{"id":18698,"date":"2018-04-03T06:38:03","date_gmt":"2018-04-03T06:38:03","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/?p=18698"},"modified":"2018-04-03T06:38:03","modified_gmt":"2018-04-03T06:38:03","slug":"internetmediers-betydelse-okar-i-krisens-venezuela","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2018\/04\/03\/internetmediers-betydelse-okar-i-krisens-venezuela\/","title":{"rendered":"Internetmediers betydelse \u00f6kar i krisens Venezuela"},"content":{"rendered":"

Caracas, 180403 IPS)\u00a0<\/strong>\u2013 Press- och yttrandefriheten \u00e4r h\u00e5rt tr\u00e4ngd i krisens Venezuela och situationen har blivit allt sv\u00e5rare f\u00f6r de traditionella medierna. Trots d\u00e5liga internetuppkopplingar \u00e4r det nu fr\u00e4mst nyhetssajter som rapporterar om den sp\u00e4nda politiska situationen i landet.<\/strong><\/p>\n

<\/p>\n

\u2013 Nedst\u00e4ngningen av traditionella medier och de p\u00e5tryckningar som g\u00f6rs gentemot f\u00f6retag och journalister har gett de digitala medierna en skjuts, s\u00e4ger journalisten Omar Lugo, som \u00e4r redakt\u00f6r f\u00f6r den digitala nyhetssajten El Est\u00edmulo<\/a>, till IPS.<\/p>\n

En studie gjord av f\u00f6retaget Digital Trends sl\u00e5r fast att befolkningen i Venezuela i h\u00f6gre grad v\u00e4nder sig till digitala nyhetssajter \u00e4n i andra l\u00e4nder i Latinamerika.<\/p>\n

\u2013 Detta trots att internethastigheten \u00e4r bland de l\u00e4gsta i Latinamerika, vilket p\u00e5verkar tillg\u00e5ngen p\u00e5 information, s\u00e4ger Mariaengracia Chirinos, vid Institutet f\u00f6r medier och samh\u00e4lle, Ipys.<\/p>\n

En studie fr\u00e5n Ipys, en ickestatlig organisation som f\u00f6rsvarar pressfriheten, visar att hastigheten p\u00e5 bredbandsuppkopplingar i Venezuela \u00e4r betydligt l\u00e4gre \u00e4n i andra l\u00e4nder i regionen.<\/p>\n

\u00c4ven de digitala nyhetssajterna st\u00e4lls inf\u00f6r problem.<\/p>\n

\u2013 D\u00e5lig teknik, l\u00e5ngsamma uppkopplingar och p\u00e5verkansarbete utg\u00f6r sv\u00e5ra problem f\u00f6r de internetbaserade medier som f\u00f6rs\u00f6ker v\u00e4xa, s\u00e4ger journalisten Yelitza Linares, som arbetar f\u00f6r nyhetssajten El Pitazo<\/a>, till IPS.<\/p>\n

Cheferna till de nyhetssajter som uppfattas som kritiska till president Nicol\u00e1s Maduros regering uppger att de ofta drabbas av blockeringar, hackade hemsidor \u2013 eller cyberattacker.<\/p>\n

Omar Lugo s\u00e4ger att man vid sidan av de tekniska problemen \u00e4ven uts\u00e4tts f\u00f6r liknande utmaningar som andra redaktioner.<\/p>\n

\u2013 Det \u00e4r sv\u00e5rt att f\u00e5 kontakt med k\u00e4llor och det f\u00f6rekommer b\u00e5de censur och sj\u00e4lvcensur. De officiella k\u00e4llorna \u00e4r st\u00e4ngda f\u00f6r oberoende journalistisk. V\u00e5r ekonomiredaktion kan inte f\u00e5 en intervju med en minister eller h\u00f6gre tj\u00e4nsteman. Det finns inga ing\u00e5ngar till milj\u00f6er d\u00e4r beslut fattas, till statliga f\u00f6retag, eller tillg\u00e5ng till statistik som r\u00f6r ekonomi eller sjukv\u00e5rd, s\u00e4ger Omar Lugo.<\/p>\n

Den sv\u00e5ra ekonomiska krisen i landet har \u00e4ven slagit mycket h\u00e5rt mot medierna. Landets BNP har rasat med 37 procent p\u00e5 bara fyra \u00e5rs tid, och inflationen l\u00e5g p\u00e5 enorma 2\u00a0700 procent f\u00f6rra \u00e5ret. Detta enligt finanskommissionen i det parlament som kontrolleras av oppositionen. N\u00e5gra officiella siffror fr\u00e5n regeringen \u00e4r d\u00e4remot inte tillg\u00e4ngliga.<\/p>\n

Det finns i dag ett 50-tal nyhetssajter i landet, och de har fortsatt att v\u00e4xa under det senaste decenniet samtidigt som m\u00e5nga traditionella nyhetsredaktioner har st\u00e4ngts, dragit ner p\u00e5 sin verksamhet eller f\u00e5tt andra \u00e4gare.<\/p>\n

\u00c5r 2007 f\u00f6rlorade landets \u00e4ldsta och mest popul\u00e4ra tv-station Radio Caracas TV sitt tillst\u00e5nd p\u00e5 order av den d\u00e5varande presidenten Hugo Ch\u00e1vez. Sedan dess har landets medier i allt h\u00f6gre grad drabbats av indragna licenser och andra \u00e5tg\u00e4rder.<\/p>\n

Efter att den nuvarande presidenten Nicolas Maduro tog \u00f6ver makten 2013 har tv\u00e5 viktiga dagstidningar och landets enda renodlade tv-nyhetskanal bytt \u00e4gare under oklara omst\u00e4ndigheter. Det har i sin tur lett till att dessa medier blivit mer regeringsv\u00e4nliga.<\/p>\n

Enligt Ipys har fler \u00e4n ett hundra medier i landet lagt ner sedan 2005, och en majoritet av dessa sedan den nuvarande presidenten kom till makten. Dessutom har m\u00e4ngder av radio- och tv-kanaler tvingats st\u00e4nga samtidigt som tv-distribut\u00f6rer tvingats upph\u00f6ra med sina uts\u00e4ndningar av internationella tv-kanaler, d\u00e4ribland spanskspr\u00e5kiga CNN.<\/p>\n

Vid sidan av detta drabbas enskilda journalister av problem, i synnerhet n\u00e4r de f\u00f6rs\u00f6ker bevaka h\u00e4ndelser som ber\u00f6r den extrema politiska polariseringen i landet. Organisationen Espacio P\u00fablico<\/a> uppger att man dokumenterade drygt ett tusen fall av attacker mot yttrandefriheten under f\u00f6rra \u00e5ret \u2013 d\u00e4ribland hot och v\u00e5ld riktade mot reportrar, samt gripanden av journalister och fall av censur.<\/p>\n

\u2013 S\u00e5 fort en ny medieakt\u00f6r anklagas f\u00f6r att vara en fiende till staten kommer trakasserier fr\u00e5n grupper som \u00e4r regeringslojala, s\u00e4ger Luz Mely Reyes, som \u00e4r redakt\u00f6r f\u00f6r den oberoende nyhetssajten Efecto Cocuyo<\/a> till IPS.<\/p>\n