{"id":18659,"date":"2018-03-22T08:43:08","date_gmt":"2018-03-22T08:43:08","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/?p=18659"},"modified":"2018-03-22T08:43:08","modified_gmt":"2018-03-22T08:43:08","slug":"infrastrukturprojekt-hotar-urfolk-i-latinamerika","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2018\/03\/22\/infrastrukturprojekt-hotar-urfolk-i-latinamerika\/","title":{"rendered":"Infrastrukturprojekt hotar urfolk i Latinamerika"},"content":{"rendered":"

Isla de Assun\u00e7\u00e3o, Brasilien, 180322 (IPS) \u2013 Flera ursprungsbefolkningar i Latinamerika hotas av gruvdrift, vattenkraftsutvinning, kanalbyggen, gasutvinning och andra infrastrukturprojekt. Det g\u00e4ller exempelvis truk\u00e1-folket p\u00e5 \u00f6n Assun\u00e7\u00e3o i nord\u00f6stra Brasilien.<\/strong><\/p>\n

<\/p>\n

Truk\u00e1-folkets by delades i tv\u00e5 delar n\u00e4r fl\u00f6det i floden S\u00e3o Francisco leddes om.<\/p>\n

\u2013 Vi har urgamla r\u00f6tter i detta omr\u00e5de. Vi har alltid levt l\u00e4ngs floden och fiskat, jagat och odlat. Vi beh\u00f6ver ingen kanal, s\u00e4ger Claudia Truk\u00e1, byledare i kommunen Cabrob\u00f3 i delstaten Pernambuco.<\/p>\n

Den brasilianska regeringen genomf\u00f6r en rad infrastrukturprojekt som detta f\u00f6r att trygga vattentillg\u00e5ngen f\u00f6r 12 miljoner m\u00e4nniskor i 390 samh\u00e4llen i delstaterna Pernambuco, Cear\u00e1, Para\u00edba och Rio Grande do Norte och h\u00e4vdar att satsningen \u00e4ven kommer vara bra f\u00f6r befolkningen l\u00e4ngs floden och i byarna.<\/p>\n

Men enligt truk\u00e1-folket kommer kanalbygget att f\u00f6rsv\u00e5ra gr\u00e4nsdragningen runt urfolkets mark och inte medf\u00f6ra n\u00e5gra f\u00f6rdelar f\u00f6r dem, snarare tv\u00e4rtom.<\/p>\n

\u2013 Det kommer att p\u00e5verka v\u00e4xtligheten och v\u00e5ra djur negativt, och det tar vatten fr\u00e5n floden inte f\u00f6r att f\u00f6ra det till dem som \u00e4r t\u00f6rstiga utan f\u00f6r att gynna jordbruksf\u00f6retag. Det finns andra s\u00e4tt att l\u00f6sa vattenbristen, s\u00e4ger Claudia Truk\u00e1 till IPS.<\/p>\n

Och liknande utvecklingsprojekt i andra l\u00e4nder i regionen tar inte heller h\u00e4nsyn till urfolkens r\u00e4ttigheter. I omr\u00e5det Madre de Dios, inne i Amazonas i syd\u00f6stra Peru, tvingas exempelvis harakbut-folket leva med konsekvenserna av projektering p\u00e5 deras mark.<\/p>\n

\u00c5r 2006 fick det USA-baserade bolaget Hunt Oil tillst\u00e5nd att leta efter naturgas p\u00e5 ett omr\u00e5de som gick in i reservatet Amarakaeri. 2017 avslutades projekteringen eftersom f\u00f6retaget inte hittat tillr\u00e4ckligt mycket gas innan deras tillst\u00e5nd l\u00f6pte ut, men fem andra bolag \u00e4r intresserade av att ta \u00f6ver. Det ber\u00e4ttar Andrea Cardoso, professor vid Arturo Jauretche-universitetet i Argentina.<\/p>\n

