{"id":18958,"date":"2018-06-05T08:55:19","date_gmt":"2018-06-05T08:55:19","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/?p=18958"},"modified":"2018-06-05T08:55:19","modified_gmt":"2018-06-05T08:55:19","slug":"peru-funktionsnedsatta-lamnas-utan-stod","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2018\/06\/05\/peru-funktionsnedsatta-lamnas-utan-stod\/","title":{"rendered":"Peru: Funktionsnedsatta l\u00e4mnas utan st\u00f6d"},"content":{"rendered":"

Lima, 180605 (IPS)\u00a0<\/strong>\u2013 Liksom i m\u00e5nga andra utvecklingsl\u00e4nder \u00e4r situationen ofta mycket sv\u00e5r f\u00f6r personer med funktionsneds\u00e4ttning i Peru. De l\u00e4mnas ofta utan st\u00f6d och de allra flesta f\u00e5r aldrig chansen att g\u00e5 i skolan.<\/strong><\/p>\n

<\/p>\n

FN uppger att 80 procent av de personer som har minst en funktionsneds\u00e4ttning lever i utvecklingsl\u00e4nder \u2013 d\u00e4r de ofta blir stigmatiserade och inte f\u00e5r st\u00f6d fr\u00e5n staten.<\/p>\n

H\u00f6gt uppe i de andinska bergen i Peru sitter Roberto lutad mot en lada och tittar p\u00e5 de lastbilar som emellan\u00e5t \u00e5ker f\u00f6rbi. Han \u00e4r drygt 20 \u00e5r gammal, och sitter han inte vid v\u00e4gen sitter han i st\u00e4llet vid en v\u00e4gg utanf\u00f6r sitt hem \u2013 dag efter dag.<\/p>\n

Roberto f\u00f6ddes med en cp-skada och hans mamma har f\u00f6rs\u00f6kt f\u00e5 hj\u00e4lp s\u00e5 att han en dag ska kunna r\u00f6ra sig p\u00e5 egen hand och kunna prata. Men som f\u00f6r m\u00e5nga andra i staden Cajamarca som har en funktionsneds\u00e4ttning har ingen hj\u00e4lp kunnat erbjudas.<\/p>\n

Gladis \u00e4r ett ovanligt undantag, som f\u00e5tt hj\u00e4lp. Hon f\u00f6ddes som nionde barnet i en syskonskara p\u00e5 elva och har varit f\u00f6rlamad i sina ben \u00e4nda sedan hon var mycket liten. Hennes familj \u00e5kte med henne den 16 timmar l\u00e5nga resan till en v\u00e5rdinr\u00e4ttning i Lima, och d\u00e4r blev hon sedan kvar \u00e4nda tills hon fyllde elva \u00e5r. Under den tiden genomgick hon flera operationer, fick rehabilitering och kunde g\u00e5 i skolan. Men hj\u00e4lp av st\u00f6dskenor kunde hon sedan ta sina f\u00f6rsta steg p\u00e5 egen hand som elva\u00e5ring.<\/p>\n

\u2013 Det gjorde att jag k\u00e4nde mig som en m\u00e4nniska, som hade ett v\u00e4rde eftersom jag kunde g\u00e5, ber\u00e4ttar Gladis.<\/p>\n

Efter att ha \u00e5terv\u00e4nt till Cajamarca kunde Gladis g\u00e5 ut grundskolan och sedan ta en examen i bokf\u00f6ring. Men n\u00e4r hon f\u00f6rs\u00f6kte f\u00e5 ett arbete blev det problem \u2013 ingen tycktes vilja anst\u00e4lla henne.<\/p>\n

Samtidigt menar Gladis att hon haft tillg\u00e5ng till ett st\u00f6d som m\u00e5nga andra som kommer fr\u00e5n familjer med mindre resurser aldrig kommer i n\u00e4rheten av.<\/p>\n

