{"id":18493,"date":"2018-02-20T10:35:54","date_gmt":"2018-02-20T10:35:54","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/?p=18493"},"modified":"2018-02-20T10:35:54","modified_gmt":"2018-02-20T10:35:54","slug":"alla-skyller-pa-min-dotter-sager-pappan-till-palestinas-unga-frihetsikon","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2018\/02\/20\/alla-skyller-pa-min-dotter-sager-pappan-till-palestinas-unga-frihetsikon\/","title":{"rendered":"\u201dAlla skyller p\u00e5 min dotter\u201d s\u00e4ger pappan till Palestinas unga frihetsikon"},"content":{"rendered":"

Palestina, 180220 (IPS\/Arbetet-Global) \u2013 Ton\u00e5ringen Ahed Tamimi blev k\u00e4nd \u00f6ver hela v\u00e4rlden d\u00e5 det spreds en film p\u00e5 n\u00e4tet d\u00e4r hon med sparkar och slag motar bort tv\u00e5 israeliska soldater fr\u00e5n familjens g\u00e5rdsplan. Arbetet Global har tr\u00e4ffat pappan till flickan som blivit en frihetsikon f\u00f6r palestinierna.<\/p>\n

<\/p>\n

Det \u00e4r sen f\u00f6rmiddag, klarbl\u00e5 himmel och en bedr\u00e4glig tystnad i byn.\u00a0Intill huset st\u00e5r en bl\u00e5 plasttunna med tomma hylsor fr\u00e5n t\u00e5rgasgranater.<\/p>\n

\u2013 Nu skyller alla p\u00e5 min dotter men ingen pratar om soldaten som sk\u00f6t ett barn i huvudet.<\/p>\n

Bassem Tamimi \u00e4r pappa till den ton\u00e5rstjej, Ahed Tamimi, som numera blivit en symbol f\u00f6r det palestinska motst\u00e5ndet mot den israeliska ockupationen.<\/p>\n

Pappan r\u00e4knar med att dottern \u2013 som var 16 \u00e5r d\u00e5 hon sparkade mot soldaterna men fyllde 17 i f\u00e4ngelse \u2013 kan f\u00e5 ett l\u00e5ngt f\u00e4ngelsestraff.<\/p>\n

\u2013 De vill anv\u00e4nda henne f\u00f6r att statuera ett exempel, s\u00e4ger han d\u00e5 Arbetet Global tr\u00e4ffar honom i familjens hem i byn Nabi Saleh, nordv\u00e4st om staden Ramallah.<\/p>\n

\u2013 Kom med, kom\u2026<\/p>\n

Bassem Tamimi kliver med raska steg iv\u00e4g fr\u00e5n g\u00e5rden. Snart st\u00e5r vi uppe p\u00e5 en h\u00f6jd. Vi blickar mil och \u00e5ter mil \u00f6ver ett vackert bergslandskap. P\u00e5 sluttningen p\u00e5 andra sidan ligger en liten by med r\u00f6da hustak, signalen f\u00f6r att det \u00e4r en israelisk bos\u00e4ttning.<\/p>\n

Byn heter Halamish.<\/p>\n

\u2013 Ser du olivtr\u00e4den d\u00e4r nere\u2026de var mina f\u00f6rr\u2026innan bos\u00e4ttningen, s\u00e4ger Bassem Tamimi och g\u00e5r sedan tillbaka till huset d\u00e4r hans dotters s\u00e4ng \u00e4nnu \u00e4r ob\u00e4ddad efter att hon greps av soldaterna.<\/p>\n

Han st\u00e4ller fram n\u00e5gra plaststolar p\u00e5 g\u00e5rden utanf\u00f6r huset och b\u00f6rjar ber\u00e4tta.<\/p>\n

Den 6 december deklarerade president Donald Trump att USA ska flytta sin ambassad fr\u00e5n Tel Aviv till Jerusalem.<\/p>\n

Beslutet kritiserades av m\u00e5nga l\u00e4nder som ans\u00e5g att detta f\u00f6rsv\u00e5rar en l\u00f6sning av den l\u00e5ngvariga konflikten.<\/p>\n

I Nabi Saleh protesterade byn mot beslutet. Det blev sammandrabbningar.<\/p>\n

Familjen Tamimis hus ligger h\u00f6gt upp p\u00e5 en kulle och \u00e4r d\u00e4rmed en strategisk punkt, perfekt f\u00f6r den som vill kontrollera omr\u00e5det.<\/p>\n

