{"id":18880,"date":"2018-05-16T08:46:13","date_gmt":"2018-05-16T08:46:13","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/?p=18880"},"modified":"2018-05-16T08:46:13","modified_gmt":"2018-05-16T08:46:13","slug":"miljontals-barn-tvingas-fortfarande-arbeta-i-latinamerika","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2018\/05\/16\/miljontals-barn-tvingas-fortfarande-arbeta-i-latinamerika\/","title":{"rendered":"Miljontals barn tvingas fortfarande arbeta i Latinamerika"},"content":{"rendered":"

Rio de Janeiro, 180516 (IPS) \u2013 Barnarbetet har minskat kraftigt i Latinamerika men fortfarande uppskattas 5,7 miljoner latinamerikanska barn tvingas jobba. Och en majoritet arbetar under oreglerade, riskabla f\u00f6rh\u00e5llanden \u2013 eller f\u00e5r inget betalt alls. <\/strong><\/p>\n

<\/p>\n

Enligt Internationella arbetsorganisationen, ILO, ska barn inte arbeta f\u00f6rr\u00e4n de n\u00e5tt den minimi\u00e5lder som g\u00e4ller i det land de lever i. Och det finns m\u00e5nga arbetsuppgifter som barn \u00f6verhuvudtaget inte ska g\u00f6ra, enligt ILO:s konvention 182 om f\u00f6rbud mot, och omedelbara \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att avskaffa, de v\u00e4rsta formerna av barnarbete. Konventionen tr\u00e4dde i kraft \u00e5r 2000.<\/p>\n

De flesta barn som arbetar g\u00f6r det inom jordbruket, men m\u00e5nga jobbar ocks\u00e5 i farliga milj\u00f6er d\u00e4r det \u00e4r f\u00f6rbjudet att utnyttja barn exempelvis i gruvor, inom fiske, i andra m\u00e4nniskors hem och i tillverkningsindustrin.<\/p>\n

Hush\u00e5llsslavar i Paraguay<\/strong><\/p>\n

I Paraguay finns traditionen \u201ccriadazgo\u201d som g\u00e5r tillbaka till kolonialtiden och som lever kvar trots att barnarbete \u00e4r f\u00f6rbjudet enligt lag, ber\u00e4ttar juristen Cecilia Gadea som h\u00e5ller p\u00e5 med en doktorsavhandling i \u00e4mnet.<\/p>\n

\u2013 V\u00e4ldigt fattiga familjer, ofta fr\u00e5n landsbygden, tvingas l\u00e4mna ett av sina minder\u00e5riga barn till sl\u00e4ktingar eller rikare familjer. Dessa familjer ska uppfostra barnen och ge dem mat och skolg\u00e5ng vilket kallas \u201ccriadazgo\u201d. Men det handlar inte om v\u00e4lg\u00f6renhet eller solidaritet utan om att barnen utf\u00f6r arbete i hemmet, s\u00e4ger hon.<\/p>\n

Paraguay, som har 7,2 miljoner inv\u00e5nare, \u00e4r det sydamerikanska land som har st\u00f6rst andel fattiga och det \u00e4r ett av de tio mest oj\u00e4mlika l\u00e4nderna i v\u00e4rlden. H\u00e4r lever n\u00e4stan 50 000 barn som criadazgo, enligt den ickestatliga organisationen Global Infancia. \u00d6ver 80 procent av barnen \u00e4r flickor.<\/p>\n

\u2013\u00a0Detta \u00e4r en av de allra v\u00e4rsta formerna av arbete. Det \u00e4r ett slags slaveri eftersom barnen tvingas utf\u00f6ra arbetsuppgifter som inte \u00e4r l\u00e4mpliga f\u00f6r deras \u00e5lder, de straffas och m\u00e5nga f\u00e5r inte ens lov att l\u00e4mna hush\u00e5llen de lever i, s\u00e4ger Cecilia Gadea.<\/p>\n

Enligt forskaren \u00e4r de flesta av de s\u00e5 kallade \u201ccriaditos\u201d (sm\u00e5 tj\u00e4nare) mellan fem och femton \u00e5r gamla. De tvingas utf\u00f6ra arbetsuppgifter i hemmen m\u00e5nga timmar per dag utan raster. M\u00e5nga f\u00e5r inte g\u00e5 i skolan, f\u00e5r inte tillr\u00e4ckligt med mat och misshandlas och straffas. De f\u00e5r inte heller ordentlig v\u00e5rd om de blir sjuka. Bara en liten den av barnen anses behandlas v\u00e4l, s\u00e4ger Cecilia Gadea.<\/p>\n

Ursprunget till traditionen kommer fr\u00e5n det tv\u00e5ngsarbete som de spanska kolonisat\u00f6rerna tvingade kvinnor och barn fr\u00e5n ursprungsbefolkningen att utf\u00f6ra, tillsammans med den stora fattigdom som f\u00f6ljde efter tv\u00e5 f\u00f6r\u00f6dande krig, enligt Cecilia Gadea.<\/p>\n

\u2013 Fattigdomen tvingade m\u00f6drarna att l\u00e4mna bort barn till familjer som hade det b\u00e4ttre st\u00e4llt, s\u00e4ger hon.<\/p>\n

