{"id":18424,"date":"2018-02-06T10:35:31","date_gmt":"2018-02-06T10:35:31","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/?p=18424"},"modified":"2018-02-06T10:35:31","modified_gmt":"2018-02-06T10:35:31","slug":"krig-kriser-och-katastrofer-driver-fler-till-brasilien","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2018\/02\/06\/krig-kriser-och-katastrofer-driver-fler-till-brasilien\/","title":{"rendered":"Krig, kriser och katastrofer driver fler till Brasilien"},"content":{"rendered":"

Rio de Janeiro, 180206 (IPS) – Kriget i Angola, jordb\u00e4vningen i Haiti, den politiska krisen i Venezuela och det politiska f\u00f6rtrycket i Kongo-Kinshasa. Det \u00e4r n\u00e5gra av de faktorer som p\u00e5 senare tid har gjort att allt fler m\u00e4nniskor har s\u00f6kt sig till Brasilien.<\/p>\n

<\/p>\n

Brasilien \u00e4r b\u00e5de till yta och befolkning det st\u00f6rsta landet i Latinamerika. I mitten av 1900-talet tog landet emot m\u00e5nga fr\u00e5n Europa, arabv\u00e4rlden och Asien. Antalet utlandsf\u00f6dda inv\u00e5nare \u00f6kade \u00e4ven med 20 procent mellan 2010 och 2015, enligt Internationella migrationsorganisationen, IOM.<\/p>\n

\u2012De flesta kommer nu fr\u00e5n Haiti, Afrika och Asien och inte fr\u00e5n grannl\u00e4nderna eller norrifr\u00e5n, s\u00e4ger forskaren Leonardo Cavalcanti som tillh\u00f6r en grupp som studerar internationell migration p\u00e5 uppdrag av arbetsmarknadsdepartementet och Brasilias universitet.<\/p>\n

Tiotusentals haitier s\u00f6kte sig till Brasilien efter jordb\u00e4vningen 2010 d\u00e5 fler \u00e4n 220 000 m\u00e4nniskor dog, 1,5 miljoner drevs p\u00e5 flykt och den lokala ekonomin slogs i spillror. Haitierna utg\u00f6r sedan 2013 den st\u00f6rsta gruppen av de utlandsf\u00f6dda p\u00e5 arbetsmarknaden.<\/p>\n

Brasilien hade redan tidigare n\u00e4ra f\u00f6rbindelser med Haiti. Landet hade tusentals FN-soldater p\u00e5 plats och ledde den fredsbevarande styrkan Minustah mellan 2004 och 2017. Brasilianska organisationer har \u00e4ven bedrivit sociala projekt i Haiti. Den brasilianska barnl\u00e4karen Zilda Arns var en av dem som omkom i jordb\u00e4vningen 2010. Hon drev en katolsk hj\u00e4lporganisation som bland annat spelat en avg\u00f6rande roll f\u00f6r att minska barnad\u00f6dligheten i Brasilien.<\/p>\n

Bob Montinard, 42, arbetade tidigare i Port-au-Prince med projekt f\u00f6r \u00e5terintegrering f\u00f6r ungdomsbrottslingar. Det var ett projekt som bedrevs i samarbete med FN och den brasilianska organisationen Viva R\u00edo. Bob Montinard skadade sitt ben i samband med jordb\u00e4vningen. Operationer i Frankrike och behovet av sjukgymnastik fick honom att flytta till Rio de Janeiro, d\u00e4r han bott sedan 2010 tillsammans med sin fru och tv\u00e5 barn.<\/p>\n

F\u00f6rra \u00e5ret startade han organisationen Mawon som v\u00e4lkomnar migranter och hj\u00e4lper dem att komma tillr\u00e4tta i Brasilien, bland annat genom att de f\u00e5r m\u00f6jlighet att starta egna aff\u00e4rsr\u00f6relser.<\/p>\n