I flera dagar hade soldaterna g\u00e5tt in p\u00e5 familjens tomt och skjutit t\u00e5rgasgranater och gummikulor mot de som protesterade.<\/p>\n

\u2013 Min son blev tr\u00e4ffad i handen av en gummikula, s\u00e4ger han.<\/p>\n

Den 15 december f\u00f6rra \u00e5ret fortsatte sammandrabbningarna.<\/p>\n

\u2013 P\u00e5 morgonen s\u00e5g vi soldaterna utanf\u00f6r huset men vi satte oss och \u00e5t frukost. De sk\u00f6t mycket t\u00e5rgas och gummikulor, ber\u00e4ttar Bassem Tamimi och s\u00e4ger att han sedan gick ned till byn men fick ber\u00e4ttat f\u00f6r sig vad som h\u00e4nde efter\u00e5t.<\/p>\n

En grupp p\u00e5 fem bev\u00e4pnade soldater gick in p\u00e5 tomten. Flera barn och Bassems hustru, Narimam Tamimi, f\u00f6rs\u00f6kte schasa bort dem.<\/p>\n

\u2013 Men de sk\u00f6t Mohammed i huvudet. Det var d\u00e4r borta.<\/p>\n

Bassem Tamimi pekar mot en gr\u00e5 mur ett 20-tal meter bort.<\/p>\n

Mohammed var d\u00e5 14 \u00e5r och kusin till Ahed Tamimi.<\/p>\n

Gummikulan avfyrades fr\u00e5n n\u00e4ra h\u00e5ll och krossade delar av skallbenet. Efter flera dagar i koma och omfattande operationer vaknade han. Men synen p\u00e5 ena \u00f6gat gick inte att r\u00e4dda.<\/p>\n

\u2013 Och nu skyller alla p\u00e5 min dotter.<\/p>\n

Filmen som spelades in 20 minuter senare har spridits \u00f6ver hela v\u00e4rlden.<\/p>\n

I videoklippet g\u00e5r Ahed Tamimi tillsammans med en grupp barn fram till tv\u00e5 soldater som st\u00e5r p\u00e5 deras garageuppfart. Hon sparkar mot soldaterna, sk\u00e4ller p\u00e5 dem. Sl\u00e5r dem.<\/p>\n

Soldaterna r\u00f6r sig l\u00e5ngsamt ifr\u00e5n huset.<\/p>\n

Det har f\u00e5tt m\u00e5nga israeler att reagera.<\/p>\n

De tycker att soldaterna borde agerat h\u00e5rdare mot ton\u00e5rsflickan. Landets utbildningsminister Naftali Bennett har sagt<\/a> att han tycker att Ahed och de andra tv\u00e5 flickorna som syns i videoklippet borde sp\u00e4rras in p\u00e5 livstid. Andra menar att dottern har utnyttjats och p\u00e5pekar att det finns flera andra filmer p\u00e5 n\u00e4tet d\u00e4r hon konfronterar israeliska soldater.<\/p>\n

Familjen anklagas f\u00f6r att arrangera filmerna, spela in dem i propagandasyfte. I en tidigare video kan man se hur Ahed, som d\u00e5 endast \u00e4r 11 \u00e5r, sl\u00e5r mot en israelisk soldat strax efter att hennes bror har gripits.<\/p>\n

Bland palestinierna h\u00e5ller dock ton\u00e5rsflickan p\u00e5 att bli en symbol f\u00f6r motst\u00e5ndet mot den israeliska ockupationen.<\/p>\n

N\u00e5gra dagar efter incidenten kommer soldaterna tillbaka p\u00e5 natten.<\/p>\n

De griper Ahed\u00a0Tamimi, hennes mamma och Aheds kusin. De ska st\u00e4llas inf\u00f6r milit\u00e4rdomstol. \u00c4n s\u00e5 l\u00e4nge g\u00e5r det bara att spekulera om utfallet men m\u00e5nga tror att hon kommer att d\u00f6mas till ett fler\u00e5rigt f\u00e4ngelsestraff.<\/p>\n

Jag fr\u00e5gar pappan om han \u00f6nskar att hans dotter inte hade konfronterat soldaterna. Han svarar utan minsta tvekan.<\/p>\n

