{"id":18419,"date":"2018-02-05T09:58:09","date_gmt":"2018-02-05T09:58:09","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/?p=18419"},"modified":"2018-02-05T09:58:09","modified_gmt":"2018-02-05T09:58:09","slug":"pakistan-drabbas-hart-av-klimatforandringar","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2018\/02\/05\/pakistan-drabbas-hart-av-klimatforandringar\/","title":{"rendered":"Pakistan drabbas h\u00e5rt av klimatf\u00f6r\u00e4ndringar"},"content":{"rendered":"

Karachi, 180205 (IPS) \u2013 \u00d6versv\u00e4mningar och rubbad biologisk balans leder till att allt fler tvingas ge sig av fr\u00e5n sina hem. Nu h\u00f6js krav p\u00e5 att den pakistanska regeringen genomf\u00f6r \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att anpassa samh\u00e4llen till den p\u00e5g\u00e5ende klimatf\u00f6r\u00e4ndringen.<\/p>\n

<\/p>\n

Karachi var en g\u00e5ng i tiden en fiskeby men har f\u00f6rvandlats till Pakistans st\u00f6rsta handels- och industricentrum som genererar omkring h\u00e4lften av landets skatteint\u00e4kter.<\/p>\n

Staden st\u00e5r f\u00f6r minst 42 procent av landets BNP. H\u00e4r finns b\u00f6rsen, centralbanken och huvudkontoren f\u00f6r de flesta banker och stora multinationella f\u00f6retag.<\/p>\n

Karachi, som f\u00f6rr var landets huvudstad, har stor etnisk och religi\u00f6s m\u00e5ngfald. Omkring 17 miljoner bor i staden enligt siffror fr\u00e5n tidningen Express Tribune 2015. Och j\u00e4ttestaden forts\u00e4tter att v\u00e4xa \u2013 p\u00e5 tre \u00e5r tar Karachi emot omkring en miljon nya inv\u00e5nare som kommer fr\u00e5n andra st\u00e4der och landsbygdsomr\u00e5den p\u00e5 jakt efter jobb.<\/p>\n

Enligt V\u00e4rldsnaturfonden i Pakistan \u00e4r en allt st\u00f6rre andel migranter som tvingas ge sig av p\u00e5 grund av att \u00f6versv\u00e4mningar blivit allt vanligare till f\u00f6ljd av sm\u00e4ltande glaci\u00e4rer, eller p\u00e5 grund av att torka blir allt vanligare i varma regioner.<\/p>\n

Organisationen Germanwatch rankade 2016 Pakistan som nummer fem av de tio l\u00e4nder i v\u00e4rlden som drabbas v\u00e4rst av klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna.<\/p>\n

St\u00e4der som Karachi drabbas av n\u00e5got som kallas \u201dv\u00e4rme\u00f6effekten\u201d, vilket inneb\u00e4r att de blir 5 till 8 grader Celsius varmare \u00e4n omgivande omr\u00e5den i samband med v\u00e4rmeb\u00f6ljor.<\/p>\n

\u2012Avskogning, asfalterade v\u00e4gar och vertikala byggnader leder till f\u00f6rh\u00f6jd v\u00e4rmeabsorbering och hindrar att luften cirkulerar. Utsl\u00e4ppen fr\u00e5n fordon och industrier och den \u00f6kade energif\u00f6rbrukningen bland den v\u00e4xande befolkningen i bristf\u00e4lligt planerade men t\u00e4tbefolkade omr\u00e5den spelar ocks\u00e5 in, s\u00e4ger Zainub Al Rustamani, konsult och arkitekt inom h\u00e5llbar stadsplanering.<\/p>\n

Den kraftiga v\u00e4rmeb\u00f6lja som drabbade s\u00f6dra Pakistan 2015 ledde till temperaturer p\u00e5 49 grader Celsius och n\u00e4stan 1 200 m\u00e4nniskor miste livet bara i Karachi, enligt lokala tidningar.<\/p>\n

