{"id":18838,"date":"2018-05-07T09:36:18","date_gmt":"2018-05-07T09:36:18","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/?p=18838"},"modified":"2018-05-07T09:36:18","modified_gmt":"2018-05-07T09:36:18","slug":"centralamerika-civilsamhallet-kraver-att-tillfragas-om-stora-gruvprojekt","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2018\/05\/07\/centralamerika-civilsamhallet-kraver-att-tillfragas-om-stora-gruvprojekt\/","title":{"rendered":"Centralamerika: Civilsamh\u00e4llet kr\u00e4ver att tillfr\u00e5gas om stora gruvprojekt"},"content":{"rendered":"

Guatemala City, 180507 (IPS) \u2013 Lokalinv\u00e5nare blockerar v\u00e4gen som leder till gruvan San Rafael Las Flores, 96 kilometer s\u00f6der om Guatemalas huvudstad. De vill stoppa gruvan som de menar bara har haft negativ inverkan p\u00e5 deras n\u00e4romr\u00e5de sedan den \u00f6ppnade 2007.<\/strong><\/p>\n

<\/p>\n

Rudy Pivaral, en 62-\u00e5rig lantbrukare, s\u00e4ger till IPS att han drabbats av vattenbrist sedan gruvprojektet inleddes. Han kan inte l\u00e4ngre producera tv\u00e5 eller tre sk\u00f6rdar per \u00e5r och dessutom har f\u00f6rorenat vatten gjort m\u00e4nniskor sjuka, s\u00e4ger han.<\/p>\n

Omkring 96 familjer i byn La Cuchilla, i n\u00e4rheten av gruvan, har ocks\u00e5 tvingats flytta p\u00e5 grund av att vibrationer f\u00f6rst\u00f6rt deras hus.<\/p>\n

De protesterande \u00e4r en del av en r\u00f6relse i hela Centralamerika d\u00e4r ilskan v\u00e4xter \u00f6ver storskaliga, ofta utlands\u00e4gda, infrastrukturprojekt som inte involverar lokalbefolkningen.<\/p>\n

I slutet av april arrangerade milj\u00f6organisationer det andra regionala m\u00f6tet f\u00f6r n\u00e4tverket Den centralamerikanska alliansen mot gruvbrytning. M\u00f6tet avslutades genom att deltagarna kr\u00e4vde att regeringarna i deras region f\u00f6ljer internationella och regionala regler som s\u00e4ger att lokalbefolkningen har r\u00e4tt att konsulteras innan stora projekt inleds.<\/p>\n

\u2013 Vi uppmanar de centralamerikanska regeringarna att se \u00f6ver h\u00e5llbarheten i det de kallar utveckling, s\u00e4ger Julio Gonz\u00e1lez p\u00e5 den guatemalanska milj\u00f6organisationen MadreSelva.<\/p>\n

Lokala organisationer hoppas att de genom att g\u00e5 samman i en allians ska f\u00e5 kunna g\u00f6ra sina r\u00f6ster h\u00f6rda.<\/p>\n

I San Rafael har v\u00e4gsp\u00e4rren satts upp av inv\u00e5narna i det lantliga samh\u00e4llet Casillas. Inga transporter till eller fr\u00e5n gruvan kommer f\u00f6rbi. F\u00f6retaget som driver gruvan \u00e4r ett dotterbolag till det kanadensiska f\u00f6retaget Tahoe Resources.<\/p>\n

\u2013 Det h\u00e4r \u00e4r inte r\u00e4tt, och det v\u00e4rsta \u00e4r att de aldrig fr\u00e5gade oss om vi ville ha de h\u00e4r f\u00f6retagen h\u00e4r, s\u00e4ger Rosa D\u00e1vila som lagar mat till deltagarna i protesten.<\/p>\n

ILO:s konvention 169 om ursprungsfolk och stamfolk stadgar att regeringar ska konsultera inv\u00e5narna n\u00e4r en stat eller myndighet ger utvinningsr\u00e4tt inom urfolkens traditionella landomr\u00e5den. Konventionen tr\u00e4dde i kraft 1991 och har ratificerats av 22 l\u00e4nder, bland dem alla l\u00e4nder i Centralamerika utom El Salvador och Panama.<\/p>\n