\u2013 Nej, och jag \u00f6nskar att hon g\u00f6r det igen om soldaterna kommer tillbaka. Det vi g\u00f6r \u00e4r normalt om man blir ockuperad. Det \u00e4r v\u00e5r plikt och ansvar att reagera s\u00e5, svarar han.<\/p>\n

Han s\u00e4ger att alla m\u00e4n i v\u00e4rlden skulle vilja ha en dotter som Ahed.<\/p>\n

\u2013 Jag \u00e4r hennes pappa. Jag gr\u00e5ter. Jag \u00e4r orolig. Jag har alla m\u00f6jliga k\u00e4nslor och \u00e4r ledsen \u00f6ver att ockupationen gjort att hon f\u00f6rlorat sin barndom. Men jag \u00e4r ocks\u00e5 stolt. Jag \u00e4r stolt f\u00f6r att hon tillh\u00f6r den generation som kan befria Palestina och jag \u00e4r stolt \u00f6ver att hon \u00e4r s\u00e5 stark.<\/p>\n

Familjen Tamimi har ett l\u00e5ngt f\u00f6rflutet i kampen f\u00f6r ett sj\u00e4lvst\u00e4ndigt Palestina.<\/p>\n

Sj\u00e4lv s\u00e4ger han att han gripits ett dussintal g\u00e5nger och f\u00e4ngslats nio g\u00e5nger.<\/p>\n

\u2013 F\u00f6rsta g\u00e5ngen var 1993. D\u00e5 torterades jag. Samma dag som jag sl\u00e4pptes d\u00f6dades min syster i en milit\u00e4rdomstol i Ramallah d\u00e4r hon var f\u00f6r att bes\u00f6ka sin son som stod \u00e5talad. Hon blev nedputtad f\u00f6r en trappa och ihj\u00e4lslagen, s\u00e4ger han.<\/p>\n

Han har i tidigare intervjuer sagt att han \u00e4r inspirerad av Gandhis filosofi om passivt motst\u00e5nd och Amnesty International kallade honom<\/a> en \u201dsamvetsf\u00e5nge\u201d d\u00e5 han 2012 greps i en icke-v\u00e5ldsdemonstration p\u00e5 V\u00e4stbanken.<\/p>\n

N\u00e4r han ombeds f\u00f6rklara konflikten mellan hans by och bos\u00e4ttningen p\u00e5 andra sidan dalen s\u00e4ger han att fr\u00e5gan \u00e4r fel st\u00e4lld. Att det \u00e4r ockupationen som \u00e4r problemet.<\/p>\n

Vid infarten till byn finns ett h\u00f6gt torn i betong och taggtr\u00e5d.<\/p>\n

\u2013\u00a0D\u00e4r nere vid v\u00e4gsp\u00e4rren st\u00e4nger de pl\u00f6tsligt av v\u00e4gen. Senaste ig\u00e5r var den st\u00e4ngd tre-fyra timmar. Men man vet aldrig n\u00e4r. F\u00f6rra veckan hade jag ett m\u00f6te i Ramallah men jag kunde inte \u00e5ka dit eftersom v\u00e4gen var st\u00e4ngd.<\/p>\n

\u2013 Ockupationen p\u00e5verkar varenda detalj i v\u00e5ra liv. Det \u00e4r inte bara ett ord eller en v\u00e4gsp\u00e4rr. Den ber\u00f6r v\u00e5r vardag, v\u00e5r framtid och v\u00e5ra k\u00e4nslor.<\/p>\n

FAKTA<\/p>\n

1948 utropades staten Israel, vilket s\u00e5gs med stor misstro av omliggande l\u00e4nder och krig utbr\u00f6t. Sedan 1967 har palestinierna levt under israelisk ockupation. Konflikten mellan Israel och Palestina handlar fr\u00e4mst om vem som ska har r\u00e4tt till marken. Totalt har drygt 130 stater runt om i v\u00e4rlden \u2014 mestadels i Afrika, Asien och Latinamerika \u2014 hittills erk\u00e4nt Palestina som en sj\u00e4lvst\u00e4ndig stat. Endast ett f\u00e5tal EU-l\u00e4nder, d\u00e4ribland Sverige, har erk\u00e4nt Palestina som stat.<\/p>\n