{"id":18429,"date":"2018-02-07T09:31:32","date_gmt":"2018-02-07T09:31:32","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/?p=18429"},"modified":"2018-02-07T09:40:43","modified_gmt":"2018-02-07T09:40:43","slug":"utvecklingen-har-inte-natt-bangladeshs-minoriteter","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2018\/02\/07\/utvecklingen-har-inte-natt-bangladeshs-minoriteter\/","title":{"rendered":"Utvecklingen har inte n\u00e5tt Bangladeshs minoriteter"},"content":{"rendered":"

Chatra, Bangladesh, 180207 (IPS)\u00a0\u2013 Utvecklingen g\u00e5r fram\u00e5t i Bangladesh och landet \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g att uppgraderas fr\u00e5n l\u00e5g- till medelinkomstland. Men f\u00f6r de etniska minoriteterna har inte mycket skett \u2013 m\u00e5nga av dem lever fortfarande i extrem fattigdom och m\u00e5nga barn hoppar av skolan i f\u00f6rtid.<\/p>\n

<\/p>\n

Det \u00e4r strax innan solnedg\u00e5ngen i en by i norra Bangladesh. En grupp kvinnliga dagarbetare som tillh\u00f6r folkgruppen shantal arbetar h\u00e5rt f\u00f6r att hinna bli klara med dagens arbete p\u00e5 en potatis\u00e5ker.<\/p>\n

En flicka i gruppen tycks dock inte ha s\u00e4rskilt br\u00e5ttom. Hon heter Rupali Tudu och ber\u00e4ttar f\u00f6r IPS att hon \u00e4r 14 \u00e5r gammal. Hennes pappa \u00e4r d\u00f6d och hennes mamma \u00e4r sjuk. Hon ber\u00e4ttar att hon m\u00e5ste f\u00f6rs\u00f6rja sig p\u00e5 egen hand och av det sk\u00e4let tar hon tillf\u00e4lliga jobb d\u00e4r hon arbetar p\u00e5 \u00e5krar som \u00e4gs av andra.<\/p>\n

Rupali s\u00e4ger att hon \u00e4r inskriven i den lokala skolan, men att hon bara kan g\u00e5 dit ibland. Liksom m\u00e5nga andra barn som tillh\u00f6r folkgruppen m\u00e5ste hon arbeta f\u00f6r att bidra till familjens f\u00f6rs\u00f6rjning, p\u00e5 grund av den extrema fattigdomen.<\/p>\n

Chatra \u00e4r en ort ett par mil norr om staden Rangpur. I omr\u00e5det bor runt tv\u00e5 tusen personer som tillh\u00f6r Bangladeshs ursprungsbefolkning, fr\u00e4mst folkgruppen shantal. De livn\u00e4r sig fr\u00e4mst inom jordbruket, men siffror fr\u00e5n de lokala myndigheterna visar att 90 procent av befolkningen inte \u00e4ger n\u00e5gon egen mark. De allra flesta f\u00f6rs\u00f6rjer sig p\u00e5 att arbeta p\u00e5 andras \u00e5krar.<\/p>\n

Enligt siffror fr\u00e5n organisationen NNMC, som arbetar f\u00f6r att ge st\u00f6d till de etniska minoriteterna i nordv\u00e4stra Bangladesh, s\u00e5 hoppar var tredje elev av skolan i f\u00f6rtid.<\/p>\n

Michael Kispotta, 68, som tidigare var l\u00e4rare i regionen och sj\u00e4lv tillh\u00f6r en av de etniska minoriteterna, s\u00e4ger till IPS att minst 80 procent av ursprungsfolkens elever hoppar av under den senare delen av grundskolan.<\/p>\n

\u2013Det beror p\u00e5 att deras familjer lever i extrem fattigdom och att f\u00f6r\u00e4ldrarna inte \u00e4r medvetna om hur viktigt det \u00e4r med en utbildning, s\u00e4ger han.<\/p>\n

Enligt Michael Kispotta \u00e4r ett annat problem att m\u00e5nga av barnen inte talar Bangladeshs officiella spr\u00e5k, bengali.<\/p>\n

Detta har lett till att de flesta fr\u00e5n de etniska minoriteterna inte kan l\u00e4sa och skriva. \u00c4ven om den ekonomiska tillv\u00e4xten har varit i h\u00f6g i Bangladesh \u00e4r dessa grupper fortfarande fattiga och socialt utsatta.<\/p>\n

Det finns ett 50-tal olika etniska grupper i landet, varav de flesta bor i landets nordliga och syd\u00f6stra delar samt i regionen Chittagong Hill Tracts.<\/p>\n

Minoriteternas f\u00f6retr\u00e4dare \u00e4r kritiska till att det nuvarande utbildningssystemet inte ger barnen m\u00f6jlighet till undervisning i deras modersm\u00e5l. F\u00f6r att g\u00e5 i skolan kr\u00e4vs det att barnen talar bengali, och undervisningen utg\u00e5r fr\u00e5n majoritetssamh\u00e4llets kultur. Detta trots att m\u00e5nga av barnen inte alls kan spr\u00e5ket.<\/p>\n

Sarah Marady, som f\u00f6retr\u00e4der folkgruppen oraon, s\u00e4ger att landets myndigheter arbetar f\u00f6r att hitta l\u00f6sningar n\u00e4r det g\u00e4ller de spr\u00e5kliga barri\u00e4rerna. Hon menar att det skulle beh\u00f6vas lokalt f\u00f6rankrade utbildningssatsningar d\u00e4r barnen f\u00e5r en m\u00f6jlighet att med sina egna spr\u00e5k hitta v\u00e4gar in i det \u00f6vriga samh\u00e4llet. \u00a0Samtidigt anser hon att det \u00f6verh\u00e4ngande problemet \u00e4r ett annat:<\/p>\n

\u2013Det avg\u00f6rande f\u00f6r utbildningen \u00e4r att fattigdomen bek\u00e4mpas.<\/p>\n

P\u00e5 vissa skolor i landet har myndigheterna inf\u00f6rt ursprungsfolkens spr\u00e5k som ett av de \u00e4mnen som barnen l\u00e4ser. Just nu arbetar myndigheterna med att ta fram skolb\u00f6cker f\u00f6r detta \u00e4ndam\u00e5l.<\/p>\n

Bivuti Bhusan Mahata var tidigare ordf\u00f6rande f\u00f6r Ursprungsfolkens studentk\u00e5r och s\u00e4ger till IPS att endast ett f\u00e5tal fr\u00e5n de etniska minoriteterna g\u00e5r vidare f\u00f6r att studera vid universitet. Enligt Bivuti Bhusan Mahata \u00e4r dessa grupper de allra mest eftersatta i landet, och borde d\u00e4rf\u00f6r vara prioriterade i myndigheternas satsningar.<\/p>\n

Ursprungsbefolkningarnas f\u00f6retr\u00e4dare uppger att de utg\u00f6r n\u00e4rmare 3 miljoner av Bangladeshs dryga 160 miljoner inv\u00e5nare. Men enligt de officiella ber\u00e4kningarna utg\u00f6r gruppen lite drygt h\u00e4lften, vilket motsvarar knappa tv\u00e5 procent av landets totala befolkning. Siffror fr\u00e5n landets statistikmyndighet, BBS, visar att den st\u00f6rsta minoritetsgruppen utg\u00f6rs av shantal, som best\u00e5r av ungef\u00e4r en miljon, f\u00f6ljda av oraon.<\/p>\n