{"id":18486,"date":"2018-02-19T11:29:04","date_gmt":"2018-02-19T11:29:04","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/?p=18486"},"modified":"2018-02-19T11:32:25","modified_gmt":"2018-02-19T11:32:25","slug":"18486","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2018\/02\/19\/18486\/","title":{"rendered":"Nicaraguas gr\u00e4nskontroller stoppar migranter"},"content":{"rendered":"

Managua, 180219 (IPS)\u00a0\u2013 Nicaraguas h\u00e5rdare gr\u00e4nskontroller har gett resultat i kampen mot den gr\u00e4ns\u00f6verskridande kriminaliteten. Samtidigt har den slagit h\u00e5rt mot de migranter som nu inte kan resa genom landet f\u00f6r att n\u00e5 fram till USA.<\/p>\n

<\/p>\n

Roberto Orozco, oberoende s\u00e4kerhetskonsult, p\u00e5pekar att Nicaraguas h\u00e5rda inreseregler h\u00e4nger samman med den kris som uppstod i regionen i november 2015. D\u00e5 f\u00f6rs\u00f6kte m\u00e5nga kubanska migranter ta sig genom Centralamerika f\u00f6r att n\u00e5 fram till USA innan landet inf\u00f6rde sk\u00e4rpta regler.<\/p>\n

Detta ledde till en kris som flera av regionens l\u00e4nder, men \u00e4ven Colombia och Mexiko, f\u00f6rs\u00f6kte hitta en l\u00f6sning p\u00e5.\u00a0 Den nicaraguanska regeringen under president Daniel Ortega v\u00e4grade dock att samarbeta f\u00f6r att f\u00f6rs\u00f6ka l\u00f6sa situationen f\u00f6r de runt tre tusen kubaner som hade fastnat i Costa Rica, p\u00e5 gr\u00e4nsen mot Nicaragua.<\/p>\n

Landet skickade ut poliser och milit\u00e4rer f\u00f6r att hindra migranterna fr\u00e5n att ta sig \u00f6ver gr\u00e4nsen, vilket ledde till en humanit\u00e4r kris. Den l\u00f6stes inte f\u00f6rr\u00e4n andra l\u00e4nder gick med p\u00e5 att l\u00e5ta migranterna resa vidare, utan att beh\u00f6va resa genom Nicaragua.<\/p>\n

Nicaraguanska ledare har f\u00f6rklarat att de h\u00e5rda inreseregler som inf\u00f6rts vid landets s\u00f6dra gr\u00e4ns syftar till att bek\u00e4mpa de hot mot den nationella s\u00e4kerheten som kommer fr\u00e5n den organiserade brottsligheten, i form av bland annat m\u00e4nniskosmuggling och knarkhandel.<\/p>\n

Roberto Orozco s\u00e4ger att de h\u00e5rda gr\u00e4nsreglerna, som inneb\u00e4r att bland annat sydamerikaner, afrikaner och haitier inte f\u00e5r resa genom landet, sedan slutet av 2015 har gynnat Mexiko och USA, som \u00e4r landets viktigaste handelspartner.<\/p>\n

Samtidigt ifr\u00e5gas\u00e4tter han hur effektivt politiken har varit n\u00e4r det g\u00e4ller att minska str\u00f6mmen av migranter genom kontinenten, samt p\u00e5 vilket s\u00e4tt den slagit mot de m\u00e4nniskosmugglare som agerar i regionen. N\u00e4r det g\u00e4ller dessa fr\u00e5gor finns det inte mycket officiell information att tillg\u00e5.<\/p>\n

Ricardo de Le\u00f3n Borge, vid juridiska fakulteten vid American College i Managua, s\u00e4ger till IPS att de h\u00e5rda gr\u00e4nskontrollerna i f\u00f6rsta hand syftar till att \u00f6ka tryggheten inom landets gr\u00e4nser \u2013 men ocks\u00e5 till att inte fler pappersl\u00f6sa migranter ska falla offer f\u00f6r de kriminella n\u00e4tverken av m\u00e4nniskosmugglare.<\/p>\n