Indusfloden mynnar ut i Arabiska havet vid Karachi.<\/p>\n

\u2012Den stigande vattenniv\u00e5n hotar ekosystemets stabilitet eftersom det leder till erosion och \u00f6kad salthalt i b\u00e4ckar, s\u00e4ger Amir Inam vid oceanografiska institutet i Pakistan.<\/p>\n

N\u00e4r havet \u00e4ter sig l\u00e4ngre in leder det till \u00f6versv\u00e4mningar av stora omr\u00e5den, vilket minskar tillg\u00e5ngen till s\u00f6tvatten. Det blir ett hot mot livsmedelsf\u00f6rs\u00f6rjningen. Det skapar en ogynnsam milj\u00f6 f\u00f6r vattenlevande varelser och mangrovetr\u00e4den som \u00e4r beroende av s\u00f6tvatten, s\u00e4ger Amir Inam.<\/p>\n

Faktum \u00e4r att mangroveskogarna har minskat i Pakistan fr\u00e5n 400 000 hektar 1945 till dagens 70 000 hektar till f\u00f6ljd av stigande havsniv\u00e5er men \u00e4ven landgrabbing, rapporterar sajten Climate Change News. Omkring 205 hektar har \u00f6delagts f\u00f6r att ge plats f\u00f6r fler kolkraftverk.<\/p>\n

Konsekvenserna av att den biologiska balansen har rubbats \u00e4r enorma. Enligt V\u00e4rldsnaturfonden har mangroveskogarna en mycket viktig funktion i att stabilisera marken f\u00f6r att minska risken f\u00f6r kusterosion.<\/p>\n

Ingen st\u00f6rre tsunami har slagit till mot Karachi sedan 1945. FN har dock varnat f\u00f6r att en kraftig jordb\u00e4vning i Indiska oceanen med en efterf\u00f6ljande tsunami skulle kunna n\u00e5 Karachi p\u00e5 en och en halv timme och \u201dutpl\u00e5na hela staden\u201d. \u00c4n s\u00e5 l\u00e4nge finns det ingen konkret evakueringsplan f\u00f6r att f\u00f6rbereda stadens inv\u00e5nare vid en akutsituation.<\/p>\n

Dessutom genomf\u00f6rs ett hamnprojekt utmed Arabiska havet som en del i en kinesisk-pakistansk ekonomisk korridor.<\/p>\n

Projektet har syftet att hj\u00e4lpa till att komma tillr\u00e4tta med landets energikris, men har slagit h\u00e5rt mot befolkningen i omr\u00e5det. Det har f\u00f6rst\u00f6rt ett av landets viktigaste ekosystem som m\u00e5nga \u00e4r beroende av f\u00f6r sin inkomst fr\u00e5n fiske, jordbruk och f\u00f6r sin \u00f6verlevnad. Omkring 80 procent av de fem miljoner m\u00e4nniskor som bor i omr\u00e5det har tvingats att ge sig av.<\/p>\n

Politiska beslut kring klimatarbetet har sl\u00e4pat efter. Det f\u00f6rsta lagf\u00f6rslaget om \u00e5tg\u00e4rder kom f\u00f6rst f\u00f6rra \u00e5ret.<\/p>\n

\u2212Den pakistanska regeringen m\u00e5ste prioritera att genomf\u00f6ra \u00e5tg\u00e4rder mot klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna f\u00f6r att kunna mildra hotet och undvika framtida katastrofer, s\u00e4ger den pakistanska milj\u00f6aktivisten Sarfaraz Khan.<\/p>\n

Vid en opinionsunders\u00f6kning som genomf\u00f6rdes 2007-2008 var 34 procent av befolkningen medveten om klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna. Endast 24 procent betraktade dessa som ett allvarligt hot. Men 2015 var Pakistan ett av 19 l\u00e4nder d\u00e4r majoriteten av befolkningen betraktade klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna som ett globalt hot, enligt Pew Research Centre.<\/p>\n