{"id":18955,"date":"2018-06-05T08:01:20","date_gmt":"2018-06-05T08:01:20","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/?p=18955"},"modified":"2018-06-05T08:03:34","modified_gmt":"2018-06-05T08:03:34","slug":"plast-ett-stort-hot-mot-latinamerikas-kuster","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2018\/06\/05\/plast-ett-stort-hot-mot-latinamerikas-kuster\/","title":{"rendered":"Plast \u2013 ett stort hot mot Latinamerikas kuster"},"content":{"rendered":"

Rio de Janeiro, 180605 (IPS)\u00a0<\/strong>\u2013 Kampen mot plastavfall \u00e4r temat f\u00f6r FN:s V\u00e4rldsmilj\u00f6dag som uppm\u00e4rksammas p\u00e5 tisdagen. Liksom i andra delar av v\u00e4rlden hotas Latinamerikas kuster av de m\u00e5nga miljontals ton plast som \u00e5rligen dumpas i v\u00e4rldshaven.<\/strong><\/p>\n

Varje \u00e5r importeras flera miljarder ton plast till l\u00e4nderna i Latinamerika, f\u00f6r att anv\u00e4ndas i en l\u00e5ng rad produkter. En del av detta hamnar i haven och blir d\u00e4rmed ytterligare en del av de 13 miljoner ton sopor, fr\u00e4mst plastp\u00e5sar, som varje \u00e5r hamnar i haven enligt FN:s milj\u00f6organisation Unep. Det motsvarar s\u00e5 mycket plast att den skulle g\u00e5 att dra fyra varv runt jordklotet.<\/p>\n

Plasten hamnar sedan i n\u00e4ringskedjan och blir d\u00e4rmed \u00e4ven ett hot mot m\u00e4nniskors h\u00e4lsa.<\/p>\n

Peru har en 300 mil l\u00e5ng kust och var ett av de f\u00f6rsta l\u00e4nderna i Latinamerika som ansl\u00f6t sig till den kampanj f\u00f6r att rensa haven fr\u00e5n plast som lanserades av Unep f\u00f6rra \u00e5ret. M\u00e5let med kampanjen \u00e4r att fram till 2022 se till att det blir ett stopp p\u00e5 det farliga plastavfallet, som kan bli kvar i ekosystemen i upp till 500 \u00e5rs tid.<\/p>\n

I v\u00e4rlden har flera \u201d\u00f6ar\u201d av plastskr\u00e4p uppst\u00e5tt och en av dessa ligger mellan Chile och Peru.<\/p>\n

\u2013 Vi har bevittnat de allvarliga konsekvenserna av avfallet, d\u00e4ribland plastsoporna i haven, s\u00e4ger Ursula Carrascal, vid den peruanska organisationen Institutet f\u00f6r milj\u00f6skydd.<\/p>\n

Under de senaste 20 \u00e5ren har hennes organisation lett en kampanj f\u00f6r att rensa upp landets kuster och str\u00e4nder fr\u00e5n skr\u00e4p. Ursula Carrascal s\u00e4ger att problemen f\u00f6rv\u00e4rras av andra h\u00e4ndelser, d\u00e4ribland v\u00e4derfenomenet La Ni\u00f1a, som under f\u00f6rra \u00e5ret ledde till \u00f6versv\u00e4mningar och att stora m\u00e4ngder sopor samlades p\u00e5 flodb\u00e4ddar och str\u00e4nder.<\/p>\n

\u2013 Tre kilometer av stranden Marquez i Callao var bokstavligen t\u00e4ckt med sopor. Fiskeb\u00e5tar och sm\u00e5fiskare drabbas dessutom av de skador som plasten orsakar i deras motorer och n\u00e4t, ber\u00e4ttar Ursula Carrascal f\u00f6r IPS.<\/p>\n

Under de senaste 20 \u00e5ren har Institutet f\u00f6r milj\u00f6skydd tillsammans med ett stort antal frivilliga samlat in 6\u00a0000 ton sopor l\u00e4ngs kusterna. H\u00e4lften av detta har best\u00e5tt av plast.<\/p>\n

