International Centre for Trade and Sustainable Development.\u00a0<\/a><\/p>\nIOM:s Latinamerikachef Diego Beltrand presenterade siffror som visar att det finns uppskattningsvis 244 miljoner migranter i v\u00e4rlden i dag, vilket motsvarar runt 3 procent av jordens befolkning. Antalet har stigit mycket snabbt under de senaste 50 \u00e5ren. Enligt Diego Beltrand har m\u00e5nga analyser visat vilka ekonomiska bidrag migranterna st\u00e5r bakom. Trots det lyfts s\u00e4llan dessa resultat fram.<\/p>\n
\u2013Frihandeln har f\u00e5tt ett brett erk\u00e4nnande i olika delar av v\u00e4rlden, men detsamma g\u00e4ller inte f\u00f6r m\u00e4nniskors r\u00f6relsefrihet, slog han fast.<\/p>\n
Enligt en studie fr\u00e5n IOM st\u00e5r v\u00e4rldens migranter bakom n\u00e4stan tio procent av v\u00e4rldens samlade BNP \u2013 och deras bidrag \u00e4r mycket viktiga f\u00f6r deras heml\u00e4nder genom de pengar migranterna skickar hem till n\u00e4ra och k\u00e4ra. Dessa penga\u00f6verf\u00f6ringar \u00e4r s\u00e4rskilt viktiga i kristider och i l\u00e4nder som El Salvador och Honduras \u00f6verstiger summorna 15 procent av l\u00e4ndernas bruttonationalprodukter.<\/p>\n
En vanlig uppfattning \u00e4r att migranter fr\u00e4mst har de minst kvalificerade jobben. Samtidigt h\u00e4vdar Stefano Breschi, som \u00e4r professor vid Bocconi-universitet i Milano, att den migration som har vuxit snabbast under de senaste tv\u00e5 decennierna best\u00e5r av h\u00f6gutbildad arbetskraft.<\/p>\n
I m\u00e5nga l\u00e4nder i v\u00e4rlden f\u00f6rs\u00f6ker samtidigt politiker att vinna r\u00f6ster genom att utlova h\u00e5rdare restriktioner mot invandring. Marina Manke, som \u00e4r chef f\u00f6r IOM:s avdelning f\u00f6r r\u00f6rlig arbetskraft och m\u00e4nsklig utveckling, p\u00e5pekar att migration \u00e4r en komplex fr\u00e5ga och att det g\u00e4ller att t\u00e4nka sig f\u00f6r n\u00e4r den diskuteras.<\/p>\n
\u2013Det \u00e4r sv\u00e5rt att f\u00f6rklara att det kan finnas m\u00e4nniskor som kanske \u00e4r arbetsl\u00f6sa i dag, men som i framtiden kan bidra med positiva kunskaper till samh\u00e4llet, s\u00e4ger Marina Manke.<\/p>\n
Hon \u00e4r sj\u00e4lv fr\u00e5n Ryssland, men \u00e4r gift med en tysk man och \u00e4r bosatt i Tyskland.<\/p>\n
\u2013Min tyska familj ser ett stort antal migranter i Berlin, och det oroar dem. Men vi m\u00e5ste ha t\u00e5lamod. Kanske finns det kortsiktiga negativa effekter, men p\u00e5 l\u00e4ngre sikt \u00e4r migration till stora delar n\u00e5got positivt, s\u00e4ger hon till IPS.<\/p>\n
M\u00f6tet i Buenos Aires var f\u00f6rlagt till ett gammalt emigranthotell, en byggnad n\u00e4ra hamnen som numera inhyser ett museum. Under slutet av 1800-talet och b\u00f6rjan av 1900-talet erbj\u00f6ds nyanl\u00e4nda migrantfamiljer h\u00e4rb\u00e4rge h\u00e4r sig efter sina l\u00e5nga resor \u00f6ver havet.<\/p>\n
Mellan 1881 och 1914 ber\u00e4knas mer \u00e4n fyra miljoner utl\u00e4nningar ha flyttat till Argentina, och \u00e5r 1895 utgjorde den gruppen mer \u00e4n en fj\u00e4rdedel av befolkningen i landet. De flesta kom fr\u00e5n Italien, Spanien och andra l\u00e4nder i Europa.<\/p>\n
I dag \u00e4r l\u00e4get ett annat. Nu \u00e4r det Europa som \u00e4r den destination som miljontals migranter hoppas kunna ta sig till, samtidigt som kontinenten f\u00f6rs\u00f6ker st\u00e4nga sina gr\u00e4nser.<\/p>\n
Martin Kahanec, professor i socialpolitik vid Centraleuropeiska universitet i Budapest, s\u00e4ger att ett stort problem i Europa \u00e4r att de data som finns om migrationen s\u00e4llan kommer till uttryck i den offentliga debatten.<\/p>\n
\u2013Det g\u00e4ller exempelvis diskussionerna kring Brexit i Storbritannien, d\u00e4r narrativet om att migranterna tar v\u00e5ra jobb eller exploaterar v\u00e5r v\u00e4lf\u00e4rd inte har n\u00e5got faktam\u00e4ssigt st\u00f6d. \u00c4ven om ekonomiska argument anv\u00e4nds i debatten s\u00e5 \u00e4r det egentligen r\u00e4dsla som styr debatten, s\u00e4ger Martin Kahanec till IPS.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Buenos Aires, 180215 (IPS)\u00a0\u2013 I den internationella debatten diskuteras s\u00e4llan hur migrationen bidrar till v\u00e4rldsekonomin. Detta trots att migranterna ofta \u00e4r mycket viktiga b\u00e5de f\u00f6r mottagarl\u00e4ndernas ekonomier och f\u00f6r utvecklingen i ursprungsl\u00e4nderna.<\/p>\n","protected":false},"author":1725,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[20,6,9,3],"tags":[],"class_list":["post-18474","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-arbete","category-ekonomi","category-global-fragor","category-migration-och-minoriteter"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/18474","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1725"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=18474"}],"version-history":[{"count":1,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/18474\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":18475,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/18474\/revisions\/18475"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=18474"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=18474"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=18474"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}