{"id":18574,"date":"2018-03-08T09:14:19","date_gmt":"2018-03-08T09:14:19","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/?p=18574"},"modified":"2018-03-08T09:35:04","modified_gmt":"2018-03-08T09:35:04","slug":"kvinnor-i-spetsen-for-brasilianska-husockupanter","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2018\/03\/08\/kvinnor-i-spetsen-for-brasilianska-husockupanter\/","title":{"rendered":"Kvinnor leder brasilianska husockupanter"},"content":{"rendered":"

Rio de Janeiro, 180308 (IPS)\u00a0\u2013 Genom ockupationen av ett hus har 42 fattiga familjer f\u00e5tt en egen bostad mitt i centrala Rio de Janeiro. Husockupanterna leds av kvinnor och i huset tolereras inget v\u00e5ld inom familjerna.<\/p>\n

<\/p>\n

\u2013 H\u00e4r arbetar vi f\u00f6r kvinnors r\u00e4ttigheter och accepterar inte v\u00e5ld inom familjen. Det \u00e4r n\u00e5got vi betraktar som ett gemensamt problem, inte bara som en fr\u00e5ga inom familjen, s\u00e4ger Lurdinha Lopes, som \u00e4r en av ledarna f\u00f6r den brasilianska husockupantr\u00f6relsen, MNLM.<\/p>\n

I det ockuperade tiov\u00e5ningshuset i Rio, som heter Manoel Congo och har varit ockuperat sedan 2007, \u00e4r dessutom alkohol och droger f\u00f6rbjudna i de gemensamma lokalerna, och de 27 barn som bor i huset uppmanas att inte hoppa av skolan. Sammanlagt bor h\u00e4r 120 personer, varav en majoritet \u00e4r kvinnor.<\/p>\n

\u2013 En del av kvinnorna har flytt fr\u00e5n relationer d\u00e4r de blev misshandlade av sina m\u00e4n, ber\u00e4ttar Lurdinha Lopes.<\/p>\n

Husockupanternas r\u00f6relse \u00e4r inte lika k\u00e4nd i Rio de Janeiro som den \u00e4r i en annan av landets j\u00e4ttest\u00e4der, S\u00e3o Paulo. Men \u00e4ven h\u00e4r tar aktivister \u00f6ver \u00f6vergivna byggnader, med h\u00e4nvisning till landets konstitution, som sl\u00e5r fast att alla fastigheter m\u00e5ste ha en social funktion.<\/p>\n

\u2013 Det finns en tradition av husockupationer ocks\u00e5 i Rio de Janeiro, men den \u00e4r inte lika synlig eftersom m\u00e5nga ockupationer genomf\u00f6rs utanf\u00f6r stadens centrum, s\u00e4ger Lurdinha Lopes.<\/p>\n

De flesta aktivisterna inom MNLM \u00e4r kvinnor. Huset Manoel Congo, som har f\u00e5tt sitt namn efter ledaren f\u00f6r ett svart slavuppror som intr\u00e4ffade 1838, anses av aktivisterna vara en viktig symbol eftersom fattiga familjer genom huset har lyckats f\u00e5 en bostad mitt i stadens centrum. Det ligger precis bredvid byggnaden d\u00e4r stadsfullm\u00e4ktige huserar och n\u00e4ra torget Cinel\u00e2ndia, d\u00e4r de flesta av de stora politiska demonstrationerna i staden genomf\u00f6rs.<\/p>\n

\u2013 Att ha lyckats inta en plats i huvudstadens absoluta centrum \u00e4r fantastiskt, s\u00e4ger Elizete Napole\u00e3o, som ing\u00e5r i MNLM:s nationella ledning och \u00e4r ordf\u00f6rande f\u00f6r organisationens sektion i Rio de Janeiro.<\/p>\n

Husets 42 l\u00e4genheter har med tiden blivit renoverade och har i dag alla grundl\u00e4ggande bekv\u00e4mligheter. Att de boende i dag bor s\u00e4kert h\u00e4r beror p\u00e5 deras l\u00e5ngvariga kamp, genom bland annat demonstrationer och flera r\u00e4ttsliga strider mot tidigare vr\u00e4kningsbeslut. Till sist lyckades de boende f\u00e5 r\u00e4tten att ta \u00f6ver huset, med h\u00e4nvisning till dess sociala betydelse, och ockupanterna har \u00e4ven f\u00e5tt hj\u00e4lp med den finansiering som kr\u00e4vdes f\u00f6r att rusta upp byggnaden.<\/p>\n

Ockupationen inleddes vid en tid d\u00e5 de politiska f\u00f6ruts\u00e4ttningarna var gynnsamma. D\u00e5varande v\u00e4nsterpresidenten Luiz Inacio Lula da Silva hade precis inlett sin andra \u00e4mbetsperiod, och var p\u00e5 v\u00e4g att lansera ett program som syftade till att minska den stora bostadsbrist som fortfarande r\u00e5der i landet.<\/p>\n

MNLM \u00e4r en av flera r\u00f6relser som menar att ett s\u00e4tt att r\u00e5da brist p\u00e5 bostadsbristen \u00e4r att ta \u00f6ver tomma byggnader i st\u00e4dernas centrala delar.<\/p>\n

\u2013 Det finns upp till tre hundra tomma byggnader i hamnomr\u00e5det och i Rio de Janeiros centrala delar, s\u00e4ger Elizete Napole\u00e3o till IPS.<\/p>\n

Lurdinha Lopes p\u00e5pekar att stadens centrum erbjuder en helt annan tillg\u00e5ng till skolor, sjukhus, arbetsplatser och m\u00f6jligheter till att livn\u00e4ra sig som gatuf\u00f6rs\u00e4ljare. Vanligtvis \u00e4r dock de fattiga i Rio de Janeiro h\u00e4nvisade till bost\u00e4der i stadens utkanter, omr\u00e5den som till stor del kontrolleras av kriminella grupper.<\/p>\n