Att traditionen har fortsatt beror enligt Cecilia Gadea p\u00e5 att oj\u00e4mlikheten och fattigdomen ocks\u00e5 har gjort det. Stora familjer med sm\u00e5 inkomster ser det som sin enda l\u00f6sning att l\u00e4mna bort ett av barnen och hoppas att barnet ska f\u00e5 det okej. Och de rikare familjerna vill g\u00e4rna ha dessa barn som hj\u00e4lp i hush\u00e5llen.<\/p>\n

\u2013 De \u00e4r billig arbetskraft eftersom de bara beh\u00f6ver lite mat och en sovplats, s\u00e4ger hon.<\/p>\n

Fabriksarbetare i Mexiko<\/strong><\/p>\n

I Mexiko ber\u00e4knas \u00f6ver 2,5 miljoner barn arbeta. M\u00e5nga inom tillverkningsindustrin. Problemet \u00e4r mest utbrett i delstaterna Colima, Guerrero och Puebla, f\u00f6rklarar Joaqu\u00edn Cortez, f\u00f6rfattare till en rapport om modernt slaveri. Han har s\u00e4rskilt unders\u00f6kt situationen i textilfabrikerna i delstaten Puebla.<\/p>\n

\u2013 Barnen arbetar under extremt d\u00e5liga f\u00f6rh\u00e5llanden. De jobbar mer \u00e4n 48 timmar i veckan f\u00f6r en l\u00f6n p\u00e5 mellan 29 och 40 dollar per vecka. F\u00f6r att klara av arbetet tar de ofta droger som marijuana eller crack, s\u00e4ger forskaren som \u00e4r knuten till det Nationella autonoma universitetet i Mexiko, Unam.<\/p>\n

Joaqu\u00edn Cortez ber\u00e4ttar att arbetsgivarna ofta g\u00f6mmer barnen p\u00e5 toaletterna eller mellan tygbalar om det kommer inspekt\u00f6rer.<\/p>\n

\u2013 Barnen arbetar i om\u00e4nskliga, varma lokaler utan ens minimal skyddsutrustning som ansiktsmasker eller handskar. De arbetar lika mycket, eller mer, \u00e4n vuxna, men f\u00e5r s\u00e4mre betalt, s\u00e4ger han.<\/p>\n

Joaqu\u00edn Cortez studier visar att barnen ofta blir utsk\u00e4llda f\u00f6r att de jobbar f\u00f6r l\u00e5ngsamt och att flickor uts\u00e4tts f\u00f6r sexuella trakasserier av medarbetare. Han menar att barnarbetet forts\u00e4tter p\u00e5 grund av utbredd fattigdom och oj\u00e4mlikhet i landet.<\/p>\n

I Brasilien utnyttjas unga inom jordbruket<\/strong><\/p>\n

I Brasilien arbetar 1,8 miljoner barn mellan fem och sjutton \u00e5r, enligt en studie fr\u00e5n det brasilianska institutet f\u00f6r geografi och statistik, IBGE, som publicerades 2017. I landet \u00e4r det till\u00e5tet f\u00f6r barn \u00f6ver 14 \u00e5r att arbeta som l\u00e4rlingar, medan ungdomar mellan 16 och 18 \u00e5r f\u00e5r arbeta, men inte p\u00e5 n\u00e4tterna och inte med farliga arbetsuppgifter.<\/p>\n

En av rapportens f\u00f6rfattare, ekonomen Fl\u00e1via Vinhaes, s\u00e4ger att studien visar att reglerna inte alltid f\u00f6ljs. Studien visar att en majoritet av de barn mellan fem och tretton \u00e5r som uppgavs arbeta gjorde det inom jordbruket eller i sina egna hem. Hon s\u00e4ger att det \u00e4r stor skillnad p\u00e5 om barnen hj\u00e4lper till hemma och samtidigt kan g\u00e5 i skolan, eller om de tvingas arbeta f\u00f6r ers\u00e4ttning l\u00e5nga timmar och med farliga arbetsuppgifter. Det senaste \u00e4r helt f\u00f6rbjudet f\u00f6r barn.<\/p>\n

En liten flicka skalar kassava som ska bli mj\u00f6l i delstaten Par\u00e1 i nordv\u00e4stra Brasilien. Foto: Fabiana Frayssinet\/IPS<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Rio de Janeiro, 180516 (IPS) \u2013 Barnarbetet har minskat kraftigt i Latinamerika men fortfarande uppskattas 5,7 miljoner latinamerikanska barn tvingas jobba. Och en majoritet arbetar under oreglerade, riskabla f\u00f6rh\u00e5llanden \u2013 eller f\u00e5r inget betalt alls.<\/p>\n","protected":false},"author":646,"featured_media":18881,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[20,15,10,2,11],"tags":[],"class_list":["post-18880","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-arbete","category-latinamerika","category-manskliga-rattigheter","category-utbildning","category-utveckling"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/18880","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/646"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=18880"}],"version-history":[{"count":1,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/18880\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":18882,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/18880\/revisions\/18882"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media\/18881"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=18880"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=18880"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=18880"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}