktinvesteringar \u00e4r alltid bra. Hemligheten ligger i vilka villkor man s\u00e4tter upp och hur projekten planeras, s\u00e4ger han.<\/p>\n

\u2013 Argentina byggde exempelvis sin j\u00e4rnv\u00e4g med brittiskt kapital och alla sp\u00e5r leder till Buenos Aires eftersom engelsm\u00e4nnen bara var intresserade av att kunna f\u00f6ra jordbruksprodukter till hamnen. Det \u00e4r s\u00e5dan man inte b\u00f6r till\u00e5ta, s\u00e4ger Jorge Taiana.<\/p>\n

Argentinska milj\u00f6organisationer \u00e4r dock oroade \u00f6ver utbyggnaden av floden Santa Cruz som rinner fr\u00e5n den magnifika nationalparken Los Glaciares. Kritiker menar att vattenkraften riskerar att p\u00e5verka vattenniv\u00e5erna i Lago Argentino och d\u00e4rmed en av landets st\u00f6rsta turistattraktioner, glaci\u00e4ren Perito Moreno.<\/p>\n

I kontraktet f\u00f6r dammbygget finns en klausul som s\u00e4ger att om dammen inte byggs s\u00e5 kan de kinesiska bankerna ocks\u00e5 komma att avbryta finansieringen av utbyggnad av j\u00e4rnv\u00e4gen som de genomf\u00f6r i Argentina.<\/p>\n

\u2013 Dammbygget \u00e4r ett tydligt exempel p\u00e5 hur ekonomiska p\u00e5tryckningar skadar v\u00e5r nations sj\u00e4lvbest\u00e4mmande \u00f6ver v\u00e5r milj\u00f6, s\u00e4ger Hern\u00e1n Casa\u00f1as, chef f\u00f6r Aves Argentinas, landets \u00e4ldsta milj\u00f6organisation.<\/p>\n

Mar\u00eda Marta Di Paola vid FARN delar den kritiken och menar att Kina har intagit den plats som traditionella institutioner som V\u00e4rldsbanken och Interamerikanska utvecklingsbanken tidigare hade.<\/p>\n

\u2013 Problemet \u00e4r att Kina inte omfattas av samma regelverk som institutionerna vilket g\u00f6r att de kan inleda infrastrukturprojekt utan att g\u00f6ra alla milj\u00f6pr\u00f6vningar, s\u00e4ger han.<\/p>\n

Men ekonomen Gustavo Girado h\u00e5ller inte med. Han menar att det \u00e4r en f\u00f6rdel att Kina inte kan st\u00e4lla krav p\u00e5 l\u00e4nderna de l\u00e5nar ut pengar till.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Buenos Aires, 180611 (IPS) \u2013 De senaste \u00e5ren har Kina gjort stora investeringar i Argentina, liksom i m\u00e5nga andra latinamerikanska l\u00e4nder. I Argentina \u00e4r experter och akt\u00f6rer dock oense om hur bra de kinesiska satsningarna egentligen \u00e4r f\u00f6r landets ekonomi… Continue Reading →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1725,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[18,6,15,12,21,11],"tags":[],"class_list":["post-18974","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-asien-och-stillahavsomradet","category-ekonomi","category-latinamerika","category-miljo","category-science-technology","category-utveckling"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/18974","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1725"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=18974"}],"version-history":[{"count":3,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/18974\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":18983,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/18974\/revisions\/18983"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=18974"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=18974"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=18974"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}