San Jose, 031001 (IPS) – Under 90-talet har g\u00e4ngen blivit allt viktigare f\u00f6r unga i Cenalamerika. De kallas “maras” och har nordamerikanska g\u00e4ng som sina f\u00f6rebilder. Myndigheterna i regionen f\u00f6rs\u00f6ker stoppa g\u00e4ngen genom h\u00e5rd lagstiftning vilket m\u00e4nniskor\u00e4ttsaktivister h\u00e4vdar \u00e4r fel s\u00e4tt att angripa fenomenet. <\/p>\n
<\/p>\n
Aktivisterna menar att ungdomar samlas i g\u00e4ng p\u00e5 grund av fattigdom, marginalisering och utanf\u00f6rskap, och att det \u00e4r de problemen som b\u00f6r angripas om man vill komma till r\u00e4tta med g\u00e4ngen.<\/p>\n
Maras har blivit vanliga i El Salvador, Guatemala, Nicaragua och Honduras.. I Honduras antog parlamentet i augusti en lag som ger upp till 12 \u00e5rs f\u00e4ngelsestraff f\u00f6r medlemskap i ett g\u00e4ng. I de andra l\u00e4nderna diskuteras ocks\u00e5 h\u00e5rdare tag mot maras.<\/p>\n
– Sociala problem l\u00f6ser man inte genom straff\u00e5tg\u00e4rder. G\u00e4ngmedlemmarnas d\u00e5liga upptr\u00e4dande beror p\u00e5 att de \u00e4r marginaliserade i samh\u00e4llet. De kommer fr\u00e5n splittrade hem, ofta fr\u00e5n slummen, d\u00e4r de lever i fruktansv\u00e4rd fattigdom, s\u00e4ger den nationella kommission\u00e4ren f\u00f6r m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter i Honduras, Ram\u00f3n Custodio L\u00f3pez.<\/p>\n
F\u00f6r att ta itu med g\u00e4ngen har man i Honduras inlett “Operation Frihet”, i Guatemala kallas kampanjen mot g\u00e4ngen “Uppsopningsplanen” och i El Salvador “Den starka armen”.<\/p>\n
L\u00f3pez anser att den nya honduranska lagen bryter mot principen om likhet inf\u00f6r lagen.<\/p>\n
– Jag har sett polisen beordra unga m\u00e4n att dra upp sina skjortor f\u00f6r att se om de \u00e4r tatuerade, och jag har sett hur unga m\u00e4nniskor grips bara f\u00f6r att de har tatueringar, s\u00e4ger L\u00f3pez.<\/p>\n
Han h\u00e5ller p\u00e5 att sammanst\u00e4lla en rapport om \u00f6vertr\u00e4delser som polisen gjort mot g\u00e4ngmedlemmar i Honduras. Han har exempelvis bett myndigheterna att f\u00f6rklara vad som h\u00e4nde den 5 april d\u00e5 69 g\u00e4ngmedlemmar d\u00f6dades p\u00e5 f\u00e4ngelset El Porvenir i norra Honduras. L\u00f3pez h\u00e4vdar att flera av ungdomarna m\u00f6rdades av f\u00e4ngelsevakterna.<\/p>\n
Enligt polisen finns det 35 000 g\u00e4ngmedlemmar och 65 000 sympatis\u00f6rer i Honduras.<\/p>\n
I Guatemala har regeringen satt ihop ett lagf\u00f6rslag enligt vilket medlemskap i ett g\u00e4ng ska ge mellan sex och 12 \u00e5rs f\u00e4ngelsestraff. Lokala aktivister kritiserar lagf\u00f6rslaget.<\/p>\n
– Det \u00e4r inte genom nya lagar vi kan l\u00f6sa g\u00e4ngproblemet, utan genom att ge de unga m\u00f6jligheter till utbildning och en meningsfull fritid, s\u00e4ger Jos\u00e9 Alberto Flores p\u00e5 den ickestatliga kommissionen f\u00f6r m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter i Guatemala.<\/p>\n
\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
San Jose, 031001 (IPS) – Under 90-talet har g\u00e4ngen blivit allt viktigare f\u00f6r unga i Cenalamerika. De kallas “maras” och har nordamerikanska g\u00e4ng som sina f\u00f6rebilder. Myndigheterna i regionen f\u00f6rs\u00f6ker stoppa g\u00e4ngen genom h\u00e5rd lagstiftning vilket m\u00e4nniskor\u00e4ttsaktivister h\u00e4vdar \u00e4r fel… Continue Reading