\u2013 Dessutom har projekteringen redan satt avtryck i regnskogen och den har skapat splittring i samh\u00e4llet, till och med inom familjer. F\u00f6retaget har \u00f6vertalat m\u00e5nga fr\u00e5n ursprungsbefolkningen att samarbeta med dem, eller att ta emot varor eller pengar. Samtidigt har andra delar av gruppen arbetat med att skapa medvetenhet om de o\u00e5terkalleliga negativa f\u00f6ljder bolagens verksamhet har p\u00e5 regnskogen, s\u00e4ger hon.<\/p>\n

F\u00f6rtegens projektering \u00e4r ett hot mot flera floder som \u00e4r den enda vattentillg\u00e5ngen f\u00f6r \u00f6ver 10 000 m\u00e4nniskor, enligt Andrea Cardoso. Hon menar att urfolken som lever i Amazonb\u00e4ckenet, som delas av \u00e5tta sydamerikanska l\u00e4nder, kan regionen b\u00e4ttre \u00e4n n\u00e5gon annan. De \u00e4r anpassade till att leva d\u00e4r och har stor kunskap om jordm\u00e5nen, floran och faunan.<\/p>\n

Hon s\u00e4ger att det som h\u00e4nder harakbut-folket m\u00e5ste ses i en st\u00f6rre latinamerikansk kontext. Sedan slutet av 1900-talet har utvinningen av naturresurser drabbat m\u00e5nga urfolk i regionen.<\/p>\n

I exempelvis Ecuador hotas flera urfolk av planerna p\u00e5 utvinning av guld, silver och koppar i projektet Mirador-San Carlos Panantza, i bergskedjan Condor vid gr\u00e4nsen mot Peru. Ren\u00e9 Unda, fr\u00e5n universitetet Salesian Polytechnic, s\u00e4ger att projektet \u00e4r ett hot mot flera naturreservat, vattent\u00e4kter och skogar. Det riskerar att totalt f\u00f6r\u00e4ndra livsvillkoren f\u00f6r shuar-folket, som lever b\u00e5de i Ecuador och Peru.<\/p>\n

Och \u00e4ven i Argentina \u00e4r storskalig gruvdrift ett av de fr\u00e4msta hoten mot ursprungsbefolkningar, enligt Luciana Guerreiro vid forskningsinstitutet Germani Research \u00a0vid Buenos Aires universitet. Bland annat mot diaguita-folket i Aguas Calientes, i provinsen Catamarca.<\/p>\n

\u2013 Gruvdriften plundrar inte bara urfolken p\u00e5 mineraler utan hotar \u00e4ven vattentillg\u00e5ngen, som \u00e4r livsviktig i omr\u00e5den d\u00e4r det r\u00e5der vattenbrist. Diaguita-folkets kamp f\u00f6r sitt omr\u00e5de blir ocks\u00e5 ett f\u00f6rsvar f\u00f6r milj\u00f6n eftersom det omfattar det skyddade naturreservatet Laguna Blanca, som har stor betydelse f\u00f6r den biologiska m\u00e5ngfalden, s\u00e4ger hon.<\/p>\n

\u2013 Det enda urfolken kan g\u00f6ra \u00e4r att st\u00e5 emot, protestera och f\u00f6rs\u00f6ka hindra de som stj\u00e4l deras mark, s\u00e4ger experten som menar att gruvdriften \u00e4r ett hot mot urfolkens traditionella livsstil och kultur, liksom mot deras samh\u00f6righet med naturen.<\/p>\n

Luciana Guerreiro s\u00e4ger att den utveckling som sker i Latinamerika svarar mot \u201dden globala finansmarknadens behov\u201d. Hon menar att denna utveckling f\u00f6ljer gamla koloniala m\u00f6nster d\u00e4r \u00f6mt\u00e5liga milj\u00f6er inte skyddas och ingen h\u00e4nsyn tas till lokalbefolkningens traditionella liv.<\/p>\n

\u2013 Men urfolken och b\u00f6nderna i regioner som uts\u00e4tts f\u00f6r f\u00f6rf\u00f6ljelse, f\u00f6rtal och st\u00f6ld har i alla tider st\u00e5tt emot \u2013 \u00a0och forts\u00e4tter att st\u00e5 emot \u2013 angreppen, s\u00e4ger hon.<\/p>\n