Perus statliga marina institut har l\u00e4nge studerat hur sm\u00e5 plastpariklar, s\u00e5 kallad mikroplast, p\u00e5verkat landets str\u00e4nder. En studie som f\u00f6rra \u00e5ret gjordes vid en strand i Callao visade att det d\u00e4r fanns hela 473 plastfragment per kvadratmeter.<\/p>\n

Brittiska Ellen MacArthur Foundation<\/a>har varnat f\u00f6r att det \u00e5r 2050 kan finnas mer plast \u00e4n fisk i v\u00e4rldshaven och varnar \u00e4ven f\u00f6r att marina organismer \u00e4ter av detta avfall. Forskare vid Ghents universitet i Belgien har ber\u00e4knat att en person som \u00e4ter fisk och skaldjur \u00e5rligen kan f\u00e5 i sig upp till 11\u00a0000 pyttesm\u00e5 plastpartiklar.<\/p>\n

Brasilien har en \u00f6ver 900 mil l\u00e5ng kust mot Atlanten. Det var vid utbildningscentret<\/p>\n

AquaR\u00edo<\/a>, i Rio de Janeiro, som Uneps kampanj mot plastavfallet lanserades f\u00f6rra \u00e5ret. Centrets chef Marcelo Szpilman s\u00e4ger till IPS att plast som kastas p\u00e5 str\u00e4nder och vid floder hamnar i havet och leder till att tusentals marina varelser d\u00f6r varje \u00e5r och att sugr\u00f6r, cigarettfimpar, korkar och plastp\u00e5sar utg\u00f6r de st\u00f6rsta milj\u00f6m\u00e4ssiga hoten f\u00f6r havslevande organismer.<\/p>\n

\u2013 N\u00e4r fiskar, f\u00e5glar, s\u00e4lar, sk\u00f6ldpaddor och delfiner av misstag \u00e4ter flytande plastf\u00f6rem\u00e5l som de misstar f\u00f6r mat, riskerar de att d\u00f6. Det har \u00e5terfunnits delfiner som har magarna fulla med sopor fr\u00e5n st\u00e4derna, s\u00e4ger Marcelo Szpilman.<\/p>\n

\u2013 Och en plastp\u00e5se som flyter i vattnet misstas l\u00e4tt f\u00f6r en manet, som \u00e4r f\u00f6da f\u00f6r flera olika arter av havssk\u00f6ldpaddor. Det kan leda till att de d\u00f6r av kv\u00e4vning, s\u00e4ger han.<\/p>\n

M\u00e5nga experter menar att kampen mot plasten ofta f\u00f6rs genom enskilda insatser, som att f\u00f6rbjuda eng\u00e5ngsp\u00e5sar i varuhus, n\u00e4r det egentligen skulle beh\u00f6vas bredare insatser som syftar till att minska b\u00e5de produktionen och anv\u00e4ndningen av plast.<\/p>\n

Guanabarabukten i R\u00edo de Janeiro var fram till nyligen mycket nedskr\u00e4pad, fr\u00e4mst av plastavfall. Men tack vare nya samarbeten med bland annat fiskare \u00e4r den renare i dag. Foto: Fabiana Frayssinet\/IPS<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Rio de Janeiro, 180605 (IPS)\u00a0\u2013 Kampen mot plastavfall \u00e4r temat f\u00f6r FN:s V\u00e4rldsmilj\u00f6dag som uppm\u00e4rksammas p\u00e5 tisdagen. Liksom i andra delar av v\u00e4rlden hotas Latinamerikas kuster av de m\u00e5nga miljontals ton plast som \u00e5rligen dumpas i v\u00e4rldshaven.<\/p>\n","protected":false},"author":646,"featured_media":18957,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[4,16,15,12],"tags":[],"class_list":["post-18955","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-halsa","category-karibisk","category-latinamerika","category-miljo"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/18955","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/646"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=18955"}],"version-history":[{"count":1,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/18955\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":18956,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/18955\/revisions\/18956"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media\/18957"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=18955"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=18955"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=18955"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}