Men i Centralamerika har regeringarna s\u00e4llan satt ig\u00e5ng med konsultationer, eftersom de \u00e4r r\u00e4dda f\u00f6r att dessa ska f\u00f6rsena och f\u00f6rsv\u00e5ra projekten, menar aktivisterna i alliansen. Ist\u00e4llet har ursprungsfolken sj\u00e4lva b\u00f6rjat konsultera de ber\u00f6rda m\u00e4nniskorna.<\/p>\n

I Guatemala tillh\u00f6r 63 procent av landets inv\u00e5nare ursprungsfolk och d\u00e4r har omkring 90 samr\u00e5d genomf\u00f6rts.<\/p>\n

\u2013 Innan vattenkraftsbolaget satte ig\u00e5ng fr\u00e5gade vi inv\u00e5narna om dessa f\u00f6retag hade r\u00e4tt att ta v\u00e5ra floder och en \u00f6verv\u00e4ldigande majoritet svarade nej, s\u00e4ger den 69-\u00e5rige mayaindianen Cirilo Acabal Osorio till IPS.<\/p>\n

Han kommer fr\u00e5n kommunen Uspat\u00e1n i Quiche i nordv\u00e4stra Guatemala och ber\u00e4ttar att de hittills har lyckats hindra f\u00f6retaget att s\u00e4tta ig\u00e5ng med utvinningen av vattenkraft i \u00e5tta samh\u00e4llet i regionen, d\u00e4r majoriteten tillh\u00f6r mayafolket.<\/p>\n

I Honduras har \u00f6ver 40 \u00f6ppna m\u00f6ten h\u00e5llits d\u00e4r lokalbefolkningen har motsatt sig liknande projekt p\u00e5 deras mark, s\u00e4ger Pedro Landa vid ERIC, en organisation knuten till jesuiterna.<\/p>\n

\u2013 Men staten forts\u00e4tter att strunta i folkets vilja, s\u00e4ger han.<\/p>\n

I El Salvador \u00e4r situationen numera en annan. D\u00e4r f\u00f6rbj\u00f6d regeringen i mars 2017 all utvinning av metaller. Men p\u00e5 grund av ett maktskifte efter valet i mars i \u00e5r kan situationen komma att \u00e4ndra sig igen, s\u00e4ger Rodolfo Calles vid den ickestatliga organisationen Cripdes.<\/p>\n

ILO:s konvention 169 omfattar enbart ursprungsfolks r\u00e4tt till inflytande \u00f6ver utvecklingen inom deras traditionella landomr\u00e5den, men experter som deltog p\u00e5 alliansens m\u00f6te menar att omr\u00e5den som inte domineras av urfolk ocks\u00e5 har r\u00e4tt att bli informerade.<\/p>\n

I l\u00e4nder eller regioner utan ursprungsbefolkning kan man anv\u00e4nda andra mekanismer som finns i nationella lagar, exempelvis krav p\u00e5 folkomr\u00f6stningar, enligt Sonia Guti\u00e9rrez, medlem i f\u00f6rbundet f\u00f6r maya-jurister.<\/p>\n

Deltagarna vid alliansm\u00f6tet f\u00f6rd\u00f6mde ocks\u00e5 det \u00f6kade v\u00e5ld och hot som milj\u00f6aktivister i regionen uts\u00e4tts f\u00f6r. Pedro Landa fr\u00e5n ERIC s\u00e4ger att \u00f6ver 127 milj\u00f6aktivister har d\u00f6dats i Honduras, ett land d\u00e4r \u00f6ver 800 utvinningsprojekt och 143 vattenprojekt har f\u00e5tt tillst\u00e5nd de senaste \u00e5ren. Ett av offren var Berta C\u00e1ceres som i mars 2016 sk\u00f6ts ihj\u00e4l efter att lett motst\u00e5ndet mot byggandet av ett vattenkraftverk.<\/p>\n