Han deltar \u00e4ven vid den \u00e5terkommande matmarknaden i Botafogo i Rio de Janeiro. Den st\u00f6ttas av den lokala anglikanska kyrkan och den katolska hj\u00e4lporganisationen Caritas samt en lokal grupp som kopplar samman producenter och konsumenter f\u00f6r att kunna erbjuda h\u00e4lsosam mat till ett rimligt pris.<\/p>\n

P\u00e5 senare \u00e5r har det skett en st\u00f6rre inflyttning av kongoleser, senegaleser och syrier. Det har \u00e4ven kommit fler fr\u00e5n Venezuela som flyr undan fattigdom eller v\u00e5ld. Under inb\u00f6rdeskriget som tog slut 2002 kom \u00e4ven m\u00e5nga till Brasilien fr\u00e5n Angola, ett land som ocks\u00e5 \u00e4r portugisiskspr\u00e5kigt.<\/p>\n

\u2012Sedan finanskrisen 2008 blev USA och Europa mindre lockande, medan Brasiliens blomstrande ekonomiska tillv\u00e4xt erbj\u00f6d m\u00e5nga arbetstillf\u00e4llen, s\u00e4ger Leonardo Cavalcanti, som ocks\u00e5 \u00e4r professor vid universitetet i Brasilia.<\/p>\n

Det h\u00e4r f\u00f6r\u00e4ndrades under l\u00e5gkonjunkturen som sedan 2015 lett till att syssels\u00e4ttningen minskat och f\u00e4rre s\u00f6kt sig till Brasilien. Fortfarande kommer dock en del fr\u00e5n l\u00e4nder i Afrika och fr\u00e5n Venezuela.<\/p>\n

\u2012Vi hade inte mat eller vitaminer f\u00f6r att kunna f\u00f6rhindra att v\u00e5rt sp\u00e4dbarn skulle bli undern\u00e4rt och barnen hade bara kassava och sardiner att \u00e4ta. V\u00e5r aff\u00e4rsverksamhet gick omkull p\u00e5 grund av inflationen och vi utsattes f\u00f6r hot eftersom vi inte st\u00f6djer regeringen, s\u00e4ger en kvinna fr\u00e5n Venezuela som korsade gr\u00e4nsen f\u00f6r att ta sig till delstaten Roraima.<\/p>\n

Hon ber\u00e4ttar att den katolska hj\u00e4lporganisationen Caritas f\u00f6rsett dem med motsvarande 750 kronor per m\u00e5nad och gett dem m\u00f6jligheter att g\u00e5 kurser i portugisiska.<\/p>\n

Marcelo Torelly, vid IOM i Brasilien, ber\u00e4ttar att landet b\u00f6rjat samla in mer uppgifter om alla som korsar gr\u00e4nsen till Brasilien i delstaten Roraima i norra delen av landet. Av de drygt 33 800 flyktingar som s\u00f6kte skydd i Brasilien f\u00f6rra \u00e5ret kom drygt h\u00e4lften fr\u00e5n Venezuela.<\/p>\n

Av de utlandsf\u00f6dda som f\u00e5tt stanna i Brasilien de senaste \u00e5ren har en tredjedel f\u00e5tt g\u00f6ra det av politiska eller humanit\u00e4ra sk\u00e4l. Men f\u00e5 ans\u00f6kningar om att f\u00e5 stanna beviljas. Det finns \u00f6ver 55 000 ans\u00f6kningar som v\u00e4ntar p\u00e5 att granskas och f\u00f6rra \u00e5ret fick endast 9 000 stanna, enligt Aryadne Bittencourt, som arbetar med juridisk r\u00e5dgivning vid Caritas i Rio de Janeiro.<\/p>\n

En ny lag som godk\u00e4ndes 2017 syftar till att underl\u00e4tta invandring och m\u00e4nniskors m\u00f6jligheter att f\u00e5 flyktingstatus, men p\u00e5 det s\u00e4tt som det regleras nu finns fortfarande m\u00e5nga hinder, \u00e4ven p\u00e5 grund av byr\u00e5kratin, menar Aryadne Bittencourt.<\/p>\n