\u2013 Det \u00e4r mycket sorgligt, men ofta f\u00e5r barnen inget st\u00f6d av sina f\u00f6r\u00e4ldrar. De s\u00e4tts ofta i ett h\u00f6rn och f\u00e5r h\u00f6ra att de inte ska g\u00f6ra n\u00e5nting och att de inte \u00e4r n\u00e5got v\u00e4rda. De f\u00e5r varken utbildning eller arbete.<\/p>\n

Ett av de stora problemen f\u00f6r personer med funktionsneds\u00e4ttning \u00e4r den stigmatisering de uts\u00e4tts f\u00f6r. Gladis ber\u00e4ttar att \u00e4ven om f\u00f6r\u00e4ldrarna f\u00f6rs\u00f6ker hj\u00e4lpa sina barn, kan hj\u00e4lpen utebli.<\/p>\n

\u2013 Rehabilitering kostar pengar, s\u00e4ger hon.<\/p>\n

I ett enkelt m\u00f6rkt hus i Cajamarca bor tv\u00e5 systrar som b\u00e5da har en funktionsneds\u00e4ttning. En av dem \u00e4r Carmen Rosa, som vid nio \u00e5rs \u00e5lder b\u00f6rjade drabbas av kramper som gjorde att hon gradvis f\u00f6rlorade kontrollen \u00f6ver sina muskler.<\/p>\n

\u2013 Jag \u00e4lskar att l\u00e4sa, men det g\u00e5r inte n\u00e4r jag blir nerv\u00f6s. Jag sitter h\u00e4r hela dagarna. Jag \u00e4r mycket ledsen, s\u00e4ger hon.<\/p>\n

Hon \u00e4r 23 \u00e5r gammal. Hennes yngre syster Maria Elena sitter i ett annat h\u00f6rn av rummet. Hon \u00e4r 15 \u00e5r gammal och var som yngre barn orolig f\u00f6r att ocks\u00e5 hon skulle drabbas av samma problem som sin syster. Efter att hon fyllt nio \u00e5r b\u00f6rjade s\u00e5 hennes h\u00e4nder att skaka och med tiden har Maria Elenas kramper ocks\u00e5 tilltagit.<\/p>\n

B\u00e5da flickorna tvingades sluta skolan s\u00e5 fort de fick problem att h\u00e5lla en penna.<\/p>\n

Enligt Perus nationella f\u00f6rbund f\u00f6r personer med funktionsneds\u00e4ttning r\u00e5der det stor brist p\u00e5 skolplatser f\u00f6r personer som har mildare funktionsneds\u00e4ttning, medan det inte finns n\u00e5gra platser alls f\u00f6r dem som har stora specialbehov. Man uppskattar att \u00f6ver 87 procent av de peruanska barnen som har en funktionsneds\u00e4ttning aldrig f\u00e5r g\u00e5 i skolan.<\/p>\n

Det finns 75 platser i landet som erbjuder personer med funktionsneds\u00e4ttning rehabiliteringv\u00e5rd, men av dessa ligger en majoritet i huvudstaden Lima. P\u00e5 landsbygden finns inga s\u00e5dana center \u00f6verhuvudtaget. Resultatet har blivit att endast en mycket liten del av alla som har en funktionsneds\u00e4ttning f\u00e5r n\u00e5got st\u00f6d alls.<\/p>\n

Trots dessa usla f\u00f6ruts\u00e4ttningar hyser Carmen Rosa hopp om framtiden.<\/p>\n

\u2013 Jag tror att jag kommer att m\u00e5 b\u00e4ttre n\u00e5n g\u00e5ng. N\u00e5gon g\u00e5ng kommer jag att f\u00e5 hj\u00e4lp s\u00e5 att jag kan g\u00f6ra vad jag vill och kan m\u00e5 b\u00e4ttre. Fr\u00e4mst av allt skulle jag vilja hj\u00e4lpa andra som har det som jag, personer som har funktionsneds\u00e4ttningar och inte har n\u00e5gra v\u00e4nner och \u00e4r olyckliga. Dem skulle jag vilja hj\u00e4lpa, s\u00e4ger hon.<\/p>\n