{"id":18965,"date":"2018-06-07T07:06:28","date_gmt":"2018-06-07T07:06:28","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/?p=18965"},"modified":"2018-06-07T07:06:28","modified_gmt":"2018-06-07T07:06:28","slug":"sydafrika-rattstvist-om-gruvdrift-kan-fa-langtgaende-foljder","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2018\/06\/07\/sydafrika-rattstvist-om-gruvdrift-kan-fa-langtgaende-foljder\/","title":{"rendered":"Sydafrika: R\u00e4ttstvist om gruvdrift kan f\u00e5 l\u00e5ngtg\u00e5ende f\u00f6ljder"},"content":{"rendered":"

Pretoria, 180507 (IPS): I \u00f6ver tio \u00e5r har en konflikt om brytning av titan p\u00e5g\u00e5tt i \u00d6stra Kap-provinsen. Inv\u00e5narna i fem byar, k\u00e4nda gemensamt som Amadiba, st\u00e5r emot det australiska gruvbolaget Mineral Commodities Ltd. Nu har konflikten n\u00e5tt domstolen d\u00e4r byborna kr\u00e4ver en omtolkning av lagen som reglerar utvinning av mineraler.<\/strong><\/p>\n

<\/p>\n

Byborna menar att de har r\u00e4tt att i f\u00f6rv\u00e4g bli tillfr\u00e5gade, informerade och ha r\u00e4tt att s\u00e4ga nej till gruvdriften. Och \u00ad\u2013 om de skulle s\u00e4ger ja \u2013 att de ska ha r\u00e4tt till sk\u00e4lig kompensation.<\/p>\n

Tvister om gruvdrift \u00e4r vanliga i Sydafrika p\u00e5 grund av landets oklara system vad g\u00e4ller \u00e4gande av mark. Under kolonialtiden inf\u00f6rdes lagar som begr\u00e4nsade den svarta befolkningen r\u00e4tt att \u00e4ga mark och var de hade r\u00e4tt att bos\u00e4tta sig. Under apartheidsystemet inf\u00f6rdes nya regleringar f\u00f6r att styra majoritetsbefolkningen. Bland annat etablerades s\u00e5 kallade Bantustans, eller homelands, som sades ge sj\u00e4lvst\u00e4ndighet till ursprungsfolk men som i sj\u00e4lva verket flyttade ut folk till avl\u00e4gsna omr\u00e5den utan st\u00f6rre naturv\u00e4rden. Regimen tillsatte ledarna i varje Bantustan. N\u00e4r demokrati inf\u00f6rdes 1994 skulle marken f\u00f6rdelas r\u00e4ttvist och genom Communal Land Rights Act fick de traditionella stammarna r\u00e4tten till sin mark. Dock var ledarna f\u00f6r dessa tidigare utsedda av apartheidregimen och mark\u00e4gandet \u00e4r fortfarande or\u00e4ttvist och oklart och lokalinv\u00e5narna har sv\u00e5rt att h\u00e4vda sin r\u00e4tt.<\/p>\n

Under den nuvarande lagstiftningen \u00e4r det staten som ger ut licenser f\u00f6r utvinning. Men eftersom omkring 13 procent av all mark i Sydafrika fortfarande \u00e4r Bantustans har detta lett till konflikter i de fall de traditionella ledarna inte har tillfr\u00e5gat befolkningen. Det var det som skedde i Amadiba. En av ledarna ingick ett avtal med gruvbolaget och blev sj\u00e4lv direkt\u00f6r f\u00f6r ett f\u00f6retag kopplat till projektet utan att de ber\u00f6rda var tillfr\u00e5gade.<\/p>\n

\u2013 Den h\u00e4r marken \u00e4r v\u00e5r identitet. Om vi f\u00f6rlorar v\u00e5rt land, f\u00f6rlorar vi oss sj\u00e4lva. Och n\u00e4r du f\u00f6rlorar dig sj\u00e4lv \u00e4r det det samma som att vara d\u00f6d, s\u00e4ger Nonhle Mbuthuma som \u00e4r ordf\u00f6rande f\u00f6r den kommitt\u00e9 som majoriteten av inv\u00e5narna i Amadiba har bildat.<\/p>\n

Hon tog \u00f6ver ledarskapet n\u00e4r den tidigare ordf\u00f6randen, Sikhosiphi \u2018Bazooka\u2019 Radebe, sk\u00f6ts ihj\u00e4l utanf\u00f6r sitt hem i mars 2016. Han anses ha m\u00f6rdats f\u00f6r sitt motst\u00e5nd mot gruvan men mordet \u00e4r inte uppklarat.<\/p>\n

Amadiba-byarna har st\u00f6d av flera organisationer och tillsammans ber de domstolen att klarg\u00f6ra att byborna har r\u00e4tt att besluta om sin mark, att f\u00f6rhandla om exempelvis ers\u00e4ttning och placering av gruvan eller att s\u00e4ga nej till utvinning. Om domstolen inte g\u00e5r p\u00e5 deras linje kommer de att g\u00e5 vidare f\u00f6r att beg\u00e4ra att den nuvarande lagen pr\u00f6vas mot landets konstitution.<\/p>\n

Bolaget h\u00e4vdar att de redan har f\u00e5tt tillst\u00e5nd och menar att byborna feltolkar lagen. De sa ocks\u00e5 vid den inledande f\u00f6rhandlingen i domstolen i Pretoria att om domstolen ger byborna r\u00e4tt kommer det att p\u00e5verka gruvdriften i hela Sydafrika. IPS har s\u00f6kt Mineral Commodities chef Mark Caruso men han meddelar genom en talesperson att han inte vill kommentera.<\/p>\n

Johan Lorenzen vid advokatbyr\u00e5n Richard Spoor Inc. Attorneys som ing\u00e5r i bybornas juridiska team s\u00e4ger att konflikter som denna \u00e4r vanliga p\u00e5 landsbygden i Sydafrika.<\/p>\n

\u2013 En majoritet av sydafrikanerna p\u00e5 landsbygden lever p\u00e5 allm\u00e4n mark, s\u00e5 som Amadiba-samh\u00e4llet. I Sydafrika, som \u00e4r v\u00e4rldens st\u00f6rsta platinaproducent, har vi sett en l\u00e5ng rad ans\u00f6kningar om utvinning p\u00e5 liknande mark d\u00e4r det saknas klarhet i om de som lever d\u00e4r har f\u00e5tt r\u00e4tten att s\u00e4ga nej. Detta p\u00e5verkar tiotusentals m\u00e4nniskor p\u00e5 landsbygden, s\u00e4ger Johan Lorenzen.<\/p>\n

Han f\u00f6rv\u00e4ntar sig att r\u00e4ttstvisten kommer ta flera m\u00e5nader. Samtidigt har departementet f\u00f6r mineraler inf\u00f6rt ett moratorium som under 18 m\u00e5nader stoppar utbyggnaden av den h\u00e4r gruvan och som inneb\u00e4r att inga nya tillst\u00e5nd kommer att utf\u00e4rdas i denna region under perioden. Det tillf\u00e4lliga stoppet l\u00f6per ut senare i \u00e5r och det \u00e4r oklart vad som h\u00e4nder sedan.<\/p>\n