Enligt uppgifter fr\u00e5n Nicaraguas polis har mordstatistiken sjunkit i landet och den var f\u00f6rra \u00e5ret den l\u00e4gsta som uppm\u00e4tts under de senaste 15 \u00e5ren.<\/p>\n

Samtidigt har den h\u00e5rda politiken ocks\u00e5 lett till ett \u00f6kat antal m\u00e4nniskor\u00e4ttsbrott, enligt Nicaraguas center f\u00f6r m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter<\/a>. Juristen Gonzalo Carri\u00f3n, som arbetar f\u00f6r organisationen, s\u00e4ger till IPS att de h\u00e5rda gr\u00e4nskontrollerna lett till att det blivit \u00e4nnu farligare f\u00f6r migranter som f\u00f6rs\u00f6ker ta sig genom landet mot USA.<\/p>\n

Som exempel n\u00e4mner han de tusentals kubaner och afrikaner som tvingades bort fr\u00e5n landet i slutet av 2015, samt ett fall med tolv afrikaner som \u00e5ret d\u00e4rp\u00e5 drunknade i Nicaraguasj\u00f6n d\u00e5 de f\u00f6rs\u00f6kte undkomma gr\u00e4nskontrollerna, samt fallet med en kamerunsk kvinna som greps i slutet av f\u00f6rra \u00e5ret.<\/p>\n

Det sista fallet g\u00e4ller Marie Frinwie Atanga, som ursprungligen kommer fr\u00e5n Kamerun men \u00e4r bosatt i Belgien. F\u00f6rra \u00e5ret reste hon till Nicaragua f\u00f6r att ta hand om sin d\u00f6de sons kropp, efter att hennes 20-\u00e5rige son hade skjutits till d\u00f6ds i s\u00f6dra Nicaragua i samband med en eldstrid mellan gr\u00e4nspoliser och m\u00e4nniskosmugglare, som var p\u00e5 v\u00e4g att transportera en grupp m\u00e4nniskor fr\u00e5n Costa Rica till Honduras.<\/p>\n

V\u00e4l i Nicaragua greps dock Marie Frinwie Atanga och anklagades f\u00f6r att tillh\u00f6ra en internationell liga av m\u00e4nniskosmugglare och nu hotas hon av tolv \u00e5rs f\u00e4ngelse. Gonzalo Carri\u00f3n menar att staten genom detta fall visat upp \u201djuridisk och moralisk barbarism\u201d.<\/p>\n

Den h\u00e5rdare politiken har \u00e4ven inneburit ett f\u00f6rbud f\u00f6r lokalbefolkningen att hj\u00e4lpa migranter inf\u00f6rts. Det har lett till att m\u00e4nniskor som hj\u00e4lpt personer i utsatta positioner med mat, vatten eller kl\u00e4der, har blivit \u00e5talade.<\/p>\n

Gonzalo Carri\u00f3n menar att den h\u00e5rda politiken dessutom st\u00e5r i strid med Nicaraguas egen historia, d\u00e4r m\u00e5nga medborgare l\u00e4mnat landet. N\u00e4rmare elva procent av nicaraguanerna ber\u00e4knas leva och arbeta utomlands, fr\u00e4mst i USA, Costa Rica, Panama eller i Spanien.<\/p>\n

Enligt V\u00e4rldsbanken lever knappa 30 procent av befolkningen i fattigdom, vilket inneb\u00e4r att Nicaragua \u00e4r ett av de fattigaste l\u00e4nderna i Latinamerika. De medborgare som bor utomlands skickar \u00e5rligen tillbaka m\u00e5ngmiljardbelopp till sina n\u00e4ra och k\u00e4ra, och landets centralbank bed\u00f6mer att dessa siffror kommer att v\u00e4xa ytterligare under innevarande \u00e5r.<\/p>\n

 <\/p>\n